(Boken om) Min trädgård
Utgiven på svenska 2020, med ett förord av författaren till den svenska utgåvan. Jamaica Kincaid föddes på den Karibiska ön Antigua 1949, men är numera bosatt i Vermont i nordöstra USA. Tidigare har hon skrivit romaner och är dessutom professor vid Harvard University. Detta är hennes första trädgårdsbok och inte lik någon annan trädgårdsbok jag läst. Den består av tre delar som alla kan ses som essäer och innehåller trädgårdshistoria, beskrivning av hennes egen trädgård och hennes erfarenheter av att odla. Boken innehåller inga bilder, men insprängda i texten finns teckningar av Jill Fox, som alla återger något av växtlighet. I förordet skriver författaren om allt hon lärt sig genom att läsa om trädgårdar, från före syndafallet till idag.
Den första delen handlar om Kincaids barndom och ungdom i Antigua. Där fanns inga trädgårdar, odlade gjorde man för att få mat. Efter flytten till Vermont fick hon några frön och några trädgårdsredskap, grävde upp ett land och slängde ner fröna. Inget kom upp. Efter flytt till ett större hus och större trädgård börjar hon odla. Hon skriver poetiskt och tillgivet om sina blommor, buskar och träd, men också om problem och misslyckanden, t.ex. blåregn som blommar på fel tid och har fel färg. Hon skriver mycket om för mig okända växter, men också om sådant som är vanligt här, t.ex. tagetes, lobelia, stockrosor och rosor. Rosor är favoriter, särskilt de som doftar. Hon blev tidigt “bekant” med Linné och förvånades och beundrade honom för att han valt att ge den oansenliga Linnean sitt namn.
Läsning betydde mycket för lilla Jamaica. Hennes mamma lärde henne läsa när hon var tre år, så att mamman själv fick vara i fred för att läsa och utbilda sig. Man får många tips på böcker om trädgårdshistoria, om trädgårdar att besöka och om trädgårdsutställningar. Kincaid tycks ha känt till en oändlig mängd plantskolor över hela världen och blivit bekant med några av dess ägare. Hon skriver “De bästa frö-och plantkatalogerna kan jämföras med underbara böcker.” Hon tycker inte om katalogerna med ”pråliga” bilder utan föredrar dem med bara utförlig text. Kanske är det därför det inte finns några fotografier i hennes bok? När man läser om hur mycket hon beställde från olika ställen och ibland glömde vad hon hade beställt, undrar man hur stor trädgård hon egentligen hade, men det får man inte veta.
Ett långt kapitel handlar om en Kinaresa. Resedeltagarna är botaniker och plantskoleägare från många länder i Europa. De besöker botaniska trädgårdar och åker långa sträckor i buss för att samla frön, för Kincaids del 130 fröer från olika blommande växter, som hon skickar till två män som driver upp dem åt henne.
Avslutningsvis filosoferar hon över sin trädgård och vad det innebär att vara trädgårdsägare. Boken innehåller så mycket av fakta och funderingar att det är en bok att ta fram och läsa i lite då och då.
/Monica Dahlström
Till toppen av sidan
Skillnadens favoriter – Femton fenomenala grönsaker att lyckas med
Sara Bäckmo är en av Sveriges populäraste trädgårdsbloggare. Denna bok, hennes sjätte i ordningen, är utmärkt för nybörjare då den innehåller handfasta råd för framgångsrik odling från frö till skörd av våra 15 vanligaste grönsaker. Läsaren får också ta del av värdefulla tips om odlingsvärda sorter, hur man hanterar insektsangrepp och vanliga sjukdomar, samt hur man vinterförvarar grönsakerna på bästa sätt. Vi får läsa om odling av potatis, gurka, tomat, morot, brytbönor, sallat, sockerärtor, majs, grönkål m.m
Författarens honnörsord är täckodling, som beskrivs ingående. Hon ger förslag på odling i både i stor skala, och i mindre utrymmen på balkong och i pallkrage. I slutet av boken finns en användbar ordlista.
