Årsmöte 3 juni 2019

Foto: Ingrid Haugen

Föreningen höll sitt årsmöte den 3 juni inne i Naturens Hus då väderprognosen utlovat lite regn. Knappt 70 medlemmar hade anmält sig till mötet.

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i oförändrad sammansättning då alla styrelsemedlemmar förklarat sig villiga att fortsätta. Beslut fattades om en betydande höjning av föreningens bidrag till Bergianska trädgården och Edvard Andersons växthus. Bidragsökningen var möjlig tack vare ett medlemstillskott under året från ca 2000 personer till ca 2500 personer. Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och välsmakande baguetter.

Efter årsmötet höll Professor Catarina Rydin, föreståndare för Bergianska trädgården, med hjälp av vackra och pedagogiska bilder ett fantastiskt intressant föredrag om landväxternas evolution.  Tidsresan gick från de allra äldsta spåren av landväxter, ca 460 miljoner år gamla ”kryptosporer”, till nutidens mycket diversifierade flora.

Av publikens kommentarer och glada anleten att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte även denna gång!

/Mats Robertsson

Trädvandring i Humlan

23 maj kl. 18.00

Efter regn kom solen, som denna kväll bestrålade hästkastanjernas överdådigt blommande kronor högt ovanför våra huvuden, då vi trädintresserade vänner under Eva Innings ledning vandrade runt i Humlegården. Inte mindre än 30 träd hann vi med på två timmar, med intressanta samtal där Eva drog paralleller till Bergianska trädgården. Att det växer över 700 träd i Humlegården var för mig en överraskning, och att några lindar i allén kanske härstammar från drottning Kristinas tid väcker vördnad. Humlegården firar detta år sitt 400-års jubileum. Året till ära finns nu en liten plantering med växter från 1600-talet.

Eftersom träden saknar skyltar – något som vi är bortskämda med i Bergianska – så var det nödvändigt att Eva pekade ut för oss de olika träden: mammutträd och atlasceder, platan och tysk lönn, svart valnöt och hemlock m.fl. Vi fick var sin lista på de träd vi passerade och kunde göra anteckningar.

Hästkastanjen, Aesculus hippocastanum, som inte är någon kastanj till frånskillnad från den äkta kastanjen Castania sativa som växer framför Edvard Andersons växthus, lär ha fått sitt namn i det ottomanska riket, där den giftiga kastanjen krossades och gavs åt hästar som botemedel mot kolik, visste Eva berätta.

Fascinerande var de blekgula kastanjebladen längs stammen på några av de gamla kastanjerna. Fenomenet heter chimär (ett ord som vi använder i bemärkelsen synvilla, inbillning), men som i botaniken betyder en växt, där två olika vävnader växt samman!

Till trädvandringen hade vi fått över 60 anmälningar, och för dem som inte rymdes med har Eva lovat återkomma i höst. Men då hoppas jag att de som anmäler sig, men får förhinder, meddelar oss, så att någon på väntelistan kan få en plats!

/Stina Bäckström

Tipspromenad i trädgården 5 maj

Foto: Eva Valenta

Dagens tipspromenad lockade många deltagare, både medlemmar och andra besökare i trädgården. Det var 66 vuxna och 28 barn som lämnade sina svar. 2 barn hade 12 rätt och kom närmast med 51 kottar och får varsitt presentkort i butiken i Edvard Andersons växthus.

12 vuxna hade alla rätt och det är Wojtek Chudoba som får ett pris för att han kom närmast till granhäckens längs som är 288 meter lång. Han får ett presentkort till Gamla Orangeriet.

Grattis Liv, Edvin och Wojtek!

Här är alla frågor och svar om det är någon som vill veta rätt svar.

Sommarbladet 2019

Foto: kerstin bergh

Stina skriver
Njut av äkta vara – odla wasabi!
Farlig hålrot i lustgården
Odla för vilda bin
Bomsterrummet på Waldemarsudde
Nytt och gammalt – om namn, evolution och nomenklatur
Hur ska ett bra gödselmedel vara sammansatt?
Kallelse till årsmötet 2019
Rättelse om ginkgofrö
Tipspromenad den 5 maj
Trädvandring den 23 maj
Sommarkrysset
Programsida

Föredrag “Vegetativ förökning – gör egna plantor“ den 4 april 2019

Foto: Mats Robertsson

Eva Rönnblom, frilansande trädgårdsjournalist, författare och tecknare, samt mångårig skribent för tidskriften Allt om Trädgård, berättade under 2 x 1 timmar mycket kunnigt och engagerat om möjligheterna att föröka växtmaterial. Evas hängivna växt- och trädgårdsintresse vaknade tidigt vid ett besök i Bergianska trädgårdens Victoria-växthus och sedan dess har hon med stor nyfikenhet och experimentlusta lyckats med att vegetativt föröka en mångfald av växter.

