Föredrag “Vilda växter som delikatesser“ den 20 februari 2019

Foto: Mats Robertsson

Kemiingenjören och hängivna smakinnovatören Lena Engelmark Embertsén gav en synnerligen inspirerande presentation av vilka spännande rena nordiska smaker som kan tas fram från den svenska naturen.

Tillsammans med sin man Ola Engelmark skapar hon högkvalitativa ekologiska produkter av vilda och ibland odlade växter från den egna gården Högtorps dryga 70 hektar mark i Sörmland. Produkterna används idag som smakförhöjare av kocklandslag och stjärnkockar och de exporteras också till Finland, Frankrike, Tyskland, England, Italien med flera länder.

Den entusiastiska åhörarskaran fick också möjlighet att både smaka och köpa:

  • ”svenska oliver”, omogna plommon från kartgallring av Victoria-plommonträd som sedan fermenterats och picklats i en balanserad ättikslag (vann guld i öppna SM i Mathantverk 2018). Passar bra till ost och chark
  • inlagda maskrosknoppar eller rönnbär som kapris
  • ramslök, salta, syrliga och peppriga frökapslar av vild ramslök. ”En fantastisk och användbar käftsmäll i det nordiska köket”
  • kvannesirap, ”säregen aromatisk doft”. Används till glass och pannkakor
  • granskottsolja, rapsolja smaksatt med gran. Passar nordiska råvaror som viltkött, rökt fisk, smakrik ost, bär och svamp
  • syltade granskott, passar till mycket ur det nordiska köket
Foto: Eva Valenta

Lena menade också att vilda växter ofta kan innehålla mer varierande och nyttiga näringsämnen än odlade växter. Hon var slutligen noggrann med att påpeka vikten av att plocka växtdelar etiskt och hållbart, att aldrig skatta mer än 10 % av ett (mer ovanligt) bestånd per år samt att inte missbruka allemansrätten.

Lenas litteraturtips:

Vildvuxet – mat och huskurer från naturen av Lisen Sundgren, Nadia Nörbom
Naturens läckerheter av Inger Ingmansson (antikvariskt eller bibliotek)
Kan man äta sånt ? Av Inger Ingmansson
Nya svampboken av Pelle Holmberg och Hans Marklund
Vilda växter som mat och medicin av Stefan Källman (antikvariskt eller bibliotek)

För den intresserade hänvisas också till Högtorps hemsida: https://hogtorp.se/ .

/Mats Robertsson

Vårbladet 2019

Foto: Kerstin Bergh

Stina skriver
Växtjägares spår i Kina
I Edvard Andersons växthus
Vit vår
Sommarens medlemsresa
Ny bok: Amaryllis
Bli volontär i Victoriahuset
Ny bok: Vårt gröna Stockholm
Gamla Orangeriet
Sanningar och myter om konstgödsel
Föredrag: Trädgårdsmyller
Vårkrysset

För dig som vill läsa mer om växtjägare i Kina: 

Explorers & Scientists in China’s Borderlands 1880-1930, University of Washington Press, 2011

Flanagan, Mark och Kirkham, Tony, Wilson’s China: A Century on, Kew Publishing, 2009

Kilpatrick, Jane, Fathers of Botany, Royal Botanic Gardens, 2014

Kingdon-Ward, Frank, In the Land of the Blue Poppies (urval), Modern  Library      Gardening, 2003

Lancaster, Roy Plantsman’s Paradise, Travels in China, utvidgad och rikt illustrerad 2 upplaga Garden Art Press, 2008

McLean, Brenda, George Forrest: Plant Hunter, Antique Collector’s Club, 2009

O’Brien, Seamus, In the Footsteps of Augustine Henry and his Chinese Plant Collectors, Garden Art Press, 2011

Shulman, Nicola, A Rage for Rock Gardening, Short Books, 2002

Siggstedt, Mette, Blomsterspråk, växtsymbolik i kinesisk konst, 2:a reviderade upplagan, Östasiatiska museet, 1999

Föredrag “ Trädgårdsmyller “ den 14 november 2018

Foto: Mats Robertsson

“Alla insekter är ju egentligen trevliga”. Ja, man kunde inte annat än hålla med när man lyssnade på den kunniga och entusiastiska Christina Winter som med stor inlevelse berättade för oss om de små kryp som befolkar våra trädgårdar och står för pollinering och oskadliggörande av de möjligen mindre trevliga insekterna.

