I odödliga odlares sällskap
Elin Unnes , Natur & Kultur, 155 sidor
Ni som läser tidningen Allt om Trädgård har stött på Elin Unnes alltid lika spännande krönikor på sista uppslaget. Hon är en musik- och trädgårdsjournalist och detta är hennes fjärde bok.
I denna stöter vi på flera av de intressanta och inbördes mycket olika odlare som hon skrivit om i sina krönikor. Svenska, utländska, nu levande eller döda trädgårdsmästare,
40 av världens bästa och mest visionära odlare och trädgårdsmästare i Elins ögon.
Boken innehåller fem kapitel som alla avslutas med boktips för den som vill läsa mer om de omskrivna personerna.
Exempel på kapitel är “Plantskolan i Sissinghurt” där Elin beskriver hur hon råkade upptäcka Vita Ssackville-Wests bok “ The Illustrated Garden Book” i vilken hon fann sin nya odlingsidol.
I slutet på varje kapitel finns tips eller t o m recept. Här får vi råd om hur vi kan “sno stilen” och
i vår egen trädgård skapa arkitektoniska rum och vilka växter Vita använde för att bygga upp dessa rum till någonting alldeles extra.
Ett annat kapitel, “Odödlig design”, träffar vi på bland andra Karin Larsson, “stilikonen på Sundborn”, som odlade i upphöjda bäddar. Handfasta råd hur man bygger en sådan hittar du där. Eller varför inte Christopher Lloyd på godset Great Dixter i England som skapade magiska trädgårdar och även odlade sin köksträdgård. Han var skicklig i köket också och om du törs prova så finns här ett recept på hans mispelgelé. Inte helt enkel att få till vad jag förstår.
“Freeks and geeks” handlar om lite knäppa påhittiga odlare. T ex August Strindberg som fann sitt odlingsparadis på Kymmendö. Här följer en noggrann beskrivning av hur August ympade äppelträd.
Hildegard av Bingen, en nunna som levde på 1100-talet, beskrivs här som. “Universalgeniet som älskade dinkel”. Hon var mäktig och inflytelserik på sin tid men Elin tar fasta på hennes örtmedicinska kunskaper. Receptet på hennes berömda hjärtvin finns här och det är riktigt gott vet jag, som fick smaka det på en kurs för länge sen.
Boken är snygg och lockande. Den känns väldigt modern. Konstnärliga foton. Texter om mycket intressanta personligheter varvas med handfasta tips och råd som känns helt möjliga att ta till sig.
En bok jag helt klart kan rekommendera!
/Gertrud Nerpin
Till toppen av sidan
Dahlia: drömrabatter, färgkomposition och arrangemang
Ulrika Grönlund , Bokförlaget Arena, 184 sidor
Från den första dahlian som skickades från Mexiko till Spanien på 1700-talet har det i dag blivit ca 60 000 namngivna sorter registrerade hos Royal Horticultural Society. En anledning till variationsrikedomen är att de är lätta ett korsa. En annan är att de är förhållandevis lätta att odla. Ulrika Grönlund, skribent och fotograf lär ut knep om förodling, gödning, vattning och skötsel.
Tillsammans med sin sambo driver hon den populära Dahliafarmen på Österlen. Resan från lerig åker till blomsteroas var inte lätt men med hårt arbete och optimism lyckades de på kort tid anlägga en dahliaträdgård som nu har funnits i tre säsonger och fått många besökare.
Den som vill anlägga en trädgård med dahlior finner sju olika drömrabatter med olika färgteman för vår och sommar och sensommar. Med hjälp av listor över lämpliga samplanteringsväxter ska man kunna få en blommande trädgård under lång tid. Variationerna i en samplantering är oändliga och läsaren kan botanisera både bland annueller och perenner, men också bland buskar och klätterväxter, allt i kombination med dahlior.
Boken avslutas med ett avsnitt om arrangemang med dahlior på vattenfat, i vas, i urnor tillsammans med allt man kan finna i naturen som grässtrån, ormbunksblad eller grönkål.