I all enkelhet handlar det om att t.ex. ta toppsticklingar, bladsticklingar, rotsticklingar eller sidolökar beroende av växtslag. Dock krävs en hel del kunskap om hur sticklingarna skall tas och ibland bra verktyg och hjälpmedel för ett lyckat resultat. Ett tips Eva gav är att använda snapsglas, vinglas, m.fl. glas samt provrör och provrörsställ för att få plats med många sticklingar, något som samtidigt kan se trevligt ut på en fönsterbänk. Tålamod kan dock behövas för vissa växter, buxbomsticklingar som sätts på plats direkt i jord tar 4 – 8 år innan t.ex. en rejäl häck erhållits. Bladsticklingar av saintpaulia ger resultat betydligt fortare.

Deltagarna inspirerades verkligen till att testa själva och därigenom också kunna byta intressant och mer ovanligt växtmaterial. Själv lever Eva som hon lär med ständigt hundratals sticklingar på gång som fyller alla upptänkliga platser i hennes hem och växthus, något hennes vackra bilder vittnade om. Hon bjöd också åhörarna på ett gratislotteri där pristagarna fick intressanta sticklingar att odla vidare.

Eva har skrivit många växt- och trädgårdsböcker, t.ex. ”Citrus i kruka” som fortfarande finns i bokhandeln medan andra titlar, t.ex. ”Trädgårdstider – Vår sommar höst och vinter” får sökas antikvariskt eller på bibliotek.

/Mats Robertsson

Föredrag “Pollen och pollenanalys“ den 19 mars 2019

Foto: Mats Robertsson

Biologen Pia Östensson, vid Naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium, berättade kunnigt och entusiastiskt om blommor och träd, pollen, pollenanalys och pollenprognoser för 2 intresserade grupper om ca 15 personer vardera.

Pollen och pollinering är livsviktiga företeelser, inte minst för människans livsmedelsförsörjning, även om de också förorsakar besvär för pollenallergiker. Pia berättade att ett enda björkhänge kan innehålla miljontals pollen, vilket med uppskattningsvis ca 24 miljarder björkar i landet ger minst sagt ”oräkneligt” många pollen. Som pollenallergiker kan man då ibland tycka att björk, hassel, gråbo, gräs m.fl. kunde sköta sitt sexualliv med inte fullt så många pollen.

Vid detaljstudier och i förstoring kan även trädblommor och deras pollen visa upp stor skönhet och variation, vilket vi fick se på Pias egentagna fotografier och direkt i mikroskop där infärgade pollen fanns att beskåda. Pollen kan uppvisa förunderliga geometrier som ”bandybollar”, ”kaffebönor”, ”stavar”, ”tvättsvampar”, ”taggiga monster” etc.

Pia och samarbetskollegor på 20 platser i landet mäter dagligen antal och slag av pollen med hjälp av pollenfällor som fångar pollen på en klibbig remsa som exponeras mot en luftström som ungefär motsvarar en människas andning under 1 dygn. Till exempel gav en pollenmätning i mitten av mars 2019 över 600 alpollen och drygt 40 hasselpollen i Stockholm, d.v.s. höga halter av alpollen och måttliga halter av hasselpollen. Ur dessa data och väderleksprognoser tas sedan dagliga pollenprognoser fram under pollensäsongen, en säsong som nu nästan sträcker sig över hela året.

Mer info som Pia tipsade om hittas under:

http://pollenrapporten.se  där pollenprognoser  och årsrapporter hittas

https://www.flickr.com/photos/palynologiska/   där vackra bilder på blommor och pollen finns.

/Mats Robertsson

Föredrag “Vilda växter som delikatesser“ den 20 februari 2019

Foto: Mats Robertsson

Kemiingenjören och hängivna smakinnovatören Lena Engelmark Embertsén gav en synnerligen inspirerande presentation av vilka spännande rena nordiska smaker som kan tas fram från den svenska naturen.

Tillsammans med sin man Ola Engelmark skapar hon högkvalitativa ekologiska produkter av vilda och ibland odlade växter från den egna gården Högtorps dryga 70 hektar mark i Sörmland. Produkterna används idag som smakförhöjare av kocklandslag och stjärnkockar och de exporteras också till Finland, Frankrike, Tyskland, England, Italien med flera länder.

Den entusiastiska åhörarskaran fick också möjlighet att både smaka och köpa:

  • ”svenska oliver”, omogna plommon från kartgallring av Victoria-plommonträd som sedan fermenterats och picklats i en balanserad ättikslag (vann guld i öppna SM i Mathantverk 2018). Passar bra till ost och chark
  • inlagda maskrosknoppar eller rönnbär som kapris
  • ramslök, salta, syrliga och peppriga frökapslar av vild ramslök. ”En fantastisk och användbar käftsmäll i det nordiska köket”
  • kvannesirap, ”säregen aromatisk doft”. Används till glass och pannkakor
  • granskottsolja, rapsolja smaksatt med gran. Passar nordiska råvaror som viltkött, rökt fisk, smakrik ost, bär och svamp
  • syltade granskott, passar till mycket ur det nordiska köket
Foto: Eva Valenta

Lena menade också att vilda växter ofta kan innehålla mer varierande och nyttiga näringsämnen än odlade växter. Hon var slutligen noggrann med att påpeka vikten av att plocka växtdelar etiskt och hållbart, att aldrig skatta mer än 10 % av ett (mer ovanligt) bestånd per år samt att inte missbruka allemansrätten.