Boken är lättläst med många vackra fotografier och formuleringar skrivna med känsla. Önskar att jag hade haft tillgång till denna bok som nybörjarodlare.
/Sirkku Larsson
Till toppen av sidan
TRÄDGÅRDSDJUR – myllret och mångfalden som växterna älskar
Maria Dacke är professor i sinnesbiologi vid Lunds Universitet och Låtta Skogh är doktor i neurobiologi och sedan 2006 biologiredaktör vid NE, Nationalencyklopedin.
Författarna förklarar pedagogiskt med mycket vackra fotografier varför du vill ha en massa djur i trädgården. Det handlar både om egennytta i form av de tjänster bin, maskar m.fl. bidrar med till jord och växtliv, men även att osjälviskt bidra till att motverka nedgången i biologisk mångfald. Speciellt jordens insekter, antalet arter och antalet individer minskar nu i en skrämmande takt. I Tyskland har uppmätts 41% minskning (i skogar) och 67% minskning (i öppna landskap) av insekternas totala vikt under perioden 2008-2017. Samtidigt har antalet arter minskat med 1/3. Även i Sverige är minskningen stor och oroväckande, inte minst av vilda bin.
Då Sveriges 2,6 miljoner trädgårdar upptar en yta motsvarande Blekinge finns goda möjligheter att motverka minskningen genom att skapa lämpliga livsmiljöer som främjar mängden och mångfalden av djur, inte minst av insekter som bl a är så viktiga för pollinering och därmed jordens matförsörjning.
Författarna ger handfasta tips om val av växter för att ”maxa blomstertiden” och vilka typer av trädgårdsmiljöer och växter som gynnar mängd och mångfald av insekter, fåglar, övriga djur och mikroorganismer.
Boken kan ses som en kunskapsmättad lovsång om att maximera biologisk mångfald i trädgårds-miljöer samt hur man skall göra detta. Boken rekommenderas därför varmt till alla med trädgård.
/Mats Robertsson
Till toppen av sidan
I odödliga odlares sällskap
För den som vill ha sin trädgårdshistoria i små portioner, serverad med många språkliga slängar, finns denna bok som bygger på artiklar i tidskriften Vår trädgård. Den har också en undertitel, Livsläxor och botaniska tricks.
För Unnes är de odlare hon har valt rebeller, de odlar som protest och är, med hennes ord, ”någon version av ekologiska anarkister”. För den som (liksom jag) finner stilen och de många inblickarna i hennes eget liv som rockjournalist påträngande är den brokiga och informativa mängden olikartade personligheter en välkommen motvikt.
Det börjar med Vita Sackville-West och slingrar sig vidare, ända ner till Hildegard av Bingen på 1100-talet och Muso Soseki, japansk munk på 1300-talet. De korta men livfulla presentationerna är uppdelade i grupper, som börjar just med ”Plantskolan Sissinghurst” och sedan fortsätter med ”Odödlig design”, ”Världsförbättrare”, ”När grönsaker blir konst” och slutligen, före index, ”Freaks & Geeks”.
Svenska kvinnor spelar en ganska stor roll, amerikanska gerillaodlare likaså. För den som vill veta mer om de många originella personligheterna finns också en kommenterad boklista efter varje kapitel.Boken är rikt illustrerad, ofta av sofistikerade modefotografer. Torkade växter, udda kompositioner och detaljer av grönsaker dominerar bredvid mer abstrakta mönster.
Ju fler av dessa ”odödliga odlare” man blir bekant med, desto större blir ens beundran för den mänskliga uppfinningsrikedomen inför den växtliga världen.
En miniuppslagsbok att bli stimulerad av, gärna i små doser.