Har man aldrig odlat dahlior tidigare eller misslyckats med dahliaodling får man här goda råd om jord, bevattning, växtplats och mycket annat. De många praktiska råden tillsammans med en mängd färgsprakande foton inspirerar till egen odling.
Boken är en fristående och kompletterande uppföljare till Dahlia: 222 sorter, odling, skötsel och inspiration.
/Birgitta Modigh
Till toppen av sidan
Genom Floras riken
Torgny Nordin , Votum Förlag , 319 sidor
Torgny Nordin är författare, vetenskapsskribent och fotograf som har genomfört resor och skrivit böcker om bl.a. Arktis och Antarktis. I boken Genom Floras riken berättar Nordin om Göteborgs Botaniska Trädgård – Botaniska – från 1912, när stadsfullmäktige i Göteborg beslutade att anlägga en botanisk trädgård i Änggården, fram till nutid. Speciellt skriver han om botaniska expeditioner, naturligtvis i första hand de resor som Botaniska anordnat eller deltagit i, men han ger även en bakgrund där han verkligen börjar från början!
I bokens allra första mening berättas om att 1482 f.Kr. beordrade drottning Hatschepsut, som några år senare blev farao, att fem skepp skulle ge sig ut och samla levande rökelseträd av myrrasläktet Commiphora, en resa som skulle ta två år med resultatet att 31 träd grävdes upp och planterades vid Deir el-Bahri på västra Nilstranden. En del andra expeditioner tas också upp. Speciellt nämns svenska botaniker som t.ex. Peter Forsskål, Carl Peter Thunberg, Olof Swartz (den förste professor Bergianus), samt Erik Leonard Ekman. Den sistnämnde är inte så känd, men beskrev runt 2000 nya arter, främst från Hispaniola (Dominikanska republiken, Haiti) och Kuba.
I kapitel 2 skildras en nyligen genomförd expedition till Zagrosbergen i västra Iran 2022, en resa Nordin själv deltog i. Magnus Lidén och Stina Weststrand från Botaniska, samt Iraj Mehregan från universitetet i Teheran, letade efter dionysosvivor, släktet Dionysia, i karga och branta – ofta rejäla stup – fjäll som kan vara mer än 4000 meter höga. Syftet med resan var att Lidén och Mehregan skulle samla uppgifter för att slutföra monografin ”Dionysia (Primulaceae) the Cushion Primroses” som kom ut 2023. Kapitlet är förutom berättandet om strapatserna att hitta dionysosvivor, även en fin reseskildring, illustrerad av Nordins foton.
I kapitel 3 berättas mer om Botaniskas tillblivelse och tidiga historia. År 1916 startade arbetet med att anlägga Botaniska, och Carl Skottsberg blev den som kom att leda arbetet. Skottsberg blev 1919 trädgårdens prefekt, en roll han hade i nästan 30 år. Själva trädgården öppnade sina grindar 1923, för tidigt enligt Skottsberg då varken institutionsbyggnad, bibliotek, växthus eller herbarium fanns, men Göteborgs stad ville absolut fira sitt 300-årsjubileum detta år – även om det egentligen var 302 år!
Carl Skottsberg var dock ofta ute på expeditioner, bland annat till södra Sydamerika, Antarktis och Påskön, något som med hjälp av bevarade resedagböcker och tryckta skrifter berättas om i kapitel 4. Skottsberg var också konstnär och ett par akvareller är återgivna i boken. Fina tidsdokument är också de foton som återges och som tagits av expeditionsdeltagare. Det gör det lättare att leva sig in i berättelsen.
Boken fortsätter sedan med Botaniskas senare historia och expeditioner, mer eller mindre kronologiskt ordnade, med omnämnande av de prefekter, botanister och trädgårdsmästare som har verkat i trädgården och/eller deltagit i expeditionerna. För expeditionsredogörelserna har Nordin ibland inte haft mycket annat än tidningsartiklar eller liknande att gå efter, eftersom t.ex. Harry Smith och David Hummel (kapitel 5) inte förde dagböcker. För de mer sentida expeditionerna (kapitel 6 – 11) har dock Nordin i många fall intervjuat de inblandade och ofta fått tillgång till bildmaterial. De olika expeditionerna hade ofta långa och krångliga namn, och har då förkortats. Dessa förkortningar är ofta ganska intetsägande, men KGB och HeHeHe sticker förstås ut!