Lenas litteraturtips:

Vildvuxet – mat och huskurer från naturen av Lisen Sundgren, Nadia Nörbom
Naturens läckerheter av Inger Ingmansson (antikvariskt eller bibliotek)
Kan man äta sånt ? Av Inger Ingmansson
Nya svampboken av Pelle Holmberg och Hans Marklund
Vilda växter som mat och medicin av Stefan Källman (antikvariskt eller bibliotek)

För den intresserade hänvisas också till Högtorps hemsida: https://hogtorp.se/ .

/Mats Robertsson

Recensioner 2019

Hydroponisk odling. Köksträdgård utan jord.

Niklas Hjelm
Norstedts, 148 sidor

 

Vägen till en grönare värld utan att använda jord för att växa i. kan det gå bra?
Jo, det kan bli av genom att låta växterna leva i vatten, dvs hydroponisk odling, dvs utan jord, men med” arbetande vatten”! Du blir dock beroende av ett kärl för vattnet, men behöver inte längre tänka på krukor, balkongodling eller annan uteplats.
Niklas Hjelm, bokens författare, lotsar oss i denna bok till dylik grönsaksodling via följande rubriker:
– Odlingssystem
– Designa och bygg din egen odling samt
– Tillväxtsystem
En fråga i sammanhanget: Behövs verkligen inte jorden för odlingen?
Nej, men växter behöver naturligtvis näring för att växa utan jord, men detta kan ges i vattnet direkt.
Är det lika nyttigt för växterna? Och för de grönsaker vi vill odla? Svaret blir att det vet vi troligen inte riktigt ännu.
Smakar grönsakerna lika bra som vi förväntar oss? Svaret blir att man får testa sig fram. Vi vet ju att olika jordar påverkar smaken. Hur verkar då vattnet i det avseendet? Förslagsvis, handla näringsämnet i en etablerad tillverkare av näringslösningar och fråga.
Vad behövs för en odling?
Snabbt uppräknat: näring, ljus, (ju mer naturligt ljus, desto bättre), vatten, syre (pump och syresten).
Ett kapitel i boken som handlar om själva odlingen ger ledsagning via såväl bilder som ritningar.
Odlingsplats? Så ljus och så sval som möjligt.
Vad är bra att börja med? Jo, svar ges: gurkfrön
Ett kapitel handlar om det färdiga system som kan köpas hos försäljare av näringstillförseln. Boken avslutas med hur man kan designa eller bygga egen utrustning.
Känns det som en lockelse att börja? Jag har själv gjort försök för flera år sedan och då hade jag orkidéodling som förebild, men då fanns naturligtvis ingen litteratur i ämnet. Nu finns det, och den här boken är ett utmärkt och instruerande exempel som jag tror kommer att hjälpa många i starten.
Jag hoppas på det i alla fall.
/Nils-Erik Svensson


Flera fingrar gröna

Johannes Wätterbäck och Theres Lundén
Bonnier Fakta, 351 sidor

 

Boken ” Flera fingrar gröna” är en uppföljare till bloggaren Farbror Gröns ”Alla fingrar gröna” som kom ut 2015. I denna nya bok behandlas de bästa grödorna, från frö till färdig grönsak. En lustig jämförelse kan göras utifrån att denna bok innehåller 351 sidor i vilka således 36 grödor behandlas. Vi kan då jämföra med Sanna Roséns bok (som också recenseras på vår hemsida) där 100 växter avhandlas på 110 sidor!
Båda böckerna ger bra valuta för pengarna men författarna har definitivt olika vinklingar i sina sätt att ta fram väsentligheter.
Nu över till dessa nya ”gröna fingrar”. Varje grönsak beskrivs först i en trevlig personligt upplevd text – i detta fallet blomkål –, som åtföljs av alla de olika stadier som följer från fröodling via förkultivering och odlingsplatser. Sådd kan ske utomhus, -uppdelat på vinter, vår och sommarsådd utomhus eller inomhus. Härefter följer ev omplantering och avhärdning från inom- till utomhus och slutligen slutplantering. Sist kommer skörd och lagring, mattips och ev problem.
Allt detta innebär att varje grönsak är beskriven på ca 10 sidor, inkl bild.
Vilka grönsaker behandlas då? En snabbtitt ger följande:
– Bladkål, blomkål, broccoli, funkia, gyllenbär, kapkrusbär, huvudkål, kailaan, koriander, kummin, kålrabbi, kålrot, luftlök, mangold etc…
Jag är mycket glad för att Johannes och Theres utöver all saklig information inleder varje avsnitt med egna upplevelser på ca 1 sida per sort. På det sättet får läsaren en bra kontakt med resp författare.
Jag hade inte svårt att bli intresserad av boken som är mycket informativ och innehållsrik och jag kan mycket väl tänka mig att duon Johannes och Theres hittar en ny uppföljare i sinom tid, inom en ny ämnesgrupp.
/Nils-Erik Svensson