Christina som är hortonom, journalist och skicklig fotograf, lärde oss att det finns ca 270 arter av bin i Sverige och av dessa arter är 37 humlor. En tredjedel av dessa är rödlistade och 13 är redan utdöda p.g.a. de förändringar i odlingslandskapet som pågått sen 50-talet.

Nyckelpigor, där vi har ett 60- tal arter i Sverige, är välkända för att ha bladlöss på menyn. Men även larverna hos guldögonsländor, gallmyggor och blomflugor hjälper oss att bekämpa bladlöss. Till och med de ganska ocharmiga tvestjärtarna förtjänar ett bättre anseende då de också tuggar i sig skadliga löss.

Christinas vackra och pedagogiska bok Trädgårdsmyller som förresten är nästan omöjlig att lägga ifrån sig, ligger till grund för föredraget. Där kan man lära sig hur man får en både vacker och insektsvänlig trädgård där den biologiska mångfalden gynnas.

Man kan knappt tåla sig till nästa odlingssäsong för visst vill man anlägga en rabatt enligt bokens tydliga anvisning som gynnar humlor, solitärbin och fjärilar. Eller en blomsteräng.

Eller varför inte uppvärdera det “vilda hörnet” i trädgården som alls inte behöver städas och tuktas utan visar att du bryr dig om och vill gynna den viktiga naturliga mångfalden.

Vi fick detaljerade råd om hur man bygger ett attraktivt insektshotell. Men även en sandig slänt eller en rishög lockar till sig innevånare.

 Nästa sommar kommer jag att spana in de varelser som surrar, kryper och flyger i min trädgård med en större respekt och ett nytt intresse. Tänk om man kunde lära sig att känna igen en jordhumla, haghumla eller en trädgårdshumla?

Kan man annat än förundras över det pyssliga tapeteserarbiet som skär ut små bladbitar och klär väggarna i boet. Och är det inte för rart att de finns småsovarbin och storsovarbin som slumrar i blåklockor….

/Gertrud Sandberg

Ps. Se även vår recension av boken här.

 

Ljusfest i novembermörkret

Foto Kerstin Bergh

Med blänkande lågor på victorianäckrosens blad hälsades besökarna välkomna under årets Ljusfest! Den vackra höstdagen hade lockat många hundra besökare till Bergianska trädgården och när skymningen sänkte sig och fackeltåget från T-Universitet kom vandrande längs stranden var stämningen magisk. För de allra minsta ordnades ett tåg med lyktor från Edvard Andersons växthus, också där deltog många fler än beräknat och lyktorna tog slut. I trafik mellan Bergianskas brygga och båtklubben på andra sidan Brunnsviken gick båten Ran i skytteltrafik. Huvudprogrammet gick av stapeln på Haga-sidan, men på Italienska terrassen höll Peter Schantz, eldsjäl i Nationalstadsparken, ett fint tal, som tyvärr långt ifrån alla kunde höra p.g.a. folkmängden.

I Edvard Andersons växthus pågick en mycket lyckad spaning efter undangömda pumpor – oerhört uppskattat! Roligt och pedagogiskt! Utställningen av de mest otroliga pumpor också intressant. Bergianska trädgårdens vänner hjälpte till att tända marschaller och vakta det brinnande fyrfatet på Italienska terrassen. Våra duktiga volontärer satt i Victorias kassa samt fanns till hands i EA.

Ljusfesten runt Brunnsviken, med program på Haga, Bellevue, Bergianska, Tivoliudden och Kafé Sjöstugan arrangeras av föreningen Haga-Brunnsvikens vänner, tillsammans med samarbetspartner, och har med åren vuxit till en etablerad programpunkt under en mörk tid. Det är väldigt roligt att Ljusfesten blivit så populär också på vår sida av Brunnsviken!

