Bergianska Trädgårdens Vänner

En vacker och pedagogisk sensommarkväll med frön som tema, så var vi många nyfikna deltagare som hade samlats för att lära oss mer om frön. Vi hälsades välkomna av Lars Gunnar botanist och Erika trädgårdsmästare båda med ansvar för den Systematiska avdelnings växter. De berättade om varför man samlar frön i Bergianska och varför det inte är tillåtet för andra att samla där.

Vi fick titta närmare på några olika frukter och frön som de mycket estetiskt och pedagogiskt hade dukat upp på ett bord ute i trädgården. Man kan verkligen konstatera att det är sinnrikt inrättat i naturen och väldigt vackert att studera dessa frukter och frön.

Som avslutning på kvällen så visade Erika hur man viker en traditionell fröpåse. En vacker fröpåse som man gärna skulle vika till sina insamlade frön men jag konstaterar att det kräver lite övning för att man skall lära sig detta.

Tack till Lars Gunnar och Erika som lyckades så ett frö hos oss deltagare, för det visade sig att flera önskade sig en fortsättning på detta spännande tema.

/Ann Franzén

Måndagen en 16 september som var en vacker höstdag samlades ca 25 st Bergianskavänner i Vasamuseets trädgård för att efter ett inledande eftermiddagsfika med hembakat bli guidade i Vasaträdgården av Ulrika Flodin Furås. Några deltagare hade dessförinnan guidats av Ulrika i själva Vasamuseets. Ulrika är författare, fotograf, trädgårdsjournalist och guide, särskilt intresserad av stadsodling och trädgårdshistoria. Dessutom arbetar hon också praktiskt med museiträdgårdarna i anslutning till Vasamuseets och Naturhistoriska Riksmuseets.

I trädgården odlas endast sådana växter – mest nyttoväxter – som också odlades redan när Vasa förliste 1628, som ärtor, mangold, portlak, bondbönor, rovor, betor och kål av olika slag. Även kryddörter som malört och åbrodd, läkeörter som ålandsrot, johannesört och läkemalva förekom. I trädgårdarna i början på 1600-talet fanns också frukt- och bärlundar med bland annat äpple, plommon och krusbär. Även växter för materialtillverkning såsom hampa till rep och lin till segel var viktiga under denna tid, liksom växter för infärgning av textilier. Humle odlades för ölberedning.  Dessa fakta presenterades med mycket annat på ett fängslande sätt av vår utmärkta och kunniga guide. Ulrika Flodin Furås har också skrivit två mycket intressanta och läsvärda böcker om växter och odling: Stadsodlingens historia: kålgårdar, kolonier & asfaltsblommor, 2019, och Växternas symbolik: myter & nyttor, 2023.

/Mats Robertsson

Söndagen 1 september var det traditionsenlig Höstfest i Bergianska som vi i föreningen ställde upp med glatt humör. Det blev en toppendag, med fint väder, glada och intresserade besökare och framförallt ett gäng av föreningens medlemmar som planerade, bakade, odlade växter och sen reste 2 tält och dukade fantastiska bord med försäljning av kaffe med bröd och lotterier.

Servera kaffe blev väl en succé! Vem kan motstå kaffe när det finns så lockande kaffebröd?

Försäljning av växter var också mycket populärt, det fanns så mycket växter, både småplantor likväl stora praktexemplar. Växterna från trädgården bidrog också till flera givande samtal om Bergianska trädgården och om trädgård och växter i stort – inspirerande! Tack även till Plantagen för en generös gåva av växter.

En kul dag med mycket energi och fina vänner.

/Eva Valenta

Årets årsmöte ägde rum den 3 juni 2024. Vädret var inte riktigt med oss den här gången, efter flera veckor sommarväder kom det ett par skurar under eftermiddagen men och årsmötet fick hålla inomhus och det blev riktigt trångt. Trots det tog sig ca 50 medlemmar till Naturens Hus.

Anna Fält valdes till mötets ordförande och klarade av dagens agenda med bravur. Vi gick genom ekonomi för föreningen och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Ett antal styrelsemedlemmar stod inför omval – Anna Fält valdes till ny ordförande, Mats Robertsson omvaldes som styrelseledamot och Cecilia Nordlig kom som en ny styrelseledamot.

Mötet fastställde också årets bidrag, 150 000 kr till Bergianska trädgården 150 000 kr till Edvard Andersons växthus och 50 000 kr till Naturens Hus. Medlemsavgiften lämnades oförändrat, dvs 270 kronor för enskild medlem och 390 kronor för par med samma adress.

Efter mötet fick vi höra tre uppskattade presentationer av representanter för trädgården som alla berättade hur våra gåvopengar används i trädgården – Gunvor Larsson berättade om den nya pumpanläggningen i Japanska dammen, Karin Martinsson pratade om effektivisering av belysning i EA både i de publika delarna och i arbetsväxthusen och Johan Lundberg berättade om Naturens Hus arbete med skolklasser och anskaffandet av ”minnen”.

Sedan var det dags för lite mingel och den sedvanliga smörgåsen med dricka. Tack alla deltagare för ett lyckat årsmöte!

Den 12 maj var det många stockholmare som sökte sig till Bergianska trädgården – det var den första varma helgen den här våren.
Vår tipspromenad lockade många av besökarna – det fanns 12 frågor för barn och tolv till vuxna. Utslagsfrågan för vuxna vållade mycket huvudbry – men vinnaren lyckades pricka på metern längden på granhäcken runt Gamla Orangeriet. Här kan du läsa alla frågor och se de rätta svaren.

Schefflerska Palatset eller Spökslottet, som det gemenligen kallas, inhyser – förutom administrativ verksamhet – både Stockholms universitets stora samling av äldre konst och Agnes Hellners unika samling av Orrefors glas. Universitetet är den ena av Bergianska trädgårdens huvudmän. Kungl. Vetetenskapsakademien, KVA, som var mottagare av bröderna Bergius testamente, är den andra. Givetvis finns det ett naturligt samband mellan universitet och trädgården, och den närheten innefattar även dess vänförening.

Stockholms universitet har stora konstsamlingar, såväl inomhus som runtom på campus. Under åren har vänföreningen kunnat arrangera ett antal konstvisningar båda ute och inne – och tro mig – en guidad visning ger besökarna inte bara nya insikter utan andra ögon som plötsligt förmår upptäcka mer och mer av det man tidigare inte ens såg.

Enligt många samstämmiga röster var de senaste visningarna av konsten på Spökslottet den 30 januari inte bara informativa, fina och roliga upplevelser utan just precis sådana ögonöppnare. Våra båda guider, Camilla och Cecilia, känner sina domäner utan och innan och kan förmedla såväl kunskap som fascination till åskådarna.

På grund av söktrycket blev det till slut tre dagvisningar den 30 januari och två kvällsvisningar den 20 februari.

Når vädret blivit angenämare planerar vi även en visning av konsten såväl inom- som utomhus på nya Campus Albano. Här handlar det inte bara om nutiden. ’Future Island’ är ett konstprojekt som är avsett att växa fram dag för dag och utveckla sig tillsammans med tiden.

/Birgitta Lindencrona