Sylta, safta och lägg in – ta vara på naturens skafferi

Cecilia Björk Tengå
Bokförlaget Semic, 111 sidor

 

Rubriken fick mig genast att tänka på jordgubbssylt. Naturligtvis den bästa sylt jag kan tänka mig.
Lika naturligt var det då att slå upp sidan där denna sylt presenterades och lika självklart för mig var det då att författaren valt detta som bokens första avhandlade ämne! Jordgubbssylt går före allt annat!
På denna sida ser jag två alternativa recept med en övertygande färgbild och detta var egentligen allt jag behövde för att känna mig bekräftad.
Men resten, då? Det finns ju annat än sylter av olika slag, tex marmelad och gelé, saft, snaps (!), glögg och likör, inläggningar och tillbehör. Här ska njutas!
Alla recept kompletteras av lockande bilder och vilken sida jag än läser så känns receptet helt tillgängligt och möjligt att effektuera.
En härlig bok som lockar smaksinnet!
/Nils-Erik Svensson


100 växter till din köksträdgård. Planera, odla och skörda.

Susanna Rosén
Bokförlaget Semic, 110 sidor

 

Texten i boken anger att den är en handbok för den som vill odla ekologiskt. Alla kan odla, oavsett hur stor yta som finns tillgänglig.
Första avsnittet i boken behandlar just de praktiska detaljerna, som tex:
– Vad ska man börja med
– Geografiskt läge i vårt land
– Placering och planering
– Låda, balkong eller fönsterbräda
– Jord och gödsel, samt redskap
Resten av boken avhandlar:
– Köksväxter med indelning över: baljväxter, bladväxter, rotfrukter, kålväxter, grönsaksfrukter samt lökväxter
Nästa grupp behandlar:
– Kryddväxter/ätliga blommor
– Bär
– Perenners härdighet samt
– En ordlista
Bokens 110 sidor ger utöver mycket fina fotografier överraskande mycket information om varje sak som svarar mot rubrik och foto.
Boken är mycket lättläst och informativ, en riktigt trevlig bok som överraskade mig med en myckenhet av information.
Positiv läsning
/Nils-Erik Svensson


En skog av möjligheter : om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd

Ola Engelmark
Carlssons förlag, 149 sidor

 

När vi ser på Sverige som det långsträckta land det är tänker nog många av oss på ett land som till stor del består av skog, uppdelat i många olika trädslag. Ägarförhållandena är av många olika slag, tex staten, 5 storbolag (äger 39 % av ytan), respektive 328 000 enskilda ägare (som äger drygt 50 % av ytan).
Vad har de olika ägarna för tankar vad gäller skötseln av egen skog. Funderar de på kalhygge, klimatkompensation eller kontinuitetsavverkning och valet påverkar ägandet av olika skäl. Begreppet kalhygge påverkar mångfalden i flera olika led, då markens näringsbeskaffenhet förändras och lönsamheten i att äga skog minskar. Detta samtidigt som att skogens värde i form av plats för rekreation, bär- och svampplockning påverkas liksom jakt- och fiskemöjligheter.
Skogens generationsväxlingar har på kort tid förändrats från att vara mellan 100–120 år till att vara 60 – 80 år och snabbväxande skog ersätter forna tiders lövträ- och långsamväxande skog. Ja, mycket påverkar skogsägarens ekonomi i dag.
Ola Engelmark, själv skogsägare och biolog, söker med respekt, kunnande och öppet sinne i boken en framgångsväg för generationsägandet av skog, som tidigare ansetts vara såväl kapital för nuvarande ägare som pensionsreserv för kommande generationer.
Boken ger verkligen bra inblickar i en skogsägares sökande vad gäller bästa väg för innehavet.
Jag rekommenderar till läsning av boken, den ger många nyttiga tankar!
/Nils-Erik Svensson


Älskade krukväxter

Linda Schilén och Elisabeth Broomé (text)
Andrea Tureander (foto)
Sorter, skötsel, arrangemang, växtskydd och hur man inreder med växter.
, Ordalagets Bokförlag , 159 sidor

 