/Florence Vilén
Ormbunkar
Vi är många som tjusas av ormbunkar, deras färg och fasta men graciösa form och växtsätt, bladspänsten, doften och deras tålighet. Både trädgårdsodlare och de med krukträdgårdsodlingar gläds åt dem. Anton Sundin, författare och trädgårdsmästare har noterat att det saknats ett samlat verk om ormbunkar på svenska och tillsammans med fotografen Elisabeth Svalin Gunnarsson har han nu avhjälpt denna brist. Anton Sundin är tidigare medförfattare till den omistliga boken om Jord som kom 2016 och Elisabeth Svalin Gunnarsson är förutom fotograf även författare och kulturskribent med särskilt intresse för trädgård.
Anton Sundin har haft som målsättning att beskriva ormbunkarnas hela historia och det har gjort boken mycket inehållsrik. Vi får följa honom och jordens ormbunkar på en svindlande tidsresa från klotets äldsta tid fram till nu med ett händelserikt uppehåll i England under den viktorianska eran på 1800-talet.
Ormbunkarna är en av jordens äldsta växtgrupper, de fanns innan växter med fröförökning uppstod, de fortplantar sig i stället med sporer som sprids i stora mängder med luftens hjälp och inte genom det så kallade ”Linneanska äktenskapet”. De är anpassningsvilliga och har överlevt flera massutdöenden av liv på jorden och dessutom utvecklat nya grupper. De första ormbunkarna visar sig i fossila spår, de äldsta avtrycken skapades för 345 miljoner år sedan och det äldsta svenska ormbunksfossilet är 185 miljoner år och från Skåne.
I bokens första tredjedel presenteras ormbunkarna, deras historia och olika former, utbredning, egenskaper, namn på särskiljande fysiska delar, fortplantning och livscykel. Allt detta är egentligen välbekant, men jag läser det som för första gången och tror inte att jag är ensam om den känslan.
När ormbunken så fint rullar ut sitt blad om våren liknas det i England vid snäckan på en fiol – fiddlehead, hos oss kallas bladet med sin oupprullade del oftast kräkla (biskopsstav).
Ett femtiotal vildväxande ormbunkar i Sverige beskrivs och vi känner igen några av dem från skogspromenaderna. Vi uppmanas att inte gräva upp dem utan att som trädgårdsodlare välja plantskolornas utbud. Därefter får vi tydligt avläsbara bilder och utförliga texter till något mer än hundra odlade ormbunkar som lämpar sig för plantering på våra breddgrader. Alla har uppgifter om storlek, härdighet, vilken jord de föredrar, sol eller skugga samt författarens eget personliga utlåtande om växten. De här sidorna tror jag på lång sikt kommer att bli eftersökta och användbara.
Bokens övriga två tredjedelar inleds med Ombunken i människans värld och här följer en omväxlande och delvis dramatisk meny med företeelser som ormbunkar givit upphov till eller råkat ut för i mötet med människan, det kan vara medicin eller mat, myter, magi men även missförstånd och större fysiska komplikationer. Vi påminns också grundligt om 1800-talets ”viktorianska galenskap” fern craze i England, något som även vi i Sverige nåddes av, dock i mer utspädd form.
I Storbritannien hade intresset för exotiska växter och trädgårdsodling vid den här tiden breddats till större folkgrupper och ormbunkar hade kommit att genomsyra hela det viktorianska samhället. Man byggde glashus till sina växter från mindre till mycket stora, där man skulle föreställa sig de stora ormbunksskogarna från forntiden. Man hade ormbunksmönster på gardiner och porslin, på glas och metall, mönstret passade många material. Ormbunken blev de pryda viktorianska kvinnornas bästa vän, säger Sundin. Linnés klassifikation av växtriket hade mött motstånd i den botaniska världen och från kyrkan och man hade invändningar mot att blommorna genom Linné fått tydliga könsdelar och det ansågs anstötligt för kvinnor att behöva stirra på dem när de studerade växter. Ormbunkarna blev därför räddningen för botanikintresserade kvinnor i Storbritannien. Ormbunksgalenskapen tog slut i och med första världskriget.
