Sommarbladet 2019

Foto: kerstin bergh

Stina skriver
Njut av äkta vara – odla wasabi!
Farlig hålrot i lustgården
Odla för vilda bin
Bomsterrummet på Waldemarsudde
Nytt och gammalt – om namn, evolution och nomenklatur
Hur ska ett bra gödselmedel vara sammansatt?
Kallelse till årsmötet 2019
Rättelse om ginkgofrö
Tipspromenad den 5 maj
Trädvandring den 23 maj
Sommarkrysset
Programsida

Föredrag “Vegetativ förökning – gör egna plantor“ den 4 april 2019

Foto: Mats Robertsson

Eva Rönnblom, frilansande trädgårdsjournalist, författare och tecknare, samt mångårig skribent för tidskriften Allt om Trädgård, berättade under 2 x 1 timmar mycket kunnigt och engagerat om möjligheterna att föröka växtmaterial. Evas hängivna växt- och trädgårdsintresse vaknade tidigt vid ett besök i Bergianska trädgårdens Victoria-växthus och sedan dess har hon med stor nyfikenhet och experimentlusta lyckats med att vegetativt föröka en mångfald av växter.

I all enkelhet handlar det om att t.ex. ta toppsticklingar, bladsticklingar, rotsticklingar eller sidolökar beroende av växtslag. Dock krävs en hel del kunskap om hur sticklingarna skall tas och ibland bra verktyg och hjälpmedel för ett lyckat resultat. Ett tips Eva gav är att använda snapsglas, vinglas, m.fl. glas samt provrör och provrörsställ för att få plats med många sticklingar, något som samtidigt kan se trevligt ut på en fönsterbänk. Tålamod kan dock behövas för vissa växter, buxbomsticklingar som sätts på plats direkt i jord tar 4 – 8 år innan t.ex. en rejäl häck erhållits. Bladsticklingar av saintpaulia ger resultat betydligt fortare.

Deltagarna inspirerades verkligen till att testa själva och därigenom också kunna byta intressant och mer ovanligt växtmaterial. Själv lever Eva som hon lär med ständigt hundratals sticklingar på gång som fyller alla upptänkliga platser i hennes hem och växthus, något hennes vackra bilder vittnade om. Hon bjöd också åhörarna på ett gratislotteri där pristagarna fick intressanta sticklingar att odla vidare.

Eva har skrivit många växt- och trädgårdsböcker, t.ex. ”Citrus i kruka” som fortfarande finns i bokhandeln medan andra titlar, t.ex. ”Trädgårdstider – Vår sommar höst och vinter” får sökas antikvariskt eller på bibliotek.

/Mats Robertsson

Föredrag “Pollen och pollenanalys“ den 19 mars 2019

Foto: Mats Robertsson

Biologen Pia Östensson, vid Naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium, berättade kunnigt och entusiastiskt om blommor och träd, pollen, pollenanalys och pollenprognoser för 2 intresserade grupper om ca 15 personer vardera.

Pollen och pollinering är livsviktiga företeelser, inte minst för människans livsmedelsförsörjning, även om de också förorsakar besvär för pollenallergiker. Pia berättade att ett enda björkhänge kan innehålla miljontals pollen, vilket med uppskattningsvis ca 24 miljarder björkar i landet ger minst sagt ”oräkneligt” många pollen. Som pollenallergiker kan man då ibland tycka att björk, hassel, gråbo, gräs m.fl. kunde sköta sitt sexualliv med inte fullt så många pollen.

Vid detaljstudier och i förstoring kan även trädblommor och deras pollen visa upp stor skönhet och variation, vilket vi fick se på Pias egentagna fotografier och direkt i mikroskop där infärgade pollen fanns att beskåda. Pollen kan uppvisa förunderliga geometrier som ”bandybollar”, ”kaffebönor”, ”stavar”, ”tvättsvampar”, ”taggiga monster” etc.

Pia och samarbetskollegor på 20 platser i landet mäter dagligen antal och slag av pollen med hjälp av pollenfällor som fångar pollen på en klibbig remsa som exponeras mot en luftström som ungefär motsvarar en människas andning under 1 dygn. Till exempel gav en pollenmätning i mitten av mars 2019 över 600 alpollen och drygt 40 hasselpollen i Stockholm, d.v.s. höga halter av alpollen och måttliga halter av hasselpollen. Ur dessa data och väderleksprognoser tas sedan dagliga pollenprognoser fram under pollensäsongen, en säsong som nu nästan sträcker sig över hela året.

Mer info som Pia tipsade om hittas under:

http://pollenrapporten.se  där pollenprognoser  och årsrapporter hittas

https://www.flickr.com/photos/palynologiska/   där vackra bilder på blommor och pollen finns.

/Mats Robertsson

Föredrag “Vilda växter som delikatesser“ den 20 februari 2019

Foto: Mats Robertsson

Kemiingenjören och hängivna smakinnovatören Lena Engelmark Embertsén gav en synnerligen inspirerande presentation av vilka spännande rena nordiska smaker som kan tas fram från den svenska naturen.

