Höstbladet 2018

Pumpor vid Gamla Orangeriet. Foto: Kerstin Bergh

Stina skriver
Ritarfamiljen Ekblom
Pingstlilja
Färg- och fiberväxter
Landet Annorlunda
Fjällen i Bergianska trädgården
Vad rätt man tänkt …
Volontärfesten
Lökgruppen påminner, Höstfest, Trädvandring, Herbarier, Ljusfest
Höstkrysset

Tips på vidare läsning om ritarfamiljen Ekblom, som presenteras av Jenny Beckman i Höstbladet:

Familjen Ekblom har förekommit i såväl dagspress som trädgårdsböcker: se Monika Björk, Bergianska trädgården, Stockholm, 1997; och Karin Berglund, ”Akvareller från förr”, Dagens nyheter 25/6 1995. Biografiska uppgifter om medlemmarna i familjen Ekblom är hämtade ur Johnny Roosval & Gösta Lilja (red), Svenskt konstnärslexikon: Tiotusen svenska konstnärers liv och verk, 5 vol, Malmö 1952-1967; Eric Mjöberg, ”Axel Ekblom: In memoriam”, Entomologisk tidskrift, vol 35 (1914); E. Lundström, ”In memoriam: Axel Ekblom”, Svensk botanisk tidskrift, vol 8 (1915); E W Dahlgren, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1739-1915, Stockholm 1915; C Skottsberg, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1916-1955, Stockholm 1957. Om Veit Brecher Wittrock som vetenskapsman, se Bengt Jonsell, ”Veit Brecher Wittrock”, i idem (red), Bergianska botanister: Bergianska stiftelsen och dess professorer under första seklet, Stockholm 1991.

Om naturvetenskapens medhjälpare, se t.ex. Svante Lindqvist, ”The Wagnerian theme in the history of science: Glass blowing and the role of instrumentation”, i Tore Frängsmyr (red), Solomon’s house revisited: The organization and institutionalization of science, Canton, MA 1990; Steven Shapin, ”The invisible technician”, American Scientist, vol 77 (1989); idem, A social history of truth: Civility and science in seventeenth-century England, Chicago & London 1994; Bodil Persson, När kvinnorna kom in i männens värld: Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke—laboratorieassistent under perioden 1880-1941, Stockholm 1994. På illustrationsområdet finns en stor mängd litteratur. Här skall bara nämnas ett antal verk som rör botanisk och zoologisk illustration: Wilfrid Blunt & William T Stearn, The art of botanical illustration, Woodbridge 1994; Allan Ellenius (red), The natural sciences and the arts: Aspects of interaction from the renaissance to the 20th century, Uppsala 1985; Gill Saunders, Picturing plants: An analytical history of botanical illustration, Berkeley 1995; Björn Dal, Sveriges zoologiska litteratur: En berättande översikt om svenska zoologer och deras tryckta verk 1483-1920, Fjälkinge 1996.

Dessutom stödjer jag mig på en telefonintervju 6/3 1997 med Ingrid Ekblom, änka efter Bruno Ekblom, och intervjuer 27/2 1997 med Kerstin Lidberg Brante, Anders Gellner och Lasse Eriksson, barnbarn till Axel och Thérèse Ekblom, samt Birgitta Gellner och Inga-Maj Eriksson.

Jenny Beckman, FD, docent i idé- och lärdomshistoria

Årsmöte 4 juni 2018

Föreningen höll sitt årsmöte den 4 juni på grusplanen utanför Naturens Hus. Kvällen var vacker, och där hade vi tur, för vi hade inte fått rum inne i salen. Årsmöten brukar inte vara så populära – men vi hade 70 anmälningar och tycker det är väldigt roligt att våra medlemmar visar intresse för  föreningen!