/Stina Bäckström

 

Vad gödslar vi med – eller sanningar och myter om konstgödsel

Foto: Mats Robertsson

Drygt 30 Bergianska-vänner samlades den 24 oktober i Naturens hus/Stora Gustafsborg för att lyssna på Tom Ericsson när han med vetenskaplig tyngd från 4 decenniers växtnäringsforskning vid SLU redde ut begreppen kring växtnäring, konst-gödsel och ekologisk odling.

Inledningsvis kritiserade han ”självutnämnda experter” som spred felaktiga och vilseledande texter om växtnäring. Ett exempel var ”Trädgårdsboken om JORD” utkommen 2016 där han ansåg att kapitlet om mineralgödningsmedel hade stora brister och var undermåligt faktagranskat. Vetenskapliga rön och fakta har tyvärr ännu inte nått ut brett och fått styra i tillräcklig omfattning enligt Tom.

Idag är flödet av växtnäring från åkern till oss i huvudsak enkelriktat, vilket inte är långsiktigt hållbart. Genom att få till cirkulära flöden av växtnärings-ämnen från jordbruk, livsmedelsindustri och oss själva menar Tom att vi kan minimera det i grunden oönskade och globalt för stora behovet av konstgödsel.

För den ekologiska trädgårdsodlaren rekommenderar Tom att gödsla ofta och efter växternas behov (som varierar över säsong) med t.ex. guldvatten (1 del urin, 9 delar vatten) samt egen kompost från kök och trädgård. Vid behov komplettera med konstgödsel eller naturgödsel med bra sammansättning. Obs att både konstgödsel och naturgödsel kan ha en bra eller en dåligt balanserad sammansättning.

Toms artiklar i sommarbladet 2018 och i höstbladet 2018 rekommenderas.

Utöver att ge kvalificerad gödningskunskap lyckliggjorde också Tom några deltagande Bergianska-vänner med ett antal knöl-ättlingar till hustru Monicas mormors mors ”Äkta makar” (Hippeastrum striatum), en amaryllis från södra och centrala Brasilien. Denna amaryllis behöver ej vila och blommar 2-3 gånger per år vid rätt gödning.

/Mats Robertsson

Bergiusherbariet

Foto: Stina Bäckström

Intressant kväll i arkivet!
Det var trångt mellan skåpen och hyllorna, men i tur och ordning fick vi alla bekanta oss med de olika samlingarna i Institutionsbyggnaden. Akvarellsamlingen med utsökta akvarellteckningar av äpplen, päron och inte minst Wittrocks specialintresse violer; ikonoteket (porträttsamling) med 10 000 bilder på dåtidens kända botaniker, en annan av Wittrocks idéer; artiklar och dödsrunor (kompletteras fortgående) och så hann Lars Gunnar också med en kort presentation av Bergianska trädgårdens bibliotek.

Men naturligtvis var det herbariesamlingarna som tilldrog sig huvudintresset, och där är Lars Gunnar Reinhammar, botanist och intendent på trädgården, en expert. Under de 15 år han jobbat på Bergianska har han ägnat mycken tid åt att skanna herbarieark för tillgänglighet på nätet, och det mest tidsödande: tolka texterna på arken, där storheter som Linné, Thunberg, PJ Bergius och en rad Professorer Bergianus plitat ner anteckningar på, i våra ögon oläsligt, latin… Det är ett kulturarv, där Bergiusherbariet i sitt brandsäkra kassaskåp är juvelen i kronan, förmodligen den största 1700-tals herbariesamlingen i Sverige.

Men vi fick också bekanta oss med trädgårdsherbariet, 45 000 trädgårdsväxter, ofta det första fyndet, ett herbarium som lever och kompletteras, samt Wittrocks samling pressade växter, tyvärr i mycket dåligt skick. Renoveringsbehovet är skriande.

