Recensioner 2022

Kaffeologi – myter och forskning om en älskad dryck

Bertil Fredholm, förlaget fri tanke, 368 sidor

Bertil Fredholm är professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet. Kaffeologi är hans första populärvetenskapliga bok. Bertil Fredholm har under många år intresserat sig för kaffets kulturhistoria, kaffets botaniska ursprung samt koffeinets kemi och dess effekter på kroppen inklusive påverkan på en rad sjukdomar och kroppsfunktioner.

Under våren 2022 kunde ca 40 av Bergianska trädgårdens vänner mötas för att ta del av Bertil Fredholms ”Kaffeologiföredrag”. Föredraget var mycket uppskattat och ledde till en ovanligt intensiv dialog mellan föredragshållare och publik varför boken presenteras även här så att fler kan få några smakprov av dess intressanta och fascinerande lärdomar och skrönor.

Kaffe och andra koffeinhaltiga drycker intas dagligen av flera miljarder människor.  Kaffets betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande har därför länge intresserat många författare och forskare med olika intresseinriktningar. I Kaffeologi sammanfattar Bertil Fredholm ett större antal böcker och vetenskapliga publikationer med koppling till kaffe och koffein, totalt redovisas hela 280 litteraturreferenser och noter, vilket betyder att han tagit ett ovanligt ambitiöst helhetsgrepp på ämnet och att bokens titel Kaffeologi är både träffande och innovativ.

Bokens första sex kapitel innefattar: kaffets kulturhistoria, kaffebönans ursprung och spridning, vad innehåller kaffet, hur koffein påverkar kroppen, så hanterar kroppen koffeinet och hur vet vi vad kaffet gör med oss.

Kaffebusken och särskilt den mest uppskattade varianten Coffea arabica uppstod för endast drygt 20 000 år sedan när två arter av kaffesläktet, Coffea canephora and Coffea eugenioides, i höglänta delar av det som nu är Etiopien bildade en hybrid.

Kaffebuske (Coffea arabica)
Kaffeblommor
Kaffebär

 

 

 

 

 

(Alla bilder är tagna i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården)

För kanske 1000 till 2000 år sedan tror man att bärens stimulerande verkan upptäcktes och för ca 600 till 700 år sedan började man rosta och sedan mala kaffebärets två inre delar (kaffebönorna) för att sedan tillsätta vatten och tillreda en dryck. Därmed kan man säga att dagens kaffe var uppfunnet. Kaffet spreds sedan på några hundra år i den muslimska världen och kom sedan till Europa i början av 1600-talet där det också kallades för ”Arabiens vin”. Troligen nådde kaffet Sverige i slutet av 1600-talet och 1728 fanns t.ex. femton stycken ”Caffe-Huus” i Stockholm. Kaffebruket har dock mött varningar och förbud.  Bertil Fredholm citerar bl a Carl von Linné som varnade för kaffe och skrev: ”Coffe är godt för dem som finna sig illa disponerade efter starcka drycker dagen förut [och] för dem som äro däste af en stark middagsmåltid. Den synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar för tidigt åldrande”. Totalförbud mot kaffe har förekommit i många länder. Periodvis har även Sverige haft sådana förbud för kaffe, det första 1756 och det fjärde och sista mellan 1817 och 1822.

Många skrönor cirkulerar om hur människan upptäckte och lärde sig att använda kaffe. En av de mer fantastiska skrönorna från oredovisade arabiska källor beskriver hur (citat från boken) ”ärkeängeln Gabriel kom till Muhammeds hjälp när profeten var helt utmattad. Ärkeängeln tog med sig vällagat kaffe direkt från himlen och efter bara några klunkar blev Muhammed så uppiggad att han förmådde kasta 40 män av sina hästar och göra 40 kvinnor lyckliga”.

I bokens del 2 ligger fokus på vad vi i dag vet om kaffets påverkan på en rad olika hälsotillstånd och sjukdomar: varför blir vi pigga av kaffe, parkinsons sjukdom, alzheimers sjukdom och påverkan på minnet, smärta, epilepsi, ångest, depression, blodtryck, hjärtat, proppar, fetter och stroke, njurar, lever och tarmkanal, ämnesomsättning och diabetes, inflammation, cancer, lungorna och astma, havandeskap och små barn, prestationsförmåga och idrott samt slutligen beroende.

Kemiska strukturer

Att kaffe är uppiggande och minskar sömnighet betraktas idag som en av vetenskapen bekräftad sanning. Men vad beror den stimulerande effekten av?  Bertil Fredholm och andra forskare har i experiment visat att koffeinet bl. a. minskar sömnigheten genom att hämma effekterna av den sömnframkallande molekylen adenosin. Som vanligt när det gäller påverkan av olika stimuli på biokemiska processer i kroppen kan dock effekterna av koffein variera mellan individer med olika genetisk bakgrund. Det närbesläktade tefyllinet som förekommer i te från tebusken Camellia sinensis ger liknande stimulerande effekter (se strukturformler för koffein, teofyllin och adenosin nedan och (o-)likheterna mellan strukturerna).