Våra växtval i våra hem ger en årstidsskiftande förändring eftersom växterna utifrån sina krav på omgivning.
Våra örtartade sticklingar som snabbt skjuter upp och bjuder på den blomning som vi förväntar oss växlar genom sitt sätt att följa årstiderna Vi byter amaryllisen och ställer undan löken till nästa år och byter istället till frösatta plantor som ska blomma till påsk, eller tar fram årsväxlingen genom förra årets pelargoner som klippts ner men ändå vattnats under vintern för att överleva.
Växterna deltar på så sätt i vårt säsongsförhållande och i sin mångfald ger de oss färg i hemmet och hälsosam luft.
Bokens titel ger oss ett löfte om att vi ska kunna inhämta information som gör våra hem trivsamma och i rum för rum får vi tips och råd via lättsam text och bra foto resp trevliga illustrationer. För varje typ av rum ges en växtlista med svenskt och latinska namn samt skötselråd.
Linda är till yrket konstnär men också utbildad trädgårdsmästare (inkl vegetarian) och tar i boken fram alla sina olika kompetenser i texten och ger inredningstips i anslutning till rumsindelningarna, med lämpliga växtval.
Det märks i texterna att författaren är konstnär i hennes beskrivning av såväl växter som val av placering i resp rum. Ett avsnitt i boken behandlar en del växter rent historiskt med början av 1700-talet. Till och med prins Eugens Waldemarsudde och Karin Larssons Sundborn finns med och behandlas. Många tips om växtskydd, sjukdomar och skadegörare och hur man åtgärdar eländena finns med. Ett bra register avslutar boken med resp växts önskemål, betr växtplats, väderstreck, sol/skugga etc.
En lättläst bok som man läser lika lätt som man njuter av en – ja, god dessert. Passa på att njuta.
/Nils-Erik Svensson


Ciderrevolution!

Mikael Nypelios & Karl Sjöström , Natur & Kultur , 159 sidor

 

När jag först såg boken så trodde jag att den var en barnbok på grund av de livfulla teckningar på såväl pärm som i texten. Men så fort som jag såg innehållsförteckningen så väcktes min nyfikenhet för jag kan lova att jag blev mycket intresserad!
Än mera ökade intresset när jag slumpvis valde några avsnitt och började läsa. Först här och där, slumpvis fortfarande, men detta övergick snart till att jag valde att läsa hela boken! Inte för att jag tänkte mig bli producent för egen cider utan mera för att författarna verkligen hade fångat mitt intresse och min nyfikenhet!
Här kommer alltså två män, utbildade sommelierer, som vill slå ett slag för att utnyttja vår svenska frukt till att göra olika sorters cider och som beskriver detta på ett mycket öppet och intressant sätt.
I efterordet till boken nämns att författarna inte är ensamma om att vilja – och kunna – tillverka cider men Mikael Nypelios och Karl Sjöström ger sitt bidrag till spridandet av kunskapen om cider på ett mycket trivsamt sätt.
Rekommenderas på det varmaste!
/Nils-Erik Svensson


Mannerströms berså

Leif Mannerström , Norstedts , 158 sidor

Att sätta sig med Mannerströms bok, med förväntningar, och börja bläddra i den kan liknas vid att man kommit till en av världens bästa gourmetrestauranger, med meny i handen, för att välja ut kvällens måltid. Vad blir det? Det är nästan omöjligt att välja!
Den ena drömmen avlöses snabbt av nästa när man tar en ny sida – och helst vill man äta allt!Leif Mannerström är inte ensam om att ha skrivit ner recepten ty sonen Sebastian har svarat för de flesta men pappa Leif har ”petat här och där”, erkänner han.
Vad ger han då för alternativ och inom vilka grupperingar? Jo, drinkar, plock och buffé, burgare, pizza, stora rätter och dessert. Recepten är väl valda av namnkunniga Mannerströmska familjen.

Svåra recept?

Ja, de innehåller många för mig okända ingredienser, men vaddå – det tvingar ju oss till att gå och handla och berika våra skafferier för kommande äventyr.
Jag säger Lycka till åt alla kommande läsare. Vi får se om jag själv tar till mig något av recepten.

/Nils-Erik Svensson


Vårt Gröna Stockholm

Bengt Edlund ,  Stockholmia förlag , 382 sidor

Författaren, konstnären och arkitekten Bengt Edlund, född 1927, har under större delen av sitt yrkesliv varit verksam inom Stockholms stads-och parkplanering. Han skrev boken Porträtt av träd (2007), en samling tecknade träd som mottogs mycket varmt och sågs som ett livsverk.

Vårt gröna Stockholm kan bara ses som ytterligare ett livsverk av Bengt Edlund och handlar den här gången om hur Stockholms parker kommit till och deras historia. Han vägleder oss till stadens parker som de ser ut i dag. Alla har en egen historia som återges under vandringen och det som hänt de senaste åren är ibland riktigt spännande läsning.

Boken, som har underrubriken parker, parklekar, promenader och konst, är en kunskapsmättad, tung bok, 1 490 gram, 382 sidor, bred med texten delad på två spalter, fina bilder, ett lugnt antal typsnitt, vackra sidor och lättläst text.