I sista stund ställde trädgårdsmästare Åke Kestner upp och fraktade 9 tunga bänkar till planen, så alla fick sittplats.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i s.g.s. oförändrad sammansättning med ett undantag: Ny styrelsemedlem är Mats Robertsson.
Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och baguetter med smakrikt innehåll. Sedan var det dags för Karin Martinsson, förste intendent och ansvarig för Edvard Andersons växthus, att berätta om hur en dag i växthuset gestaltar sig, från tidigaste morgon till sent på kvällen. Mycket sker och mycket måste göras när publiken inte är på plats! Och mycket sker också ”bakom kulisserna”.
Av publikens kommentarer att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte!
/Stina Bäckström

Foto: Frank Sjöman

 

Trädvandring den 24 maj

Foto: Ingrid Haugen

Låt er inte luras – det finns barrträd som har ”löv”! Och enbusken har inte bär utan bärkottar! Ädelcypressens virke är starkt, men lätt, perfekt att bygga segelbåtar av! Detta och mycket annat fick vi veta om barrträden i Bergianska trädgården, under Gunvor Larssons sakkunniga och medryckande rundvandring den 24 maj. Specialvisningen för vännerna lockade många (vi hade en väntelista, och fyllde på när det kom återbud, viktigt att ni avbokar om ni får förhinder)!

Foto: Ingrid haugen

Försedda med en lista på barrträds familjer och släkten i Bergianska kunde vi pricka av längs rutten: Pinaceae, Cupressaceae, Aracauriaceae… Den sistnämnda familjen övervintrar i Edvard Andersons växthus och får under sommaren flytta ut i krukor vid Gamla Orangeriet. Det är i den här familjen vi hittar barrträd med löv, men man om man ser på reproduktionsorganen yppar sig hemligheten: det är fråga om barrträd från dinosauriernas tidevarv. Hit hör också den taggiga och ganska skrämmande Araucaria, med det talande svenska namnet Apskräck! Med kottar som väger över 4 kg.!
Mera hemma kände vi oss bland granar och tallar, och i den underbart vackra och varma kvällen fick vi svalka bland barrträden i sluttningen nedanför Professorsvillan, ner mot pionrabatten och löktrappan. Gunvor uppmanar oss att inte missa det här stämningsfulla partiet i trädgården, när vi vandrar i Bergianska! Intressanta gamla jättar från Wittrocks tid, och en liten skojig ”dvärggran” (min benämning), som erbjuder ett underbart skyddat gömställe för ett litet barn. Skyltarna ger vandraren basinformation om träden och deras ålder och geografiska hemvist.
Visste ni att enen är världens vanligaste barrträd? Finns över hela jordklotet med undantag för Australien. Eller att det var först med blomväxternas ankomst som insektpollination utvecklades, före det gällde vindpollination, som alltså fortfarande gäller för träden!
Missa inte trädvandringarna i Bergianska, Gunvors presentationer öppnar nya världar! Trädgården ordnar en vandring med rubriken ”Träd från hela världen” den 30 september (80 kr.)
/Stina Bäckström

Meddelande från frögruppen

Frögruppen har haft det lite motigt i år och om du som medlem kan och vill går det utmärkt att själv summera kostnad för fröer du fått hemskickade och betala till  plusgiro 20601-1 (skriv att det är betalning för fröer.). Vi beklagar att utskicket dröjt och att faktura  ej medföljt. Vi hoppas kunna ta nya friska tag nästa år. Skicka gärna ett e-post till gertrud.m.sandberg@gmail.com om du betalar in själv.
Lycka till med dina odlingar!

Vänliga hälsningar
Gertrud Sandberg

Sommarbladet 2018

Sommartulpaner vandrande genom hav av akleja. Foto: Nils-Erik Landell

.

