Sommarbladet 2018

Sommartulpaner vandrande genom hav av akleja. Foto: Nils-Erik Landell

.

Stina skriver
Trappor av natursten i Bergianska
Tack Vänföreningen!
Färg- och fiberväxter – en paradgren i Bergianska trädgården
Tropisk kick i Victoriahuset
Varifrån kommer näringen i organiska gödselmedel?
Sommartulpan och guldkolv – två intressanta importer
Greider I trädgården hörs andra ekon, recension
KALLELSE årsmötet
BTV på Facebook
Parasoll till salu
Ny datalag den 25 maj 2018
Vill du uppleva Villa Akleja?
Sommarkrysset

Drömmen om ett växthus

Eva Rönnblom

Föredrag i Naturens Hus 11 april. 
Vi var många som fick näring för våra drömmar när Eva Rönnblom visade bilder från sitt växthus – och från goda vänners växthus! Eva är en hängiven och skicklig odlare med lång erfarenhet av att odla i växthus – och har dessutom en fantastisk förmåga att fånga sin publik. Som trädgårdsjournalist, författare – och inte minst tecknare – har hon en gedigen bakgrund! Djupa suckar hördes från publiken när foton på jättestora citronträd, dignande av frukt, feta gröna slanggurkor eller jättebladig exotisk taro passerade revy. Wasabi, gurkmeja, ingefära, kapris, kakao, papyrus… Det är ingen ände på vad Eva lyckas peta in i sitt 15 kvadratmeter stora övervintringsväxthus som hon med hjälp av växtbelysning och värmefläkt håller frostfritt hela vintern.

Evas växthus vintertid.

Men Evas föreläsning var också mycket jordnära, bokstavligen! Vi fick veta hur man ordnar odlingsbäddar, vilka olika slags växtbelysning som finns på marknaden, olika sätt att ordna med bevattning osv.  Eva har frångått automatisk bevattning och vattnar numera med slang eller tar vatten från sin gjutna vattenreservoar som rymmer 150 liter. Eva berättade också var man bäst placerar växthuset och hur man ordnar lätt och praktisk automatisk vädring.

Vi fick också en liten överblick av vilka olika slags växthus som finns på marknaden. Vad välja – helt i glas, tak i kanalplast och väggar av glas, hela växthuset i kanalplast, växthus gjort av gamla fönster, murväxthus eller väggväxthus. Vill man ha ett kallväxthus ett övervintringsväxthus, det var frågan…  Vad man än väljer ska växthuset inte vara mindre än 10 kvadratmeter – ha ordentlig ståhöjd, bra golv av marktegel eller betongplattor, gärna med golvbrunn = ett avloppsgaller med stenkista under. Som läckerbitar på slutet presenterade Eva bilder på sin passion: terrakottakrukor från Italien! I det sammanhanget fick vi en liten lektion i orangeriets historia: I Medicéernas Toscana hette övervintringsväxthuset ”Limonaia”, för där förvarade man sina citrusträd, av vilka man redan på 1600-talet hade massor av olika arter och sorter. Övervintringsväxthus för citrus heter fortfarande Limonaia i Italien.

Eva har skrivit flera böcker om växter och trädgård som t.ex.  ”Medelhavsväxter i kruka”, ”Så frön från exotiska frukter”, ”Citrus i kruka” och ” Sätt kärnor, frön och knölar” mm. Den entusiastiska publiken hade möjlighet att vinna någon av Evas böcker och några växter i ett gratislotteri. De som inte hade turen att vinna en bok kunde köpa Evas böcker.

Till slut vill jag nämna att Eva är med i Bergianska vännernas styrelse, där hon med sina kunskap och sina kontakter gör en viktig insats.

/Stina Bäckström

Foto och teckningar: Eva Rönnblom

Meddelande från frögruppen

Frögruppen vill beklaga att vi fått förseningar då en leverans från en
utländsk fröfirma kommit bort i posten. Vi jobbar på detta och har skickat ut till dem som ej berörts av detta. Vi räknar med att kunna få iväg flera beställningar i påsk. Detta är jättetråkigt både för oss och för er som ivrigt väntar på att få komma igång med era sådder.

Vänliga hälsningar
Gertrud Sandberg

Vår vid Medelhavet

Vår vid Medelhavet. Foto: Ingrid Haugen

Den 20 mars, själva vårdagjämningen, vallfärdade ett tjugotal medlemmar till ett frodigt grönskande Edvard Andersons växthus för att höra botanist Karin Martinsson berätta om vårblomning vid Medelhavet. Det här var en av de programpunkter som Bergianska trädgården bjuder Vänföreningen på.

Vi fick en timmes Medelhavssemester då Karin presenterade en lång rad blommor. Hon stannade bland annat vid molnslöjor av vitginst, skir cistros (påminner om nyponros men tillhör ett helt annat släkte) och kryddig acacia.

Gyllenlack. Foto: Ingrid Haugen

Cyklamen, gyllenlack och dobolilja (kallades förr hottentottlilja och är egentligen sydafrikansk) var några blommor, som flera kände igen som krukväxter. Karin framhävde särskilt några ovanliga tulpaner och en italiensk scilla, som bekostats av bidrag från Vänföreningen, liksom den gigantiska korkeken, som också köptes med hjälp av Vännernas bidrag för ett par år sedan.

Efter en mycket givande rundtur i doftande vårluft gick vi hemåt under nymånens sken, vederkvickta och uppfyllda av nya kunskaper. Tack Karin!

