Recensioner 2018

Chili – 222 sorter

Eva Robild,  Foto: Pernilla Bergdahl, Bonnier fakta, 240 sidor

Boken ger vid en första anblick intrycket att dessa 5 arter och 222 sorter kommer att bli presenterade, en sort per sida, och då känns den inte särskilt lätt att recensera. Så är emellertid inte fallet utan först kommer lärdom som utvecklar vad det handlar om, nämligen grupperingar enligt följande begrepp:

Tugga – ja, vi har väl alla bitit i chilifrukt utan att veta hur stark den kommer att kännas. Intensiv smak på tungan, svetten kommer i pannan, ev även runt ögonen, etc.
Odla – från frö till skörd, dvs grodd, belysning, korsningar, skötsel, näring, jord, omplantering
Lära – chilins historia, härkomst, chili co Chile, etc.
Hetta – mäts i shu (Scoville) från söt till superhet, hjälp mot hettan, utmaningar, hälsoeffekter
Smaka – chili i överflöd, torka, frysa in, röka chili, kryddmix, chili till allt, såser.

Efter att ovanstående kapitel redovisats med bra text kommer en artindelning i fem grupper, nämligen spanskpeppar, bärpeppar, havannapeppar, tabascopeppar, och rocotopeppar och därefter presentation av de 222 arterna, var och en uppdelad i ursprung, höjd, fruktens utseende, styrka i shu, plus en ”övrig”-information.

Det här med mätning i shu, kräver en liten större förklaring. Mätenheten utvecklades av den amerikanske kemisten Wilbur Scoville 1912 och det byggde från början på att man smakade sig fram till styrkan. Skalan växlar från 0 för söt paprika till 16 miljoner för rent capsaisin och det finns flera olika sätt att ta fram värdet.

Capsicum, dvs chili, är botaniskt ett bär som tillhör potatissläktet, i handeln talar man om frukt och användningsområdet är grönsakens. Torkad blir chilin en krydda och på apoteken är den en medicinalväxt. Rörigt, – ja, men kom ihåg, när det gäller chili så är det mycket av allt! Chilin har väckt sensation i flera tusentals år och är älskad över hela världen. Cristopher Columbus hämtade redan på 1400-talet chilin från Mellan- och Sydamerika och den fungerade som handelsvara och spred sig därefter till såväl Europa som Asien, Mellan-Östern och Afrika. Carl von Linné nämner chilin som en ettårig växt första gången år 1749 när han fann den på ett fält i Malmö. Nu vet vi att i tropisk miljö är den flerårig

Ja, boken är som sagt 240 sidor lång/tjock och innehållet är mastigt. Nu kommer vi fram till specificeringen av de 222 sorterna som redovisas i boken och jag går inte igenom dem här. Jag tänker bara nämna den i boken starkaste chilin vid namn Carolina Reaper med en shu-styrka på10+++, dvs mellan 1569383 – 2200000 shu! Det räcker väl en stund, eller hur?

Man kan skaffa Chili-boken av många skäl. Att börja odla växten är inte det sämsta!

/Nils-Erik Svensson


Handbok för köksträdgården

Lena Israelsson,  Bonnier fakta, 525 sidor

Handbok för köksträdgården utkom första gången 2000, skriven av Lena Israelsson. Just nu går en kraftfull våg över en stor del av västvärlden, eftersom sociala medier sjuder av odlingsglädje, köerna till kolonilotter ökar snabbt, husbehovsodlingar blir fler och fler, liksom pallkrageodlingar, takodlingar, balkongodlingar etc.

Lena Israelssons bok är klart nog intressant för dessa grupper och nu ges denna kraftigt omarbetade upplaga av handboken ut. Den innehåller en total uppdatering av tidigare avsnitt där praktiskt taget alla odlingsbara köksväxter i Sverige presenteras men utöver detta får du också konkreta tips, mer bilder, mera växter och mera fakta, tex om hur många minusgrader resp växt klarar. Ett nytt kapitel ägnas åt att förlänga odlingssäsongen så att du i bästa fall kan odla dubbelt så lång tid – ca 80 % av alla växter tål frost – enligt Lenas beskrivning.