Publiken levde med och visningen kunde gott ha pågått hela natten, det finns otroligt mycket intressant i Institutionsbyggnadens gömmor. Ni kan läsa mera om samlingarna, samt även gå in i arkivet www.bergianska.se/samlingar

/Stina Bäckström

Villa Akleja – visning 11/9

Foto: Ingrid Haugen

Besöket på Villa Akleja i Vaxholm blev en upplevelse. I konstnären J.A.G. Ackes ateljé i en gammal sekelskiftesvilla, under en väldig glaskupol, samlades 44 Bergianska vänner och fick lyssna till Claes Mosers berättelse om konstnärer, författare och kulturpersonligheter från förra sekelskiftet. Det var naturligtvis konstnären Acke som stod i centrum, men vi fick också en inblick i en konsthandlares liv och verksamhet. Claes visste redan som tonåring att han skulle börja syssla med konst – och hans stora intresse för Acke vaknade tidigt. För oss, som följer med Antikrundan i TV, var det ingen överraskning att Claes ”vet allt” om tavlor.

Foto: Eva Valenta

Men att få uppleva honom i hans hem, med tavlor från golv till tak, var något extra. Historiens vingslag susade vid minnet av fest och vardag från gången tid – då prins Eugen stack sig in på besök eller Jean Sibelius spelade Finlandia på den stora flygeln i ateljén… Claes hustru Sanna Evers påpekade anspråkslöst att man ännu inte hunnit ta sig an den stora trädgården ner mot havet, en trädgård med speciellt intresse för oss: Den anlades i tiden tillsammans med Ackes far – ingen mindre än Professor Bergianus NJA Andersson (1857-1879)!

Ytterligare ett besök i Villa Akleja väntar våra medlemmar senare i höst. Besöket är fulltecknat.

/Stina Bäckström

Höstfesten 2 septemder

Foto: Eva Valenta

Höstfesten i Bergianska firades i strålande sol och dagen blev mycket lyckad. Flitiga bagare hade presterat fina bakverk och allt gick åt. Många besökare flockades kring vårt bord, där framför allt trädgårdsmästare Kaili Maides prunkande grönsakskorgar utgjorde ett blickfång.

 

Foto: Eva Valenta

Sex lottringar såldes slut, men så hade vi också fått ihop fina vinster, där vi framför allt tackar Plantagen för generöst bidrag. Enskilda medlemmar bidrog med plantor, hemgjord vinäger i flaskor prydda med små kransar, syltburkar (27 st.!) och mycket annat. För oss som stod bakom borden, och vi var många, gick dagen i ett huj, trots värmen. Och roligt att så många medlemmar mötte upp – många trevliga samtal hann vi med under dagen!

Dagen inbringade ca 12 000 kr, som oavkortat går till lökar och vackra växter, oss alla till glädje.

/Stina Bäckström

PS. Se även vår Facebook sida för mer bilder från festen

Årsmöte 4 juni 2018

Föreningen höll sitt årsmöte den 4 juni på grusplanen utanför Naturens Hus. Kvällen var vacker, och där hade vi tur, för vi hade inte fått rum inne i salen. Årsmöten brukar inte vara så populära – men vi hade 70 anmälningar och tycker det är väldigt roligt att våra medlemmar visar intresse för  föreningen!

I sista stund ställde trädgårdsmästare Åke Kestner upp och fraktade 9 tunga bänkar till planen, så alla fick sittplats.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i s.g.s. oförändrad sammansättning med ett undantag: Ny styrelsemedlem är Mats Robertsson.
Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och baguetter med smakrikt innehåll. Sedan var det dags för Karin Martinsson, förste intendent och ansvarig för Edvard Andersons växthus, att berätta om hur en dag i växthuset gestaltar sig, från tidigaste morgon till sent på kvällen. Mycket sker och mycket måste göras när publiken inte är på plats! Och mycket sker också ”bakom kulisserna”.
Av publikens kommentarer att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte!
/Stina Bäckström

Foto: Frank Sjöman