Ormbunkens alla äventyr kan med fördel läsas högt i skymningen vid en stilla brasa. Berättaren Sundin fångar vårt intresse med ett skönt språk och ständigt flyt i handlingen. Jag sökte i början efter referenser till händelserna men har insett att en författares berättarglädje får inte fjättras med referenser.
I de sista avsnitten närmar sig Sundin åter de nu levande ormbunkarna och ger oss vägledning i att välja rätt ormbunkar och förse dem med lämplig jord, bra läge och skötsel och hur man förökar dem med sporer. Vi får planteringsförslag för woodland, stenträdgård, våtmarksträdgård, stubbträdgård och samplanteringar med andra växter. Odlare med krukor inomhus är inte bortglömda. De sista ormbunksförslagen gäller lämpliga växter för kyrkogårdar, trädgårdarna vi sällan talar om. Med Sundins ord, ormbunken med sina årmiljoner är evighetens växt och den kommer troligen att finnas en evighet till, den passar väl in i evighetens symbolvärld och ger en lugn framtoning med sin färg och form.
Till sist kan vi läsa namnen på ett antal trädgårdar med ormbunkar i Sverige och Storbritannien, värda ett besök. Bergianska trädgården är inräknad.
/Britta Stenberg-Tyrefors
Bloggadress: Brittakarolina.com
Odla frukt – Planera, odla och skörda din egen fruktträdgård
Vem längtar inte efter att gå i en egen fruktträdgård och kunna njuta av att plocka egen frukt?
Inte bara är frukterna nyttiga på grund av vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter utan är de odlade i egen härd känns allt bättre än att plockas från en varuhushylla! Tänk bara på doften av en jordgubbe, just plockad från plantan!
Men – vad ska man välja att plantera?
Boken ”Odla frukt” ger bra hjälp och behandlar först odling av Medelhavs-frukter såsom lime, apelsiner, citroner och kommer sedan in på tex mispel eller fikon, som alla ovan kan odlas i kruka. Totalt presenteras cirka 75 olika frukter eller bär. När författaren sedan väljer större fruktträd behandlas våra vanligaste såsom körsbär, plommon, äpple och päron, men även persikor och nektariner.
Författaren ger naturligtvis odlings- och skötselråd samt förslag på bra sorter.
Beträffande kapitlet om bär fäste jag mig särskilt vid texten om meloner som jag gärna hade velat odla men den tiden är nu tyvärr förbi för mig. Desto roligare var det att läsa om odlingstipsen av jordgubbar och smultron. Det väckte ju liv i mig med tanke på att snart kan vi köpa svenska jordgubbar igen. Bra tips och råd ges.
Kapitlet om vinrankor väckte minnen hos mig då jag under en tid hade vinrankor i vår trädgård.
Bra urval av frukt, bra råd och lättsamt format.
En nyttig handbok för odling av frukt och bär.
/Nils-Erik Svensson
Odla örter – Planera, odla och skörda din egen kryddträdgård
Den här boken är i princip en heltäckande redovisning av ett 100-tal örter, men de första 10 sidorna som kallas introduktion innehåller alla de råd och tips som kan behövas för att lyckas med odling av örter i olika miljöer. Sedan följer en specifikation av olika örter där de är indelade i olika projekt: -12 stycken.
Däri behandlas
– En vertikal örtagård, dvs växter på vägg eller staket/nät
– Oljor, vinäger
– Blombuketter
– Örttéer
– Skörd av frön och pollen
– Att torka örter
– Örter som gröna tak
– Pesto
– Örter i drinken
– Formklippta örter
– Örtmattor och örtbänkar samt
– Örtkransar
Som avslutning något om problem i odlingen.
En, i mitt tycke, värdefull bok för örtodlaren, väl användbar även för det stora flertalet odlare.