Syftet med Botaniskas expeditioner var från början oftast rent botaniskt – man utforskade floran i områden som var lite kända. Hortikulturella mål – att finna härdiga arter för t.ex. trädgårdsbruk – har blivit viktigare efter hand. I det sista kapitlet skriver Nordin om de hot vår natur står inför p.g.a. exploatering, klimatförändringar och överbefolkning. Många botaniska trädgårdar har därför börjat ändra sin verksamhet mot biologisk mångfald och bevarandebiologi, något som även gäller Botaniska. Nordin låter också flera nu anställda, eller med nära koppling, uttala sig om Botaniskas verksamhet, och de betonar vikten av att fortsätta med botaniska expeditioner för florans utforskning, bevarandebiologi och för den biologiska mångfalden.
Slutligen, detta är en mycket bra bok som jag varmt kan rekommendera! Torgny Nordin skriver bra och det är lätt att leva med i berättelsen. Det rika bildmaterialet, inte minst de historiska fotografierna, förhöjer läsningen avsevärt. Och då jag är fågelskådare, är det ett extra plus att Nordin ibland nämner fåglar i förbigående, t.ex. att en dvärgsångare Phylloscopus neglectus ”sjunger dock tröstande” när letandet efter dionysosvivor just vid det tillfället var fruktlöst!
/Lars Gunnar Reinhammar, Trädgårdsintendent, Bergianska trädgården
Till toppen av sidan
Pumpa. Mat, odling & mastodonter
Alva Herdevall och Anders Rydell , Natur & Kultur, 154 sidor
Pumpa är en välskriven och lättläst bok med många inspirerande och kreativa foton av Roland Persson. Författarna är självhushållare som odlar ett 60-tal olika sorter av pumpa i sin trädgård. De skriver om hur viktiga pumpasläktets (Cucurbita) frukter, blommor och frön är som basföda i många kulturer. Konkret och lättläst om pumpans historia, odling, skörd, hantering och lagring och framför allt får många användbara recept stort utrymme. Recept från bland annat Japan, Italien, Mexiko, Australien, Indien och USA. Pumpagröt, pumpabröd, friterade pumpablommor, pumpaöl, cabell dàngel, sallad, risotto och gnocchi med pumpa, recept som inspirerar då man tröttnat på att laga pumpasoppa och pumpapaj. Här finns recept som gör att man kan njuta av skörden under lång tid. Torkad som pumpakrydda, pumpapulver, picklad och mjölksyrad pumpa. Blommorna och fröna används också i matlagning. Riktigt eleganta rätter som smördegsbakad fikonbladspumpa eller honungsglacerad Hasselbackspumpa med rostade vindruvor vill man ju gärna prova. Här beskrivs hur olika namnsorter smakar och hur de kan användas i matlagning till vardags och fest. Frukterna har stor variation i form och färg, pumpa med en form som liknar en svan, en turban, en flaska eller en trombon, den ena namnsorten är mer exceptionell än den andra. Efter att ha läst etthundrafemtio sidor om pumpa är man fast – vilken fascinerande frukt. Här ska odlas mer pumpa!
/Eva Rönnblom
Till toppen av sidan
Trädgårdsromanser: Mina bästa stunder, sorter och recept
Hannu Sarenström , Norstedts, 231 sidor
I våras kom Hannu Sarenström som är en av våra mest inspirerande mat- och trädgårdsprofiler med en ny bok. Har man läst några av hans tidigare böcker så känner man igen hans sätt att förundras inför det odlade och dela med sig på ett inspirerande sätt av det till oss läsare.