Kapitelindelningen ger svar angående:

  • Odlingsmetoder, med indelning i jorden, marktäckning, kompost, växelbruk, näring/gödsling, växtskydd, pallkrageodling, kruka/låda, producera egna frön
  • Komponera en köksträdgård med planering, byggen, permakultur
  • Maximera skörden genom tips för att få större skörd, odla i växthus, odla året runt
  • Grönsaker, 100 grönsaker uppdelat i baljväxter, bladväxter, gurk-, kål-, lökväxter-, rotfrukter
  • Förvaring
  • Kryddörter i egen örtagård, förnya och föröka
  • Bär, med odling, spaljering och uppstamning
  • Sommarblommor

Sedan år 2007, då föregående utgåva kom ut, har Lena Israelsson, omgiven av goda och kunniga vänner, grannar och trädgårdsälskare, tagit till sig av alla de tips, som oftast blir följden av en så stor bok som denna. Den har berört många trädgårdsälskare. Det har gjort att Lena nu med ännu större glädje ger ut denna utgåva i förvissningen att den ska ge glädje till ännu fler. Lenas bok är också standardverk vid trädgårdsutbildningar.

/Nils-Erik Svensson


Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga

My FeldtFoto: Linda Lomelino, Bonnier fakta, 280 sidor

Verkligen en bok full av bakning, känslor och natur! Jag började läsa den utan att – som jag vanligen brukar – gå igenom innehållsförteckningen först. Jag slog lite löst här och där, läste, såg de till texten anslutande bilderna och kände spontant: – ”nej, den här vill jag läsa allt i, plus att jag vill kolla recepten!”
Jag vill inte ens kalla mig en glad amatör vad gäller bakning (-men gillar att baka) men här fastnade jag för överraskande många recept som jag kände lust att börja ta tag i direkt! Åtminstone markera dem med små post-it-lappar!

Men – läsningen tog överhanden och jag blev mer och mer förtjust i det känslosamma språket som My använder, ofta refererande till minnesstunder med mormor och de talrika tillfällen då frukter från naturen gav upphov till känslosamma beskrivningar av bak-stunder från uppväxtåren. All text är dessutom åtföljt av vackra foton som hade kunnat stå för sig själva men som nu ger ytterligare liv åt Mys text. Boken är full av njutningsfulla hågkomster där mormoderns erfarenheter och deras gemensamma glädje över tillvaron har gjort att bakrecepten är fyllda av tillgängliga bär och frukter som självklara ingredienser. I recepten ges ofta måttenheter noga angivna, som tyder på att My är yrkesverksam och vill ha en återkommande likvärdig standard på det som produceras. Hon ger dessutom en hel del bra tips som kan förändra smak och tillföra nya smaker.

Jag hoppas att fler än jag får tillfälle att se den här boken som är i ett ganska stort format, 280 sidor i matt och något styv kartong.

Att My har mått bra under sin uppväxt och inte minst när boken skrevs vittnar inte minst det avslutande avsnittet där hon själv känslosamt tackar alla som bidragit.  Jag är glad att jag fått tillfälle att läsa den!

/Nils-Erik Svensson


Skogen – en bruksanvisning

Peter WohllebenFoto: Tommy Durath, Översättning från tyska: Jim Jakobsson, Norstedts, 210 sidor

Författaren har tidigare gett ut ”Trädens hemliga liv” och ”Djurens liv” och väljer nu att ta sig an skogen. Som skogvaktare till yrket vistas han dagligen i den miljö som han verkligen känner och älskar och detta framgår med all önskvärd tydlighet i ”Skogen – en bruksanvisning”.  Men – underrubriken höjer också ett varningens finger – var rädd om den!

I skogen finns utöver alla trevliga träd en del såväl otrevliga som trevliga individer: de otrevliga syftar på barkborrar, skalbaggar och mygg. Tillsammans bildar de ett skafferi som vi alla kan förfoga över och leva av, bara vi är rädda om det och lär oss leva i det på rätt sätt. Det finns ju tex lagbestämmelser som anger vad som är tillåtet och inte.

Oftast tänker man som så att man känner igen ett träd på stam och blad, men vad säger att man ska lämna smak och doft åsido? Jodå, Peter beskriver tex färska granskott som både nyttigt och gott (jag har själv provat och har svårt att hålla med honom betr det sistnämnda!). Granens rötter vill ha det fuktigt och kallt och granens virke är bra som byggmaterial och som råmaterial för papper. Utöver syn- och doftintryck för gran beskriver Peter W motsvarande även för lönn, björk, ek, lind, tall och lärk men varnar för idegranens barr som är mycket giftiga.