Stina skriver
Trappor av natursten i Bergianska
Tack Vänföreningen!
Färg- och fiberväxter – en paradgren i Bergianska trädgården
Tropisk kick i Victoriahuset
Varifrån kommer näringen i organiska gödselmedel?
Sommartulpan och guldkolv – två intressanta importer
Greider I trädgården hörs andra ekon, recension
KALLELSE årsmötet
BTV på Facebook
Parasoll till salu
Ny datalag den 25 maj 2018
Vill du uppleva Villa Akleja?
Sommarkrysset

Drömmen om ett växthus

Eva Rönnblom

Föredrag i Naturens Hus 11 april. 
Vi var många som fick näring för våra drömmar när Eva Rönnblom visade bilder från sitt växthus – och från goda vänners växthus! Eva är en hängiven och skicklig odlare med lång erfarenhet av att odla i växthus – och har dessutom en fantastisk förmåga att fånga sin publik. Som trädgårdsjournalist, författare – och inte minst tecknare – har hon en gedigen bakgrund! Djupa suckar hördes från publiken när foton på jättestora citronträd, dignande av frukt, feta gröna slanggurkor eller jättebladig exotisk taro passerade revy. Wasabi, gurkmeja, ingefära, kapris, kakao, papyrus… Det är ingen ände på vad Eva lyckas peta in i sitt 15 kvadratmeter stora övervintringsväxthus som hon med hjälp av växtbelysning och värmefläkt håller frostfritt hela vintern.

Evas växthus vintertid.

Men Evas föreläsning var också mycket jordnära, bokstavligen! Vi fick veta hur man ordnar odlingsbäddar, vilka olika slags växtbelysning som finns på marknaden, olika sätt att ordna med bevattning osv.  Eva har frångått automatisk bevattning och vattnar numera med slang eller tar vatten från sin gjutna vattenreservoar som rymmer 150 liter. Eva berättade också var man bäst placerar växthuset och hur man ordnar lätt och praktisk automatisk vädring.

Vi fick också en liten överblick av vilka olika slags växthus som finns på marknaden. Vad välja – helt i glas, tak i kanalplast och väggar av glas, hela växthuset i kanalplast, växthus gjort av gamla fönster, murväxthus eller väggväxthus. Vill man ha ett kallväxthus ett övervintringsväxthus, det var frågan…  Vad man än väljer ska växthuset inte vara mindre än 10 kvadratmeter – ha ordentlig ståhöjd, bra golv av marktegel eller betongplattor, gärna med golvbrunn = ett avloppsgaller med stenkista under. Som läckerbitar på slutet presenterade Eva bilder på sin passion: terrakottakrukor från Italien! I det sammanhanget fick vi en liten lektion i orangeriets historia: I Medicéernas Toscana hette övervintringsväxthuset ”Limonaia”, för där förvarade man sina citrusträd, av vilka man redan på 1600-talet hade massor av olika arter och sorter. Övervintringsväxthus för citrus heter fortfarande Limonaia i Italien.

Eva har skrivit flera böcker om växter och trädgård som t.ex.  ”Medelhavsväxter i kruka”, ”Så frön från exotiska frukter”, ”Citrus i kruka” och ” Sätt kärnor, frön och knölar” mm. Den entusiastiska publiken hade möjlighet att vinna någon av Evas böcker och några växter i ett gratislotteri. De som inte hade turen att vinna en bok kunde köpa Evas böcker.

Till slut vill jag nämna att Eva är med i Bergianska vännernas styrelse, där hon med sina kunskap och sina kontakter gör en viktig insats.

/Stina Bäckström

Foto och teckningar: Eva Rönnblom

Vår vid Medelhavet

Vår vid Medelhavet. Foto: Ingrid Haugen

Den 20 mars, själva vårdagjämningen, vallfärdade ett tjugotal medlemmar till ett frodigt grönskande Edvard Andersons växthus för att höra botanist Karin Martinsson berätta om vårblomning vid Medelhavet. Det här var en av de programpunkter som Bergianska trädgården bjuder Vänföreningen på.

Vi fick en timmes Medelhavssemester då Karin presenterade en lång rad blommor. Hon stannade bland annat vid molnslöjor av vitginst, skir cistros (påminner om nyponros men tillhör ett helt annat släkte) och kryddig acacia.