Tillsammans med sin man Ola Engelmark skapar hon högkvalitativa ekologiska produkter av vilda och ibland odlade växter från den egna gården Högtorps dryga 70 hektar mark i Sörmland. Produkterna används idag som smakförhöjare av kocklandslag och stjärnkockar och de exporteras också till Finland, Frankrike, Tyskland, England, Italien med flera länder.

Den entusiastiska åhörarskaran fick också möjlighet att både smaka och köpa:

  • ”svenska oliver”, omogna plommon från kartgallring av Victoria-plommonträd som sedan fermenterats och picklats i en balanserad ättikslag (vann guld i öppna SM i Mathantverk 2018). Passar bra till ost och chark
  • inlagda maskrosknoppar eller rönnbär som kapris
  • ramslök, salta, syrliga och peppriga frökapslar av vild ramslök. ”En fantastisk och användbar käftsmäll i det nordiska köket”
  • kvannesirap, ”säregen aromatisk doft”. Används till glass och pannkakor
  • granskottsolja, rapsolja smaksatt med gran. Passar nordiska råvaror som viltkött, rökt fisk, smakrik ost, bär och svamp
  • syltade granskott, passar till mycket ur det nordiska köket
Foto: Eva Valenta

Lena menade också att vilda växter ofta kan innehålla mer varierande och nyttiga näringsämnen än odlade växter. Hon var slutligen noggrann med att påpeka vikten av att plocka växtdelar etiskt och hållbart, att aldrig skatta mer än 10 % av ett (mer ovanligt) bestånd per år samt att inte missbruka allemansrätten.

Lenas litteraturtips:

Vildvuxet – mat och huskurer från naturen av Lisen Sundgren, Nadia Nörbom
Naturens läckerheter av Inger Ingmansson (antikvariskt eller bibliotek)
Kan man äta sånt ? Av Inger Ingmansson
Nya svampboken av Pelle Holmberg och Hans Marklund
Vilda växter som mat och medicin av Stefan Källman (antikvariskt eller bibliotek)

För den intresserade hänvisas också till Högtorps hemsida: https://hogtorp.se/ .

/Mats Robertsson

Vårbladet 2019

Foto: Kerstin Bergh

Stina skriver
Växtjägares spår i Kina
I Edvard Andersons växthus
Vit vår
Sommarens medlemsresa
Ny bok: Amaryllis
Bli volontär i Victoriahuset
Ny bok: Vårt gröna Stockholm
Gamla Orangeriet
Sanningar och myter om konstgödsel
Föredrag: Trädgårdsmyller
Vårkrysset

För dig som vill läsa mer om växtjägare i Kina: 

Explorers & Scientists in China’s Borderlands 1880-1930, University of Washington Press, 2011

Flanagan, Mark och Kirkham, Tony, Wilson’s China: A Century on, Kew Publishing, 2009

Kilpatrick, Jane, Fathers of Botany, Royal Botanic Gardens, 2014

Kingdon-Ward, Frank, In the Land of the Blue Poppies (urval), Modern  Library      Gardening, 2003

Lancaster, Roy Plantsman’s Paradise, Travels in China, utvidgad och rikt illustrerad 2 upplaga Garden Art Press, 2008

McLean, Brenda, George Forrest: Plant Hunter, Antique Collector’s Club, 2009

O’Brien, Seamus, In the Footsteps of Augustine Henry and his Chinese Plant Collectors, Garden Art Press, 2011

Shulman, Nicola, A Rage for Rock Gardening, Short Books, 2002

Siggstedt, Mette, Blomsterspråk, växtsymbolik i kinesisk konst, 2:a reviderade upplagan, Östasiatiska museet, 1999

Konstutställning i Upplands Väsby den 20 januari.

Foto: Ingrid Haugen

Inte mindre än 70 verk av Margaretha Bååth, utbildad i botanisk illustration på Royal Kew Gardens, finns utställda i Väsby konsthall fram till den 3 februari. Söndagen den 20 januari tog hon emot Bergianskas vänner och vi fick höra en fascinerande berättelse om hur man med färg och pensel återger blåsippans ståndare och pistiller eller äppelblommans väg från knopp till fullt utslagen skönhet. – Jag älskar detaljer, säger Margaretha, och det måste man göra för att kunna återge minsta skiftning i ett kronblad eller taggarna på rosens stam. Botaniskt måleri kräver, förutom enorm skicklighet, att man är påläst och känner sin blomma. Allt ska vara botaniskt korrekt. Till detta kommer Margarethas sinne för komposition – den späda blåklinten behövde en brudtistel för att ge stadga i bilden!

Foto: Ingrid Haugen

I salen intill fick vi följa med Bo Mossberg, känd för sina illustrationer i verket Nordens flora, på en vandring i Bergaskogen i Upplands Väsby. Det är en vacker hällmarksskog med många skyddsvärda kärlväxter och svampar. Bo har avbildat skogsmiljön, men också gått närmare motivet, med porträtt av svampar och blommor. Vi fick en personlig och anspråkslös presentation av naturmålaren Bo, som endast 15 år gammal kom in på Konstfack, tack vare rekommendationer från en lärare, som upptäckt hans talang.