Tallen är ett vackert träd men det drabbas ofta av skogsbränder genom de eteriska oljor och kåda som trädet omges av. Trädet boken är märkligt genom att det under den synliga delen av trädet matar sina ”småttingar/barnplantor genom att moderplantan pumpar över sockerlösning via de sammanväxta rotsystemen. Men i mitt tycke är boken det träd som är vackrast när det bildar en rejäl storskog då ljuset silas genom det skira bladverket.

Eken, björken, lärken och asken är de övriga trädslagen som fått egna kapitel. Författaren fortsätter med att teoretiskt behandla hållbarhetsbegrepp, skadehot, återplanteringar, skogsskydd, skogsbränder etc.

Boken är skriven som en aptitretare och som sådan är behandlingen idog, ty 38 kapitel avhandlar det mesta och författaren har tänkt brett. Där finns inga foton i boken, ej heller någon dialog – (träd talar ej som vi), däremot är researchen gedigen. Eftersom författaren är tysk och verksam där, så är exemplen i texten tagna därifrån (inte så svårt att omsätta till våra förhållanden).

Jag som är intresserad av skog har haft glädje av att läsa den men för en som bara är intresserad av blommor och odling rekommenderar jag ett fortsatt sökande bland annan litteratur.

/Nils-Erik Svensson


Fixa fint för trädgården. Enkla och kreativa projekt

Anna ÖrnbergFoto: Tommy Durath, SEMIC, 110 sidor

Är du tveksam beträffande din trädgård huruvida du möjligen kan göra mera med hjälp av material som du eventuellt har tillgång till, men ej har tänkt att kunna utnyttja? Du kanske behöver lite tips och råd om vad du kan göra och hur i så fall du kan göra det? I så fall har du här möjlighet att ta till dig det som Anna Örnberg beskriver och visar som färdigt resultat.
I fjorton kapitel visar Anna på vackra bilder, noggrant utförda ritningar med alla mått angivna och beskrivning steg för steg hur det färdiga resultatet har vuxit fram.

Har vi inte sett sådana böcker förut? – Jo, det tror jag säkert att vi alla har och jag känner själv igen en del av tipsen, men – och detta är sant – en hel del av vad de fjorton kapitlen innehåller visar Annas klurighet och detta åskådliggörs t.e.x. i det första kapitlet. Även i de övriga där jag känner igen motsvarande tips så vill jag säga att det finns nya vinklingar som ger nya idéer. Jag nämner kapitlen om ”Snickarfint i trädgården” eller i ”Snickra dig en möbel”, i båda finns fräscha inslag och det gäller definitivt kapitlet om ”Med en fläkt från Fjärran Östern”. Annas hantering av en japansk trädgård kan säkert ges nya vinklingar i liknande trädgårdar som inte kommer från Japan!

Som extra finess vill jag peka på Annas detaljritningar som ger finurliga tips hur man döljer/skapar snygga hopfästningar. Ytligt sett en idébok i en stil vi sett förut men som i Annas version håller en hög klass genom sitt innehåll och utförande.

Alla snickarglada vänner – läs den.

/Nils-Erik Svensson


Hannus jordiga. Vegetariska recept från min köksträdgård

Hannu Sarenström, Norstedts, 150 sidor

Vad vore ett trädgårdsår utan en ny bok, skriven av Hannu Sarenström? Jo, en stor besvikelse!

Bergianska trädgårdens vänner gjorde år 2015 en resa, där vi bland annat  besökte Hannus dåvarande hus och trädgård i Kinnekulletrakten. Nu har hans tillvaro förflyttats till en gård på ön Langeland i Danmark, men Hannu och hans sätt att skriva är sig likt.

Ovannämnda bok är en ren receptbok med till synes helt unika recept, skapade för att ”bygga mat” med varor från den nuvarande trädgården. Boken börjar – tack och lov – med en innehållsförteckning där texten ger dig lust att direkt ge dig in i att känna på den mat som skapas i receptet, beskrivet på ett känslofullt sätt, typiskt för det Sarenströmska bildspråket som vi, som besökte honom, väl kommer ihåg.

Jag väljer kapitlet: ”Att göra en kokbok” och läser att han får direkt två känslor, dels den om matglädjen, dels den om fantasier kring ett duvslag! Med duvslag menar han att han får många tankar och bilder av duvor som flyger i luften. Varthän? Ingen vet. Men hans tankar följer duvorna och de blandas med tankarna på det recept han börjar se, där tankarna liksom duvorna flyger iväg utan styrsel och han vet följaktligen inte vad receptet kan ge utifrån den kommande matlagningen.

