Bergianska Trädgårdens Vänner

Flera medlemmar i Bergianska Trädgårdens Vänner önskade ett föredrag om ormbunkar av Anton Sundin författare till boken Ormbunkar. Boken blev årets trädgårdsbok 2020. Vi var snabba med att boka Anton då han bor och arbetar i Skellefteå och det behövs en del planerande och tid för bokning av flygbiljetter. Lokalen i Naturens Hus blev fullsatt 29 oktober och en del fick stå på väntelista, alla kunde tyvärr inte få plats.

Anton tog oss med till ormbunkarnas fascinerande värld, historia, utbredning, botanik, arter, etnobotanik och folktro. Det finns över 12 000 arter, från den allra minsta som ryms i en fingerborg till 20 meter höga trädormbunkar. Ormbunkar fanns långt före och under dinosauriernas tid på jorden. När katastrofen inträffade och dinosaurierna dog ut överlevde ormbunkarna. I det victorianska England i slutet av 1800 var ormbunkar högsta mode, man var besatt av ormbunkar. De som hade råd hade hela växthus inredda som ormbunkslandskap, ormbunkar fanns som mönster på porslin, tapeter, tyg och som trädgårdsmöbler i gjutjärn med ormbunksmönster. The Fern Craze, ormbunksgalenskapen, kom även till Sverige men i litet mildare form.

Anton berättade vilka ormbunkar som är härdiga, klarar och passar att odla på friland i vårt klimat och vilka som är tropiska och blir fina som krukväxter odlade på fönsterbänken.

Föredraget blev mycket uppskattat. Som vanligt fanns det kaffe, te, smörgåsar, två sorters mjuk kaka och hallongrottor…..

/Eva Rönnblom

Den biologiska mångfalden minskar i mycket hög takt. Läget är allvarligt eftersom det påverkar grundförutsättningarna för mänsklig överlevnad genom livsmedelsproduktion m.m. Hälften av den globala BNP är beroende av biologisk mångfald. Hotet mot biologisk mångfald kan leda till massflykt från förstörda livsmiljöer. Samtidigt finns det nu både nationellt och internationellt ambitiösa åtgärdsplaner för att vända den negativa utvecklingen. Det här framkom då Claes Svedlindh, tidigare chef för Naturavdelningen vid Naturvårdsverket,  höll föredrag om hur det går för den biologiska mångfalden för vänföreningen i Naturens Hus den 24 februari.

Claes Svedlindh redogjorde för att cirka en femtedel av jordens arter är i farozoonen. Biomassan av vilda däggdjur har minskat med 82 procent sen 1970. I Sverige är cirka en femtedel av alla arter rödlistade, dvs de har en nedåtgående trend och av dem är hälften direkt hotade. Fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor har en negativ trend.  Exempel på snabbt minskande växtarter är alm (alla tre svenska arter), mosippa, brunkulla och fältgentiania. Positiva tecken är att vissa däggdjur samt grod-och kräldjur visar en uppåtgående trend.

Orsakerna till minskningen av biologisk mångfald är t.ex. förlust av livsmiljöer genom ohållbar mark- och vattenanvändning, överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. För kärlväxter är igenväxning, både i odlingslandskapet och genom täta skogar, en viktig orsak till minskningen. För intensivt skogsbruk är negativt för mossor och lavar.

En viktig drivkraft för att gynna den biologiska mångfalden är internationellt samarbete. Genom FN och EU sätts mål för bevarande av arter och uppföljning av dessa. I Sverige finns nationella mål som följs upp och rapporteras till EU. Claes Svedlindh redogjorde också för arbetet med skyddad skog och artskydd i Sverige där han ansåg att mer borde göras.

• Vi skulle behöva samarbeta mer mellan myndigheter och markägare för att få effektiva processer för artskydd. Idag blir det ofta tidskrävande domstolsärenden som inte är det bästa varken för markägare eller för arter, sade Claes Svedlindh.

Han visade också positiva exempel på hur genomtänkt planering med gröna lösningar i städer och kring infrastruktur kan bidra till att gynna den biologiska mångfalden. Mycket kan göras genom att spara vilda ytor eller anlägga nya miljöer där djur och växter kan överleva.  Naturvård är också positivt ur ekonomisk synvinkel.

• En viktig faktor som borde driva på naturskyddet är att det ger sysselsättning och företagande i hela landet, sade Claes Svedlindh.

Som privatperson kan man t.ex. påverka användningen av de miljöer man själv styr över, vare sig det är på en balkong eller stora marker.

/Cecilia Nordling

Under sportlovsveckan kommer våra  volontärer vara på plats och visa hur man viker världens bästa fröpåse.

Insekterna minskar rejält!

Forskningen visar att insektsbestånden minskar rejält och att förändringarna är stora nog för att påverka ekosystemen. Det skulle omgående behöva startas systematiska forskningsstudier som följer insekternas utveckling under lång tid. Idag bygger mycket kunskap på amatörers studier av insekter.

Det här framkom då professorn i insektsekologi, Tomas Roslin från Sveriges Lantbruksuniversitet, den 27 oktober höll föredrag för vänföreningen om hur det står till med världens insekter.

Insekternas mångfald och deras mängd gör dem till den största gruppen av landlevande djur.  De har en avgörande roll t.ex. för pollinering  – 75% av de växtarter vi odlar till mat är insektspollinerade. Samtidigt erbjuder insekterna också föda för andra arter m.m.

Forskningen visar nu en stor lokal variation i hur insektsbestånden utvecklas men den samlade bilden är en rejäl minskning. Ändrad markanvändning kan vara en drivande orsak. Roslin gav också lite hopp om att den negativa utvecklingen kan påverkas – det visar sig att minskningen av insekter är mindre inom naturskyddsområden än på andra håll. I världens vattendrag, där föroreningarna har minskat, går det också bättre för insekterna än på landbacken. Som enskilda individer kan vi också bidra med livsmiljöer för insekter genom att t.ex. ha lite oklippt gräs, sandhögar eller död ved i trädgården.

/Cecilia Nordling

Vid utskick av Höstbladet 2025 förekommer dessvärre fel förnamn i adressatuppgifter. Vi beklagar detta och kommunicerar med tryckeriet så att felet inte upprepas.