Ca 30 medlemmar deltog i visningen, som rönte stor uppskattning.

/Stina Bäckström

www.botanart.se   www.mossart.se

Föredrag “ Trädgårdsmyller “ den 14 november 2018

Foto: Mats Robertsson

“Alla insekter är ju egentligen trevliga”. Ja, man kunde inte annat än hålla med när man lyssnade på den kunniga och entusiastiska Christina Winter som med stor inlevelse berättade för oss om de små kryp som befolkar våra trädgårdar och står för pollinering och oskadliggörande av de möjligen mindre trevliga insekterna.

Christina som är hortonom, journalist och skicklig fotograf, lärde oss att det finns ca 270 arter av bin i Sverige och av dessa arter är 37 humlor. En tredjedel av dessa är rödlistade och 13 är redan utdöda p.g.a. de förändringar i odlingslandskapet som pågått sen 50-talet.

Nyckelpigor, där vi har ett 60- tal arter i Sverige, är välkända för att ha bladlöss på menyn. Men även larverna hos guldögonsländor, gallmyggor och blomflugor hjälper oss att bekämpa bladlöss. Till och med de ganska ocharmiga tvestjärtarna förtjänar ett bättre anseende då de också tuggar i sig skadliga löss.

Christinas vackra och pedagogiska bok Trädgårdsmyller som förresten är nästan omöjlig att lägga ifrån sig, ligger till grund för föredraget. Där kan man lära sig hur man får en både vacker och insektsvänlig trädgård där den biologiska mångfalden gynnas.

Man kan knappt tåla sig till nästa odlingssäsong för visst vill man anlägga en rabatt enligt bokens tydliga anvisning som gynnar humlor, solitärbin och fjärilar. Eller en blomsteräng.

Eller varför inte uppvärdera det “vilda hörnet” i trädgården som alls inte behöver städas och tuktas utan visar att du bryr dig om och vill gynna den viktiga naturliga mångfalden.

Vi fick detaljerade råd om hur man bygger ett attraktivt insektshotell. Men även en sandig slänt eller en rishög lockar till sig innevånare.

 Nästa sommar kommer jag att spana in de varelser som surrar, kryper och flyger i min trädgård med en större respekt och ett nytt intresse. Tänk om man kunde lära sig att känna igen en jordhumla, haghumla eller en trädgårdshumla?

Kan man annat än förundras över det pyssliga tapeteserarbiet som skär ut små bladbitar och klär väggarna i boet. Och är det inte för rart att de finns småsovarbin och storsovarbin som slumrar i blåklockor….

/Gertrud Sandberg

Ps. Se även vår recension av boken här.

 

Vinterbladet 2018

Tallen på Italienska terrassen. Foto: Nils-Erik Landell

Stina skriver
Vanilj – en exklusiv smaksättare
En konstnär och en Professor Bergianus
Bergianskas trädgårdsmästare Birgitta Eklöf går i pension
I Edvard Andersons växthus. Färg- och fiberväxter del 3
Citrus i Edvard Andersons växthus
Nu går ekarna i vintervila
Sanningar och myter om konstgödning. Del 1
Ny bok: Nordens flora
Konstutställning med Bo Mossberg och Margaretha Bååth
Julstämning i Edvard Andersons växthus
Vilda växter som delikatesser
Vinterkrysset

Bilaga: Frölista

Ljusfest i novembermörkret

Foto Kerstin Bergh

Med blänkande lågor på victorianäckrosens blad hälsades besökarna välkomna under årets Ljusfest! Den vackra höstdagen hade lockat många hundra besökare till Bergianska trädgården och när skymningen sänkte sig och fackeltåget från T-Universitet kom vandrande längs stranden var stämningen magisk. För de allra minsta ordnades ett tåg med lyktor från Edvard Andersons växthus, också där deltog många fler än beräknat och lyktorna tog slut. I trafik mellan Bergianskas brygga och båtklubben på andra sidan Brunnsviken gick båten Ran i skytteltrafik. Huvudprogrammet gick av stapeln på Haga-sidan, men på Italienska terrassen höll Peter Schantz, eldsjäl i Nationalstadsparken, ett fint tal, som tyvärr långt ifrån alla kunde höra p.g.a. folkmängden.

I Edvard Andersons växthus pågick en mycket lyckad spaning efter undangömda pumpor – oerhört uppskattat! Roligt och pedagogiskt! Utställningen av de mest otroliga pumpor också intressant. Bergianska trädgårdens vänner hjälpte till att tända marschaller och vakta det brinnande fyrfatet på Italienska terrassen. Våra duktiga volontärer satt i Victorias kassa samt fanns till hands i EA.

Ljusfesten runt Brunnsviken, med program på Haga, Bellevue, Bergianska, Tivoliudden och Kafé Sjöstugan arrangeras av föreningen Haga-Brunnsvikens vänner, tillsammans med samarbetspartner, och har med åren vuxit till en etablerad programpunkt under en mörk tid. Det är väldigt roligt att Ljusfesten blivit så populär också på vår sida av Brunnsviken!

/Stina Bäckström