Parkernas historia i Stockholm börjar egentligen först efter 30-åriga kriget (1618-1648), säger Edlund. De svenska härförarna hade på sina krigståg i Europa mött och inspirerats av ståtliga palatsträdgårdar och ville se sådana även här. I Stockholm fanns Humlegården och Kungsträdgården, men de var då kålgårdar för hovets behov och inga lustgårdar. De besuttnas trädgårdsintresse väcktes, utsökta trädgårdar anlades, lustgården blev de högre ståndens nöje och trädgården ett prestigeobjekt. Trädgårdskonsten fick expansiva år, men anläggningar förblev privata. Det skulle dröja många år och ändrat statsskick innan det blev aktuellt med park och grönska på allmän mark.

Albert Lindhagen blev den som kom att lägga fram en revolutionerande stadsplan år 1864 med ledorden ljus och luft, det vill säga bredare gator med träd, esplanadsystem och ”parker till stadsbornas nytta och rekreation”. Avenyer och boulevarder skulle bilda ett sammanhängande nät över malmarna och motverka stenstadens dåliga klimat och sjukdomsspridning (pest, kolera och tuberkulos).

En stadsträdgårdsmästartjänst inrättades år 1869 och under de följande hundra åren kom fyra män att inneha den posten.  Dessa fyra skapade tillsammans med sina medarbetare flertalet av de parker i Stockholm som vi ännu kan glädja oss åt. Den senaste av dem, Holger Blom, var nog den klarast lysande stjärnan; hans projekt berörde så många och hans tid kan nog ses som parkernas blomstringstid.

Åren 1971-2009 kallas de stora omorganisationernas tid. I en sammanfattning beskrivs skeendena och där framgår att den stora aktiviteten i parkerna behövde justeras. Samhällsplaneringen hade tömt parkerna på barn och hemmafruar som hade hand om dem. Politiska mål blev samhällets drivkraft i verksamheten och parkernas aktiviteter lades över på andra institutioner.

I ett förslag till översiktsplan år 2010 kom stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal med ett nytt ord: ”promenadstaden”. Man ska ” … inte bara vandra behagligt i parkerna, man ska även finna lust att vandra på gatorna och torgen”. Edlund reflekterar då: ”är all parkmark fortfarande viktig, eller kan en del lämnas för att ge plats för bebyggelse?” Edlunds oro för parkernas framtid skymtar på flera ställen.

Vägledningen till de gröna platserna upptar större delen av boken och Edlund har promenerat mycket. Vi följer hans vandringar till mer än 370 parkanläggningar i Stockholms innerstad och fler än 70 i tre ytterområden.  En modern karta har jag saknat men med en dator till hands går det ändå.

Ett litet fel har smugit sig in på sidan 173 om Sinnenas trädgård i Sabbatsbergsparken, ska vara landskapsarkitekt Ulf Nordfjell (inte Nordström).

Bergianska trädgården förekommer bland Djurgårdens sevärdheter och när Edlund räknar upp de finaste platserna i trädgården kommer Klippträdgården först. Han säger också: ”I Bergianska trädgården finns dolda möjligheter för utveckling av den botaniska trädgården i Stockholms universitets hägn.”

Edlund har omöjligt kunnat skriva om allt. Vad gäller träd hänvisar han till sin bok Porträtt av träd, men också till Träd i Stockholm med Ulf Lindahl som redaktör (finns att läsa på Bergianskas bibliotek). För blomsterarrangemang och parkernas skönaste blomning genom kameraögat nämner han Hasse Westers Stockholms gröna rum.

Med Vårt gröna Stockholm vänder sig Bengt Edlund till alla som vill veta mer om och hitta vägen till Stockholms parker och den konst de gömmer och till flanörer som vill avnjuta strandpromenader, lekparker och gröna rum på allmän mark utan entréavgift. Jag känner mig tilltalad och tror att boken kan intressera fler än enbart Stockholmsbor. Om jag var gäst i Stockholm och råkade ha tre timmar över utan program vore det fint hitta Vårt gröna Stockholm framlagd på hotellet. Inom gångavstånd väntar flera intressanta parkanläggningar på att upplevas, vilken stadsdel man än hamnar i.                                                                                                                               Edlunds sammanställning av historik och fakta kring parkernas tillkomst, utveckling och nuvarande utseende utgör också ett rikt underlag för parkfrågor och något för parkansvariga i stadens olika förvaltningsenheter att luta sig mot.

Jag ser Vårt gröna Stockholm som ett omistligt testamente till eftervärlden av vad Bengt Edlund sett, erfarit och insamlat om Stockholms parker från deras tillblivelse fram till nu. Generöst ger han oss fakta som underhållande berättelser från första sidan till den sista i en saklig men varm ton. Parken har fått ett ansikte som väcker tankar på dess roll i det föränderliga samhället. Behöver parken själv hälsa och rekreation för att kunna skänka glädje och leva vidare?

Vårt gröna Stockholm har tillkommit med stöd av Stockholms-Gillet. Priset, 180 kr på nätet eller 249 kr i bokhandeln, kan knappast utgöra ett hinder för inköp.

/Britta Stenberg-Tyrefors


Amaryllis

Susanna Rosén ,  Norstedts , 180 sidor

Den andra reviderade upplagan

För mig känns en amaryllislök som en hoppfull skatt. Den lovar mig färgrik blomning till glädje ända från oktobers slut till mars månads början.