/Ingrid Haugen

Succé när Daniel Daggfeldt höll föredrag om trädvård

Marken var täckt av snö och det var snö i luften när Bergianska Trädgårdens vänner samlades denna vintriga tisdagskväll. Belysning på förstukvisten till Naturens Hus spred ett varmt och välkomnande ljus. Detta hemtrevliga gamla 1800 – talshus, stora Gustavsborg – en gång ett lantligt sommarställe för välbärgade stockholmsfamiljer. Nu naturskola för skolklasser, med flera tusen barn som besöker huset varje år.

Daniel Daggfeldt
Foto: Ingrid Haugen

Det var fullt hus, femtio vänner var på plats för att lyssna på Daniel Daggfeldts föredrag om Modern trädvård och vård av gamla träd i historiska miljöer. Daniel är arborist och VD för Trädmästarna. Föredraget handlade också om trädvård i trädgård och i offentliga miljöer.

Det är viktigt att man planterar rätt. Ett vanligt fel är att man planterar för djupt, trädet måste få ljus och utrymme. Under etableringsfasen måste man vattna regelbundet och rikligt. Samtidigt får aldrig ett träd stå för blött, i sankmark får rötterna inget syre och trädet dör så småningom.

Gör gärna en trädspegel runt trädet. Följ trädkronans dropplinje runt trädet gräv bort grässvålen och luckra jorden så får de ytliga sugrötterna mer tillgång till syre. Hård, kompakt och syrefattig jord är inget för trädrötter. Trädspegeln kan vara öppen jord, grenflis, örtartad perenner eller sommarblommor. Huvudsaken är att man inte behöver gå med gräsklippare eller trimmer intill trädet. Det är lätt hänt att man skadar trädets bark och stam svårt, såkallad gräsklipparsjuka.

Arborist som beskär träd. Foto: Daniel Daggfeldt

När man beskär beror på vilken åldersfas trädet befinner sig i – ungdomsfas, vuxenfas eller åldringsfas. Man kan påverka fruktträds bördighet genom beskärning och nedböjning av grenar och genom reducering av rotsystemet.

Vi fick lära oss om olika snitt, t.ex. kragsnitt, reduktionssnitt och om olika beskärningsredskap. Genom beskärning kan man styra trädets tillväxt och grenarnas riktning och därmed hålla trädet vitalt och skapa en trädkrona som släpper in ljus och luft i trädet.

Daniel poängterade hur viktigt det är att inte skada grenkragen som är trädets naturliga skydd mot rötsvampar. Beskär i 90 graders vinkel utanför grenkragen.

I våra skogar, i park – och offentliga miljöer finns det i dag få riktigt gamla träd. Gamla ekar t.ex. och lindar som har en mycket lång åldringsfas är extra skyddsvärda. Förutom att de är vackra och intressanta åldringar i landskapet så erbjuder de boplats för fåglar, ekorrar och insekter. Här kan också olika epifyter, mossor och lavar få växa ostört.

Vännerna minglar runt fikabordet som dignar av hembakat kaffebröd Foto: Birgitta Lindencrona

Publiken var på topp och frågorna haglade under hela föredraget. Daniel tackades med rungande applåder och två påsar nybakade bullar.

Mer än 50 personer får inte vistas i lokalen. Många fler hade anmält sig och de fick tyvärr inte plats och missade därför Daniels föredrag.

/Eva Rönnblom

Ny hemsida

Prydnadsbanan i Edvard Andersons växthus

Välkommen till vår nya moderna hemsida!

För några månader sedan bytte vi till ett nytt webbhotell och ett nytt verktyg för att modernisera vår hemsida. Det betyder att hela hemsidan måste byggas om från grunden. Om du har besökt vår hemsida förut kommer du säkert märka skillnaden. Vi hoppas förstås att den nya hemsidan kommer fungera bättre, framförallt om du tittar på den på en mindre enhet såsom mobil eller surfplatta.

Det är många texter som ska återskapas och de närmaste dagarna kommer vi arbeta med hemsidan och fylla på med information allteftersom.

Har du synpunkter är du välkommen att maila till eva@bergianskavanner.se

/Eva Valenta – webbredaktör

Vårbladet 2018

Foto: Rolf Eriksson

Stina skriver
Astrid Fyhr, trädgårdsmästare i Edvard Andersons växthus
Odla under glas, kanalplast eller fiberduk – drömmen om ett växthus
Dags att beskära
Skarpa färger
Naturens Hus – en del av Vetenskapens Hus i Bergianska trädgården
En arborist kan allt om trädvård
Vårkrysset
Programsida

Biokol överträffar allt!

Björn Embrén

För en fullsatt sal i Naturens Hus den 24 januari kunde Stockholms trädspecialist Björn Embrén lägga ut texten om fördelarna med skelettjord – och framför allt då skelettjord pepprad med biokol! Trots utsatta miljöer växer stadsträden så det knakar. Ginko, magnolia, kejsarträd, kinesisk sekvoja, allt trivs i världens bästa växtbäddar. Publiken kunde inte annat än ryckas med i den entusiasm Björn utstrålade. Och metoden har väckt uppseende också utomlands, Stockholm har fått ta emot ett pris på en miljon euro för detta nytänk.

Efter den första timmens intensiva presentation av lyckade trädräddningar bjöds publiken på kaffe med hembakade läckerheter, och så var vi klara för fortsättningen, där Björn berättade hur vi också i våra hemträdgårdar kan dra nytta av biokol. Receptet lyder: 1/8 kompost, 1/8 biokol, 6/8 makadam – och salladen växer så det knakar, potatisen blir läcker. Samma recept gäller för blomkrukorna på fönsterbrädet! Och kolen hämtar ni från Stockholms egen urbana kolmila i Högdalen, som på detta sätt förädlar stadens trädgårdsavfall.

Kvällen blev en fin inledning på vårens serie av intressanta föredrag, och med en fin avslutning: Björn lovade oss till hösten en rundvandring bland utvalda träd i Stockholm!

/Stina Bäckström