Gyllenlack. Foto: Ingrid Haugen

Cyklamen, gyllenlack och dobolilja (kallades förr hottentottlilja och är egentligen sydafrikansk) var några blommor, som flera kände igen som krukväxter. Karin framhävde särskilt några ovanliga tulpaner och en italiensk scilla, som bekostats av bidrag från Vänföreningen, liksom den gigantiska korkeken, som också köptes med hjälp av Vännernas bidrag för ett par år sedan.

Efter en mycket givande rundtur i doftande vårluft gick vi hemåt under nymånens sken, vederkvickta och uppfyllda av nya kunskaper. Tack Karin!

/Ingrid Haugen

Succé när Daniel Daggfeldt höll föredrag om trädvård

Marken var täckt av snö och det var snö i luften när Bergianska Trädgårdens vänner samlades denna vintriga tisdagskväll. Belysning på förstukvisten till Naturens Hus spred ett varmt och välkomnande ljus. Detta hemtrevliga gamla 1800 – talshus, stora Gustavsborg – en gång ett lantligt sommarställe för välbärgade stockholmsfamiljer. Nu naturskola för skolklasser, med flera tusen barn som besöker huset varje år.

Daniel Daggfeldt
Foto: Ingrid Haugen

Det var fullt hus, femtio vänner var på plats för att lyssna på Daniel Daggfeldts föredrag om Modern trädvård och vård av gamla träd i historiska miljöer. Daniel är arborist och VD för Trädmästarna. Föredraget handlade också om trädvård i trädgård och i offentliga miljöer.

Det är viktigt att man planterar rätt. Ett vanligt fel är att man planterar för djupt, trädet måste få ljus och utrymme. Under etableringsfasen måste man vattna regelbundet och rikligt. Samtidigt får aldrig ett träd stå för blött, i sankmark får rötterna inget syre och trädet dör så småningom.

Gör gärna en trädspegel runt trädet. Följ trädkronans dropplinje runt trädet gräv bort grässvålen och luckra jorden så får de ytliga sugrötterna mer tillgång till syre. Hård, kompakt och syrefattig jord är inget för trädrötter. Trädspegeln kan vara öppen jord, grenflis, örtartad perenner eller sommarblommor. Huvudsaken är att man inte behöver gå med gräsklippare eller trimmer intill trädet. Det är lätt hänt att man skadar trädets bark och stam svårt, såkallad gräsklipparsjuka.

Arborist som beskär träd. Foto: Daniel Daggfeldt

När man beskär beror på vilken åldersfas trädet befinner sig i – ungdomsfas, vuxenfas eller åldringsfas. Man kan påverka fruktträds bördighet genom beskärning och nedböjning av grenar och genom reducering av rotsystemet.

Vi fick lära oss om olika snitt, t.ex. kragsnitt, reduktionssnitt och om olika beskärningsredskap. Genom beskärning kan man styra trädets tillväxt och grenarnas riktning och därmed hålla trädet vitalt och skapa en trädkrona som släpper in ljus och luft i trädet.

Daniel poängterade hur viktigt det är att inte skada grenkragen som är trädets naturliga skydd mot rötsvampar. Beskär i 90 graders vinkel utanför grenkragen.

I våra skogar, i park – och offentliga miljöer finns det i dag få riktigt gamla träd. Gamla ekar t.ex. och lindar som har en mycket lång åldringsfas är extra skyddsvärda. Förutom att de är vackra och intressanta åldringar i landskapet så erbjuder de boplats för fåglar, ekorrar och insekter. Här kan också olika epifyter, mossor och lavar få växa ostört.

Vännerna minglar runt fikabordet som dignar av hembakat kaffebröd Foto: Birgitta Lindencrona

Publiken var på topp och frågorna haglade under hela föredraget. Daniel tackades med rungande applåder och två påsar nybakade bullar.

Mer än 50 personer får inte vistas i lokalen. Många fler hade anmält sig och de fick tyvärr inte plats och missade därför Daniels föredrag.

/Eva Rönnblom