Beträffande kaffets eventuella risker och påverkan på människans hälsa kan först fastställas att allvarliga risker vid måttlig konsumtion inte föreligger utan tvärtom att många positiva effekter konstaterats. Bertil Fredholm nämner dock två generella undantag där kaffekonsumtionen bör begränsas. Gravida kvinnor skall reducera sin kaffekonsumtion i relation till konsumtionen innan graviditeten och personer som har lätt att drabbas av ångest och oro bör undvika större mängder kaffe. I övrigt menar han att var och en själv kan bedöma vad en lämplig kaffekonsumtion är. Han ger också läsaren en 15 sidor lång lektion i att bedöma studiers och forsknings-rapporters kvalitet. När det på ett grund-läggande sätt (ända ner till molekylära processer) går att förklara en observation, t ex. minskad risk för Parkinson hos kaffedrickare, ger det en väsentligt större tyngd åt att observationer är korrekta och ej snedvridna av okända faktorer eller manipulation.

Bertil Fredholm har med vetenskaplig noggrannhet och faktagranskning ändå kunnat sammanfatta att kaffe/koffein ger (valda citat från boken):

  1. ökad vakenhet och mental aktivitet
  2. minskad risk för Parkinsons sjukdom
  3. möjligen minskad risk för depression
  4. förstärkt effekt av smärtstillande medel, speciellt för huvudvärk
  5. möjligen minskad risk för demens
  6. troligen minskad risk för fibros, cirros och cancer
  7. minskad risk för gikt
  8. något ökad prestationsförmåga, framförallt vid uthållighetsidrott
  9. hjälp mot andnöd hos för tidigt födda barn
  10. något förbättrad lungfunktion hos vuxna
  11. minskad risk för död i hjärtkärlsjukdom vid måttligt bruk.

Sammanfattningsvis är Kaffeologi en mycket fascinerande bok sprängfylld med kunskap och berättelser om kaffe och speciellt då vad vetenskapen idag vet om kaffets farmakologiska effekter och mekanismer. Den texttunga boken rekommenderas även om den kanske hade vunnit på lite fler bilder och illustrationer. Kaffeologi ger den vetgirige läsaren goda möjligheter att till en kaffestund kunna bidra med ”myter och forskning om en älskad dryck”. Budskapet om kaffets många positiva effekter känns också bra!

/Mats Robertsson  – Text, bilder och formler

Till toppen av sidan


Inred ute – så skapar du magiska uterum

Leonora Juhl , Bladh by Bladh, 160 sidor

En underbart inspirerade bok att njuta av!
Den är fylld med idéer för att skapa rum för uteliv på altanen, balkongen eller trädgården – som blir en förlängning av huset. Boken visar hur man skapar rum ute, där man kan vistas, ha fester, ge barnen upplevelser, men mest av allt att njuta och koppla av. Leonora skriver ”… vi kommer i framtiden mer aktivt söka upp lugnare platser där vi kan dra oss tillbaka och slippa alla snabba intryck, höga ljud och mobilsignaler.”

Det är en bok med vacker grafisk formgivning fylld med vackra bilder och många praktiska tips av en duktig designer. Leonora Juhl har en oerhört fin känsla för färg, mönster och textur vilket hon förmedlar i sina praktiska tips och förslag till planering av vackra och funktionella platser. Målet är en trädgård som har härliga uterum och små trevliga krypin att vara i.

Hon beskriver på ett mycket bra sätt hur man planerar vackra och funktionella platser. Tipsen leder till att göra mysiga krypin som ger fin rumskänsla i trädgården, på altanen eller balkongen.
Rummen kan ha väggar och tak som ger skydd mot insyn, regn och sol.
I planerandet ingår att skapa uterum för olika zoner i trädgård, zoner i sol eller skugga, beroende på olika tider på dygnet och året.
Många praktiska tips om belysning och textilier som tål att vara ute finns med.

Det beskrivs hur man planerar ett praktiskt utekök i trädgården, så att man t ex inte ideligen behöver springa in i huset för att hämta något.

”Relax-avdelning” med badmöjlighet placeras gärna så att man har en fin utsikt samtidigt som det inte är för långt till huset, om man vill bada även då det är lite kallt.

Beskrivning av hur man planerar en vacker trädgård finns med, växter som klättrar på olika höjder, hur man blandar växtlighetens färger och former så det blir harmoniskt men fortfarande lite spännande med något oväntat.

Det finns även handledning i hur man odlar, sätter frön, sticklingar och plantor, som sig bör i denna slags bok.

Boken avslutas med festliga recept på somrig dryck och mat, alla så vackert avbildade så att smaklökarna reagerar.