Älskad av oss svenskar just för att den inte kräver något mer än våra varma torra lägenheters klimat för att gå igång.

I Susanna Roséns bok får allt sin förklaring och vi får förstås lära oss så mycket mer om liljeväxten från södra halvklotet.

Inte minst är den vacker, ”Amaryllisboken”, som den kallas då den är den andra som finns skriven på svenska (den första kom 1994: Ralf Efraimssons Opp Amaryllis). Susannas foton tar andan ur en – jag kan faktiskt tänka mig att en så praktfull blomma är svår att göra rättvisa i bild.

I boken finns en bild från Chelsea Flower Show med massor av hängande amaryllis och en från Lövsta bruk med röda amaryllis i en silvervas med tallris. Hundra sorter är fint porträtterade. Bilder från en storodling där en halv miljon lökar odlas varvas med mer mysiga miljöer. Bilderna från Malmstensbutiken är roliga; där står amaryllisen i ytterkrukor av lovikkagarn!

Boken inleds med historik, botanik och odlingsbeskrivningar, intressant och lärorikt. Amaryllis växer vild över hela den sydamerikanska kontinenten men också på Sydafrikas Kapland.

Min svärson från Bolivia säger att den där kallas ”jarajorechi”.

Botanisten William Herbert studerade skillnaderna mellan de sydamerikanska och sydafrikanska: De sydamerikanska har ihålig stjälk, de andra inte. Han upptäckte också att de var så skilda åt genetiskt att de inte går att korsa.

Det finns olika amaryllisarter som växer under skilda förhållanden över den sydamerikanska kontinenten: Hippeastrum elegans växer på varma och fuktiga ängar, medan H. reticulatum finns på svala och skuggiga platser och H. striatum (”Äkta makar”) trivs i den röda leran där temperaturen kan gå ner till noll grader.

Man blir sugen på att börja samla arter och just den spensliga ”Äkta makar”/”Bondamaryllis” ägnas ett helt kapitel. Den kan inte köpas så man får hoppas få en sidolök från någon som har den i sin ägo.

Undrar du om man kan spara löken och få den att blomma om? Svaret finns på sidan 33!

Julblomma, vinterblomma eller tidig vårblomma? Njut av dina amaryllis hela blomningsperioden och av ”Amaryllisboken” – man kan inte få nog!

/Marina Rydberg


Trädgårdens glasade rum

Peter Englander , Norstedts förlag , 191 sidor

”Ute är det nya inne” – ja, så heter det ju nu för tiden. Vi drömmer ofta om att kunna sitta utomhus och njuta av sol och vind men vill vi inte ge oss ut i skog eller invid en sjö utan vill ha naturen nära inpå oss. Vad gör vi då? Jo, inom tillgängliga ytor vill vi bygga uterum, växthus eller motsvarande för att skaffa oss det vi saknar, men i vår närmiljö! Är det vårt oberäkneliga väder som gör att vi, när vi vill vara ute, också kräver tak och vindskydd och följaktligen bygger oss växthus eller gör om garaget till orangeri? Peter E delar upp detta förhållande i fyra olika typer, som alla avser att vi bygger upp något nytt och boken ger därför tips om vad man bör tänka igenom före byggstarten, avseende:

  • Växthus
  • Uterum
  • Vinterträdgård eller Orangeri
  • Ombygget

Växthuset, som i sin funktion kan liknas vid ett drivhus, där vi genom att skapa ett bättre klimat för växterna ger oss möjlighet att odla längre in på höst – vinter, resp att börja vårsådd tidigare på våren. Vi kan också odla andra typer av växter från främmande länder med andra (bättre) betingelser genom att försöka erbjuda sådana inom våra glasade utrymmen.

Uterummet (vad skiljer ett växthus från ett uterum)? Jo, oftast är uterummet sammanbyggt med husfasaden och är tillgängligt via en dörr däremellan, medan växthuset kan placeras fritt från huset.

Orangeriet däremot liknar mest ett övervintringsförråd för växter som inte tål den frost vi kan mötas av under vintern. Peters fjärde alternativ döps till

Ombygget, dvs ett utnyttjande av ett redan befintligt utrymme, tex ett garage som ej längre används för sitt ändamål men som kräver en del åtgärder för att växterna ska kunna trivas året runt, en s k vinterträdgård (värme, belysning, vatten och ev solskydd).

Peter ger i form av bilder och ritningar tips för bra förhållanden och bättre odlande. I texten till Garaget som blir Orangeri beskriver han hur TV-kända Gunnel Carlson gick till väga. I övrigt behandlas inredning, golv, tillbehör, murar, upphöjda odlingsbäddar etc. Inte minst värdefulla tips ges beträffande klättrande växter eller vid plantering av fruktträd och deras övervintringar.

En väl planerad bok med bra bilder och en textmängd som visar hans egna erfarenheter såväl som insamlade tips och idéer från andra entusiastiska odlare.