Här får vi följa hans väg med både stora och små odlingsprojekt i trädgården på Langeland i Danmark, såväl i köksträdgården som i blomsterrabatterna.
Boken handlar om att lära sig att skapa en harmoni i trädgården och att hitta växter, både grönsaker och blommor, som kompletterar och balanserar varandra. Med det som grund ska vi sedan våga slänga in något oväntat som tillför det lilla extra. När man gör detta så uppstår som titeln refererar till ”trädgårdsromanser”.
Hannu delar generöst med sig av råd, tips och favoritsorter och givetvis får vi också med oss ett antal ljuvliga recept med odlandet i fokus.
/Åsa Taube
Till toppen av sidan
Trädgård närmare naturen
Nina Nordh , Bokförlaget Arena, 224 sidor
Arts and Crafts-rörelsen har sitt ursprung i en reaktion mot miljöförstöringen och förfulningen av de engelska industristäderna. Det var framför allt konstnärer och arkitekter som drevs av längtan efter det naturliga och oförstörda. William Robinson och andra förgrundsfigurer inom Arts and Crafts ville efterskapa naturen och det vilda i reaktion mot det rådande idealet med stela rabatter och formklippta växter.
Nina Nordh, författare och miljövetare med ett stort intresse för trädgård och natur utgår från Robinsons, The Wild Garden. Hon beskriver en Arts and Crafts-trädgård med att det ska vara en trädgård att njuta i där växterna kombineras med varandra när det gäller färg, form, kontraster och växtsäsong och de får sprida ut sig naturligt. Hantverket ska synas genom att hus och trädgård knyts samman. Robinsons idéer om vilda ängar är mycket aktuella i dag när många odlare försöker ersätta ansade gräsmattor med blomsterängar: ”Vem vill inte hellre se vajande gräs och oräkneligt med blommor? Tänk vilket bortkastat och löjligt arbete att klippa av topparna på blommor och gräs.” (The Wild Garden).
I Sverige fanns visionärer som Rudolf Abelin med Norrvikens trädgårdar, Hilda Munthe med Hildasholm, kronprinsessan Margareta med Sofiero, Blanche Dickson med Tjolöholm och många andra. En stor del av behållningen av boken är de många trädgårdar – äldre och nutida – som Nina Nordh har besökt och beskriver så lockande att man lätt inspireras till besök. Till hjälp finns en lista över trädgårdarna med besöksinformation.
Här finns också rikligt med inspiration och praktiska tips för den som vill odla i Arts and Crafts’ anda. Biologen Håkan Wallander beskriver hur man gör egen jord, trädgårdsdesignern Sara Bratt tipsar om ätliga växter och tåliga perenner, biologen Torbjörn Tyler berättar om nejlikor och nattfjärilar och ytterligare en biolog, Lina Herbertsson tipsar om blommor, bin och biologisk mångfald. Det till synes vilda och naturnära går som en röd tråd genom boken. Förutom alla fina foton och illustrationer är mängden av växtlistor och handfasta odlingsråd extra värdefulla.
/Birgitta Modigh
Till toppen av sidan
Anna skriver
Äntligen höstens första föredraget i Naturens Hus. Temperaturen är ovanligt hög för årstiden och värmen gör att det inte känns som en kväll i slutet av oktober utan mer som september och sensommar. Styrelsen är på plats och har dukat upp med snittar, Birgittas skärtorsdagskaka, Gertruds drömmar, mandariner, plommon och druvor finns också på borden. Mitt på kaffebordet en bukett med dahlior, frilansfuchsia, blodtopp och höstflox från Evas trädgård. Som sagt hösten är lång och mild och det blommar fortfarande för fullt i våra trädgårdar.
En vacker och pedagogisk sensommarkväll med frön som tema, så var vi många nyfikna deltagare som hade samlats för att lära oss mer om frön. Vi hälsades välkomna av Lars Gunnar botanist och Erika trädgårdsmästare båda med ansvar för den Systematiska avdelnings växter. De berättade om varför man samlar frön i Bergianska och varför det inte är tillåtet för andra att samla där.