Om författaren:
Leonor Juhl, alias Fröken Turkos, är den välkända inredaren, fotografen, konstnären och författaren som via sin populära instagramkanal @frokenturkos inspirerar människor att inreda mer färgstarkt och personligt.
Leonoras vackra hem har varit med i SVT:s program ”Vem bor här”.
Tidigare publicerat: Inred med färg så skapar du ett unikt och personligt hem
Grafisk design och bilder av författaren

/Chris Druid, bibliotekarie

Till toppen av sidan


Why Cities Need Large Parks

Richard Murray editor , Medströms Bokförlag, 486 sidor

Boken belyser det stora värdet av stora parker och grönområden i eller i närheten av stadskärnor för lokalt klimat, rekreation och hälsa. Den innehåller en ny och unik översikt över ca 300 urbana eller semi-urbana parker och naturområden runt om i världen. Goda faktabaserade argument för att avvärja exploateringsattacker på grönytor runt om i världen ges också. Redaktören Richard Murray hoppas också att boken blir ett viktigt hjälpmedel för bl.a. stadsplanerare när det gäller att utveckla ”den gröna staden”. Här kan du läsa mer om boken i en omfattande recension av Mats Robertsson: läs mer…
Till toppen av sidan


Konsten att beskära träd och buskar

Eva Robild och Georg Grundsten. Foto Eva Lie , Bonnier Fakta, 304 sidor

Jag gillar titeln på den här boken.

Det är en konst att beskära, och därför är den här boken viktig. Det är säkert också en konst att göra en beskärningsbok begriplig och instruerande nog för att en trädgårdsägare ska våga ge sig in i beskärningskonsten.

Låt oss säga att du äger en trädgård med ett antal fruktträd i varierande ålder och några bärbuskar. Kanske några prydnadsbuskar som rosor, schersminer och spirea plus klängväxter som klematis och klätterhortensia.

Träden och buskarna utgör ju stommen i trädgården- grundstrukturen.

Om jag utgår ifrån att du vet vad dina vedartade växter heter och även art och sortnamn är mycket vunnet. Men frågan hur du beskär dina växter återstår och det kan den här boken hjälpa dig med.

När jag ser en trädgård där alla buskar är likadant beskurna och i samma höjd, oavsett blomningstid och naturlig höjd (”vaktmästarbeskärning”), eller en man som beskär sina träd med motorsågen höjd över huvudet, ja då önskar jag att trädgårdsägarna ifråga hade gjort det enda rätta:

Endera skrivit in sig på en beskärningskurs eller köpt en beskärningsbok! Gärna båda, förresten.

För allra först i boken står något viktigt: ”Varför ska du beskära?”- vad är syftet?

Vad händer och varför?

För att förstå vad som händer när man beskär buskar och träd krävs att man vet lite om hur de här växterna fungerar, och där börjar boken- med att förklara grunderna. Sedan följer instruerande bilder om teknik och redskap. Författarna berättar om den så viktiga grenkragen och hur växten bäst läker sig efter beskärningen. Tidpunkten för beskärningen är en återkommande fråga och boken förklarar detaljerat om när olika växter bäst låter sig beskäras, liksom på vilket sätt. Tekniken är viktigare än tidpunkten!

En tidslinje i bokens mitt ger oss möjligheten att pricka in olika åtgärder.

Bilderna är instruerande men här finns ett problem; vi får endast se foton, inga pedagogiska illustrationer eller teckningar. Å andra sidan blir det ju istället en bild på precis vad vi ska göra- med lövverk och allt. Men det finns nog en risk att bilderna ibland inte är tillräckligt tydliga. Min enda kritik.

För i övrigt ger boken en grundlig instruktion: Allt från planteringen och uppbyggnadsbeskärningen, hur olika knoppar, ved och skott ser ut och vad som menas med grundstam, självfertil eller JAS och JJA.

Vi får också lära oss hur man går tillväga med stora och felaktigt beskurna fruktträd- det viktiga i att lägga upp beskärningen i flera steg.

En bit in i boken kommer så avsnittet jag väntat på: Det som handlar om buskarnas beskärning- först bärbuskarna och sedan prydnadsbuskarna.

Äntligen lite om buskarnas beskärning!

Gällande den här beskärningen som kräver att vi vet en del om årsskott, fjolårsskott och blomningstider, vet jag att såväl vanligt folk som proffs behöver lära mer! Även avsnitten om beskärning av rosor, häckar och barrväxter är grundliga. Och gällande klängväxterna görs en nyttig redogörelse om det stora släktet clematis olika beskärningsbehov.

Orangeriväxter, vinrankor och doftande halvbuskar som lavendel och perovskia får vi också lära oss beskära.

En bok för alla och några till.  Jag rekommenderar boken till alla, även kollegor som kanske står i början av sin trädgårdsbana.

Georg Grundsten har en gedigen erfarenhet av olika typer av beskärning, jag har själv gått runt med honom på Krapperup en dag i augusti 2020. Eva Robild är trädgårdsjournalisten som blev trädgårdsmästare med beskärning som specialitet- tillsammans har de skrivit en av årets viktigaste trädgårdsböcker.

Läs boken nu när det är som mörkast i din trädgård och gå sedan ut när det blivit ljusare och kontrollera vilken beskärning just dina träd och buskar behöver- för som det står på sidan 11; ”Fundera på hur du kan åstadkomma det allra bästa för ditt träd eller din buske så att du själv och omgivningen framöver får njuta av dess skönhet, blomning och eventuella frukt.”

/Marina Rydberg, Trädgårdsmästare
Till toppen av sidan