Jag har själv stor respekt för Peter Englanders böcker. Denna utgör inget undantag!

/Nils-Erik Svensson


Stora pelargonboken

Susanna Rosén ,  Norstedts förlag , 280 sidor

Boken behandlar pelargoner som dokumenterades redan på 1700-talet och alltså härrör de bland annat från de vilda arter som Carl von Linné hänförde till släktet Geranium, dit även våra vilda nävor hör. Senare samlades pelargonerna till ett eget släkte Pelargonium medan engelsmännen behöll pelargonerna i släktet ”Geraniums”. Våra odlade pelargoner har ofta röda blommor, men detta är egentligen en ovanlig färg bland vilda pelargoner. Vanligare blomfärger hos de vilda arterna är vitt, ljusgult, gröngult, rosa, violett och purpursvart. Pelargonernas blad bjuder ofta på ännu större variation än blomfärgen och där finns såväl flikiga – nästan som hos dill – som hela blad och med eller utan mörka zonmarkeringar på.

Alltfler odlare dras nu till de vilda arterna och det är enligt S Rosén inte svårare att odla dessa än att odla dem som är vanliga hos oss. Men, som för alla växter, så gäller det att utgå från de förhållanden som råder på den ursprungliga artens växtplats, som ju ofta kan vara torra områden (nästan typ suckulenta marker) där arterna har vant sig vid lite vatten och näring. De flesta vilda pelargonerna härstammar från Kap-provinsen i södra Sydafrika. Där växer ca 300 olika arter och de återfinns i många olika miljöer, alltifrån sanddyner till undervegetation i skogsområden. Man kan på bladen sluta sig till vilka förhållanden växten trivs i eftersom stora blad tyder på halvskugga och fuktiga områden och alltså gäller motsvarande också i krukmiljön. För att klara anpassningen till ett torrt klimat har dessa ibland en underjordisk i form av en jordstam som lagrar vatten och näring.

Intresset för att odla de vilda arterna har ökat och ofta kan man köpa dem som plantor i välsorterade plantskolor och i andra fall kan de köpas som fröer via postorder eller från trädgårdsbutiker.

Botanisten Piet Vorster från botaniska institutionen i Stellerboschs universitet i Pretoria har kartlagt och odlat de flesta av de 300 kända vilda arterna i ett (nu avslutat) projekt men Susanne R och Anna Skoog har besökt och intervjuat honom och sett hans odlingar. I boken har Susanne R redovisat den indelning Piet V har ställt upp för att lättare kunna utläsa de olika kännetecken på arterna och visar även hur de skiljer sig från varandra, tex följande:

  • Zonpelarpelargoner med 13 undergrupper
  • Hängpelargoner
  • Engelska pelargoner
  • Änglapelargoner
  • Doftpelargoner

Ett stort antal (ca 350) av de mest odlingsvärda sorterna tas fram och redovisas här i text och bild med tips och skötselvård. Tips ges också vad gäller arrangemang och kompositioner för vackra krukodlingar, vad gäller såväl inne- som uteodlingar.

Detta är en pelargonbok som på ett mycket initierat sätt ger oss information om pelargonernas skilda utseende och odlingsmiljö med bra fotografier och riklig textmängd. Susanna Rosén, som tidigare har skrivit om tulpaner resp amaryllis, har återigen gett oss ett pampigt verk om pelargonernas värld.

Läs den!

/Nils-Erik Svensson


 

Vårbladet 2019

Foto: Kerstin Bergh

Stina skriver
Växtjägares spår i Kina
I Edvard Andersons växthus
Vit vår
Sommarens medlemsresa
Ny bok: Amaryllis
Bli volontär i Victoriahuset
Ny bok: Vårt gröna Stockholm
Gamla Orangeriet
Sanningar och myter om konstgödsel
Föredrag: Trädgårdsmyller
Vårkrysset

För dig som vill läsa mer om växtjägare i Kina: 

Explorers & Scientists in China’s Borderlands 1880-1930, University of Washington Press, 2011

Flanagan, Mark och Kirkham, Tony, Wilson’s China: A Century on, Kew Publishing, 2009

Kilpatrick, Jane, Fathers of Botany, Royal Botanic Gardens, 2014

Kingdon-Ward, Frank, In the Land of the Blue Poppies (urval), Modern  Library      Gardening, 2003

Lancaster, Roy Plantsman’s Paradise, Travels in China, utvidgad och rikt illustrerad 2 upplaga Garden Art Press, 2008

McLean, Brenda, George Forrest: Plant Hunter, Antique Collector’s Club, 2009

O’Brien, Seamus, In the Footsteps of Augustine Henry and his Chinese Plant Collectors, Garden Art Press, 2011

Shulman, Nicola, A Rage for Rock Gardening, Short Books, 2002

Siggstedt, Mette, Blomsterspråk, växtsymbolik i kinesisk konst, 2:a reviderade upplagan, Östasiatiska museet, 1999