Hur går det med den biologiska mångfalden?

Den biologiska mångfalden minskar i mycket hög takt. Läget är allvarligt eftersom det påverkar grundförutsättningarna för mänsklig överlevnad genom livsmedelsproduktion m.m. Hälften av den globala BNP är beroende av biologisk mångfald. Hotet mot biologisk mångfald kan leda till massflykt från förstörda livsmiljöer. Samtidigt finns det nu både nationellt och internationellt ambitiösa åtgärdsplaner för att vända den negativa utvecklingen. Det här framkom då Claes Svedlindh, tidigare chef för Naturavdelningen vid Naturvårdsverket,  höll föredrag om hur det går för den biologiska mångfalden för vänföreningen i Naturens Hus den 24 februari.

Claes Svedlindh redogjorde för att cirka en femtedel av jordens arter är i farozoonen. Biomassan av vilda däggdjur har minskat med 82 procent sen 1970. I Sverige är cirka en femtedel av alla arter rödlistade, dvs de har en nedåtgående trend och av dem är hälften direkt hotade. Fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor har en negativ trend.  Exempel på snabbt minskande växtarter är alm (alla tre svenska arter), mosippa, brunkulla och fältgentiania. Positiva tecken är att vissa däggdjur samt grod-och kräldjur visar en uppåtgående trend.

Orsakerna till minskningen av biologisk mångfald är t.ex. förlust av livsmiljöer genom ohållbar mark- och vattenanvändning, överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. För kärlväxter är igenväxning, både i odlingslandskapet och genom täta skogar, en viktig orsak till minskningen. För intensivt skogsbruk är negativt för mossor och lavar.

En viktig drivkraft för att gynna den biologiska mångfalden är internationellt samarbete. Genom FN och EU sätts mål för bevarande av arter och uppföljning av dessa. I Sverige finns nationella mål som följs upp och rapporteras till EU. Claes Svedlindh redogjorde också för arbetet med skyddad skog och artskydd i Sverige där han ansåg att mer borde göras.

  • Vi skulle behöva samarbeta mer mellan myndigheter och markägare för att få effektiva processer för artskydd. Idag blir det ofta tidskrävande domstolsärenden som inte är det bästa varken för markägare eller för arter, sade Claes Svedlindh.
Mosippa, en av de arter som minskar snabbt i Sverige.
Foto Sebastian Sundberg

Han visade också positiva exempel på hur genomtänkt planering med gröna lösningar i städer och kring infrastruktur kan bidra till att gynna den biologiska mångfalden. Mycket kan göras genom att spara vilda ytor eller anlägga nya miljöer där djur och växter kan överleva.  Naturvård är också positivt ur ekonomisk synvinkel.

  • En viktig faktor som borde driva på naturskyddet är att det ger sysselsättning och företagande i hela landet, sade Claes Svedlindh.

Som privatperson kan man t.ex. påverka användningen av de miljöer man själv styr över, vare sig det är på en balkong eller stora marker.

/Cecilia Nordling

Parkering vid Bergianska

Parkering vid Bergianska, januari 2026

Observera att parkering vid Plantagen Frescati låses med en bom på kvällarna, p.g.a. nattliga problem. Stängningen av parkeringen följer Plantagens öppettider.
Förreningen  har kommit överens med Plantagen att parkeringen kommer att vara öppen de kvällar vi har aktiviteter.

Bilden visar skylten vid infarten till parkeringen i januari 2026.

Vinterbladet 2025

Foto: Kerstin Bergh

Anna skriver
Vad vill Stockholms universitet med Bergianska trädgården?
Bergianska trädgården och Edvard Andersons växthus
En tropisk kvällsvisning i den jubilerande glaskupolen
Ferdinands ek
Kartfjäril i Bergianska trädgården
Finnstugan i Bergianska
Viol, sömntuta och andra lugnande örter. (rec)
Distansodla (rec)
Julvisning i växthuset
Höstfest
Vill du delta i vårt styrelsearbete?
Betala årsavgift

Bilagor: Inbetalningsavi, Frölista med beställningssedel, Presentfolder

Hur står det till med världens insekter

Insekterna minskar rejält!

Forskningen visar att insektsbestånden minskar rejält och att förändringarna är stora nog för att påverka ekosystemen. Det skulle omgående behöva startas systematiska forskningsstudier som följer insekternas utveckling under lång tid. Idag bygger mycket kunskap på amatörers studier av insekter.

Det här framkom då professorn i insektsekologi, Tomas Roslin från Sveriges Lantbruksuniversitet, den 27 oktober höll föredrag för vänföreningen om hur det står till med världens insekter.

Insekternas mångfald och deras mängd gör dem till den största gruppen av landlevande djur.  De har en avgörande roll t.ex. för pollinering  – 75% av de växtarter vi odlar till mat är insektspollinerade. Samtidigt erbjuder insekterna också föda för andra arter m.m.

Forskningen visar nu en stor lokal variation i hur insektsbestånden utvecklas men den samlade bilden är en rejäl minskning. Ändrad markanvändning kan vara en drivande orsak. Roslin gav också lite hopp om att den negativa utvecklingen kan påverkas – det visar sig att minskningen av insekter är mindre inom naturskyddsområden än på andra håll. I världens vattendrag, där föroreningarna har minskat, går det också bättre för insekterna än på landbacken. Som enskilda individer kan vi också bidra med livsmiljöer för insekter genom att t.ex. ha lite oklippt gräs, sandhögar eller död ved i trädgården.

/Cecilia Nordling

Årsmöte 2025

Anna Fält, ordförande för föreningen

Årsmöte 2025 ägde rum den 2 juni i Naturens Hus. Det var en fin ljummen kväll och ca 44 medlemmar deltog i mötte. Anna Fält öppnade mötet men Ann Franzén var ordförande för resten av mötet. Efter presentationen av balansräkningen beviljade mötet ansvarsfrihet till styrelsen, Anna Fält omvaldes som ordförande och sedan följde omval av 5 styrelseledamöter. Mötet beslutade också om ekonomist bidrag till trädgården och Naturens Hus samt att medlemsavgiften kommer vara oförändrad även nästa år, dvs. 270 kronor för enskild medlem och 390 kronor för par med samma adress. Efter mötet kom Gunvor Larsson och berätta lite om senaste nytt från trädgården och tackade vännerna för de ekonomiska bidragen och för all stöd.

Sommarbladet 2025

Jättenäckros, dag 2

Anna skriver
Nytt hopp för besökare i EA!
Victoriahuset – en årsrik jubilar
Sjönöt och ris i Victoriahuset
Linden från Bergielund – en hälsorapport
Om luktärter, skönheterna man blir kär i!
Nya odlarens handbok
Kvinnliga trädgårdsarkitekter i Sverige.
Utställning med botaniskt måleri
Vet du något om ”krokodilen” i Bergianska?
Kallelse till årsmöte
Tipspromenad i Bergianska trädgården
Bilagor: BTV löklista 2025 och beställningssedel