/Nils-Erik Svensson
Sticklingar, rötter & blad: Handboken för att dela krukväxter
Författarna arbetar som inredare och designers och att de utnyttjar växter och plantor i sin dagliga verksamhet är inte så konstigt. Motsatsen hade varit mera märkligt i så fall. I sin vardagsmiljö i det egna hemmet stannade de upp en februaridag och kände båda att de hade för många krukväxter och plantor och i synnerhet för att de i samband med arbetet med att skriva denna bok just höll på att dela och föryngra beståndet. Att skriva boken tog över, den skulle bli heltäckande vad avser att rota, gro och dela växter och jag vill lova att den är grundligt och sakkunnigt skriven.
Normalt när jag ska recensera en ny bok börjar jag med att läsa innehållsförteckningen. Mitt intryck när jag gjorde detta avseende boken med ovanstående titel gjorde att jag blev förbluffad! Avseende fortplantning och skötsel av krukväxter menar jag, att när man utöver innehållsförteckningen läser registret, så imponeras man av det sortiment som författarna har greppat över. De har såsom varande designers och inredare via bra bilder gett många exempel på arrangemang av gröna, luftrenande växter.
De verkar från en ateljé i östra London i vilken de har skrivit hittills två böcker med ett stort innehåll på ett mycket heltäckande sätt.
Har man den här boken så behöver man nog inte så mycket mera. Den ger allt och jag är mycket imponerad.
/Nils-Erik Svensson
Trädgårdsapoteket: att bruka och bereda terapeutiska örter
Visst har vi bland våra inhemska litteraturskatter träffat på ingående recept där råvaran, som anses vara botande, kommer från växtriket och kunskapen därom vidmakthålles av ”kloka gummor”!
Nu finns det en bok som hanterar den kunskapen: ”Trädgårdsapoteket”.
Författaren stod helt plötsligt via sin make – som blivit ägare till 1 ½ hektar mark, – förvildad, men där det vilda hade krupit allt närmare bostadshuset. Och där fanns helt plötsligt allt det som författaren alltid längtat efter. Det skulle förbli som det var men det skulle så småningom bli en läkeörtsträdgård! Och sedan kom den här boken till! Det ska väl också sägas att författaren är komplementärmedicinare med terapeutiska örter som specialitet!
Det första kapitlet i boken behandlar trädgårdsapotekets örter från A till Ö och det ger 28 örter. Nästa kapitel handlar om att ta vara på och bereda dessa örter.
Vad hjälper ovanstående örter mot eller vad kan de användas till? Jo, inte bara till mediciner utan naturligtvis också till téer, inhalation, örtoljor etc.
Nästa kapitel är avslöjande – vilka åkommor kan man få hjälp utav medelst respektive ört och vilka aktiva ämnen i örterna används?
Boken avslutas med info om örtagårdens utformning, plantering och skötsel.
En riktigt spännande bok i mitt tycke!
/Nils-Erik Svensson
Trädgårdsdesign i praktiken
Om man är i den lyckliga positionen att en gång i livet få designa en trädgård i sin helhet kan det vara bra att fundera länge på vad som är det viktigaste för en själv respektive den egna familjen. Finns det goda idéer om vad som ska finnas där, behövs det gränsavskiljande häckar, tex? Matplats, pergola, speciella blommor, tex bara perenner eller bärbuskar / fruktträd?
Redan nu kanske det skulle kännas skönt att få lite hjälp med designen?
Här kommer ett tips! En bra bok som ger total vägledning, nämligen ”Trädgårdsdesign i praktiken”.
Bokens indelning kan ge hjälp:
– Gör en önskelista över vad du vill ha
– Tomtens storlek bestämmer om du kan avdela/bygga olika rum
– Skapa enhetlighet mellan hus och trädgård
– Planera de utrymmen som kommer att användas mest
– Skapa vackra rabatter, välj färg och form för dessa
– Skaffa krukor och prydnader samt ev spaljéer
Paret Rosenholm ger i form av ett bra bildmaterial och texter mycket vägledning, även beträffande blomval.
De 123 sidorna ger många goda råd och jag rekommenderar, att du om du står i begrepp att bygga/göra om din trädgård, köp denna boken!
/Nils-Erik Svensson