Den lycka han känner inför skapandet av maten ger till slut som resultat något som han tillsammans med förlagets redaktör och bildskapare delger oss i denna bok och är något som vi känner igen i den Hannu, som vi har träffat. Han kommer in med faten med mat, ber oss smaka och säga vad det blev – själv njuter han av skapelsen som gav resultat. Detta gör att det är vi, som avsmakare, som ger betyget.

Hannu skapar magi med sina recept och vi som till en början kände honom som trädgårdsmänniska kan nu i denna nya bok njuta av hans känslofulla språk i samband med en kokbok som skapar ett begär hos oss – att läsa och smaka av. Jag själv njöt när jag läste boken och hoppas att jag så småningom ska få smaka av något av recepten.

/Nils-Erik Svensson


120 krukväxter

Minna Mercke Schmidt,  SEMIC, 124 sidor

I den här boken får Minna Mercke Schmidt ger sitt urval av de växter hon tycker bäst om, vilka också urskiljs genom de grupperingar som innehållsförteckningen visar:
– Grönskande växter
– Blommande växter
– Suckulenter och kaktusar

för att sedan övergå till skötselråd som lämpligt nog avslutas med:
– När något går fel .

Urvalet som hon har gjort inom resp. gruppering presenteras med bra och tydliga foton (till största delen tagna av författaren själv ) plus en text som beskriver växtens bakgrund och ursprung. Sedan kommer information om storlek, bästa växtläge, blomning, vattning, gödning, jord och förökning, allt information som för mig verkar heltäckande. Boken omfattar bara 120 sidor men jag förstår att Mercke Schmidt har valt bland sina egna favoriter, som dessutom i stort sammanfaller med mina egna.
Nyttig och läsvärd hjälpreda som bör finns i våra hemmabibliotek.

/Nils-Erik Svensson


Odlarliv på Kniva trädgård

André Strömqvist & Andreas GraveleijFoto: Göran Thorén, Norstedts, 150 sidor

Två trädgårdsmästare, utan trädgård men med varsitt jobb inom yrket, boende i lägenhet på Kungsholmen i Stockholm, men ägare av en kolonilott i Stora Mossen på ca 300 mi Bromma.

Det är något som saknas, eller hur? Båda längtar efter en egen större trädgård och att i den få skapa något eget. Husvisning i en ort som heter Kniva i Falu-trakten visade sig vara något att börja med, ett bostadshus och en ytterligare byggnad på den ca 1600 m2 stora tomten och år 2015 slog de till och köpte.

Planeringen blev ingen enkel sak. Tomten sluttade kraftigt och att placera ett växthus – vilket ansågs behövas där – krävde en utgrävning plus byggandet av en stödmur på norra sidan och en terrassmur på den södra. Landsantikvarien krävde att man behöll ett stenkummel från äldre tider och så blev det. Växter som ska placeras där måste vara av rätt sort för att trivas, alltså.

Anders och Andréas ambition var att trädgården måste få behålla sin charm utifrån den gruvmiljö som Falugruvan efterlämnat med sprängsten med skarpa kanter och flata ytor. De planerade in gångar, sittytor, blomrabatter och plats för köksträdgård. Sten till gångar, grus, jord till alla olika behov tog sin lilla tid att skaffa hem.

Naturen, dit de flyttat, var ett barrskogsområde där Dalälven delar öppna fält och stora åkrar med stenig och tät barrskog och insprängda åkerlappar. Närheten till Falu koppargruva erbjöd tillgång till slagghögar i olika färgskiftningar.

När växthuset kommit på plats ändrades deras vardag. Lökar, växter/plantor, rabatter, redskap, byggandet av social tillvaro med grannar och blivande kunder, allt tog sin lilla tid men tog nu fart.

De skulle starta trädgårdsmästeri med försäljning.

Den här boken, försedd med rikligt med bra foton, på ca 150 sidor, ägnas åt de snittblommor, annueller, perenner, monsterväxter, grönsaker, kryddplantor, fruktträd och bärbuskar och den får ett gott betyg. Bland annat ägnas ett kapitel åt fiender och vänner i trädgården samt åt höst- och vinterförberedelserna.

En trevlig bok, bra och informativt skriven som har gett mig mycket vid min genomläsning. Paret André och Andreas kommer säkert att göra lycka i Kniva i Faluns omgivningar.

/Nils-Erik Svensson