Villa Akleja – visning 11/9

Foto: Ingrid Haugen

Besöket på Villa Akleja i Vaxholm blev en upplevelse. I konstnären J.A.G. Ackes ateljé i en gammal sekelskiftesvilla, under en väldig glaskupol, samlades 44 Bergianska vänner och fick lyssna till Claes Mosers berättelse om konstnärer, författare och kulturpersonligheter från förra sekelskiftet. Det var naturligtvis konstnären Acke som stod i centrum, men vi fick också en inblick i en konsthandlares liv och verksamhet. Claes visste redan som tonåring att han skulle börja syssla med konst – och hans stora intresse för Acke vaknade tidigt. För oss, som följer med Antikrundan i TV, var det ingen överraskning att Claes ”vet allt” om tavlor.

Foto: Eva Valenta

Men att få uppleva honom i hans hem, med tavlor från golv till tak, var något extra. Historiens vingslag susade vid minnet av fest och vardag från gången tid – då prins Eugen stack sig in på besök eller Jean Sibelius spelade Finlandia på den stora flygeln i ateljén… Claes hustru Sanna Evers påpekade anspråkslöst att man ännu inte hunnit ta sig an den stora trädgården ner mot havet, en trädgård med speciellt intresse för oss: Den anlades i tiden tillsammans med Ackes far – ingen mindre än Professor Bergianus NJA Andersson (1857-1879)!

Ytterligare ett besök i Villa Akleja väntar våra medlemmar senare i höst. Besöket är fulltecknat.

/Stina Bäckström

Höstbladet 2018

Pumpor vid Gamla Orangeriet. Foto: Kerstin Bergh

Stina skriver
Ritarfamiljen Ekblom
Pingstlilja
Färg- och fiberväxter
Landet Annorlunda
Fjällen i Bergianska trädgården
Vad rätt man tänkt …
Volontärfesten
Lökgruppen påminner, Höstfest, Trädvandring, Herbarier, Ljusfest
Höstkrysset

Tips på vidare läsning om ritarfamiljen Ekblom, som presenteras av Jenny Beckman i Höstbladet:

Familjen Ekblom har förekommit i såväl dagspress som trädgårdsböcker: se Monika Björk, Bergianska trädgården, Stockholm, 1997; och Karin Berglund, ”Akvareller från förr”, Dagens nyheter 25/6 1995. Biografiska uppgifter om medlemmarna i familjen Ekblom är hämtade ur Johnny Roosval & Gösta Lilja (red), Svenskt konstnärslexikon: Tiotusen svenska konstnärers liv och verk, 5 vol, Malmö 1952-1967; Eric Mjöberg, ”Axel Ekblom: In memoriam”, Entomologisk tidskrift, vol 35 (1914); E. Lundström, ”In memoriam: Axel Ekblom”, Svensk botanisk tidskrift, vol 8 (1915); E W Dahlgren, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1739-1915, Stockholm 1915; C Skottsberg, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1916-1955, Stockholm 1957. Om Veit Brecher Wittrock som vetenskapsman, se Bengt Jonsell, ”Veit Brecher Wittrock”, i idem (red), Bergianska botanister: Bergianska stiftelsen och dess professorer under första seklet, Stockholm 1991.

Om naturvetenskapens medhjälpare, se t.ex. Svante Lindqvist, ”The Wagnerian theme in the history of science: Glass blowing and the role of instrumentation”, i Tore Frängsmyr (red), Solomon’s house revisited: The organization and institutionalization of science, Canton, MA 1990; Steven Shapin, ”The invisible technician”, American Scientist, vol 77 (1989); idem, A social history of truth: Civility and science in seventeenth-century England, Chicago & London 1994; Bodil Persson, När kvinnorna kom in i männens värld: Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke—laboratorieassistent under perioden 1880-1941, Stockholm 1994. På illustrationsområdet finns en stor mängd litteratur. Här skall bara nämnas ett antal verk som rör botanisk och zoologisk illustration: Wilfrid Blunt & William T Stearn, The art of botanical illustration, Woodbridge 1994; Allan Ellenius (red), The natural sciences and the arts: Aspects of interaction from the renaissance to the 20th century, Uppsala 1985; Gill Saunders, Picturing plants: An analytical history of botanical illustration, Berkeley 1995; Björn Dal, Sveriges zoologiska litteratur: En berättande översikt om svenska zoologer och deras tryckta verk 1483-1920, Fjälkinge 1996.

Dessutom stödjer jag mig på en telefonintervju 6/3 1997 med Ingrid Ekblom, änka efter Bruno Ekblom, och intervjuer 27/2 1997 med Kerstin Lidberg Brante, Anders Gellner och Lasse Eriksson, barnbarn till Axel och Thérèse Ekblom, samt Birgitta Gellner och Inga-Maj Eriksson.

Jenny Beckman, FD, docent i idé- och lärdomshistoria

Årsmöte 4 juni 2018

Föreningen höll sitt årsmöte den 4 juni på grusplanen utanför Naturens Hus. Kvällen var vacker, och där hade vi tur, för vi hade inte fått rum inne i salen. Årsmöten brukar inte vara så populära – men vi hade 70 anmälningar och tycker det är väldigt roligt att våra medlemmar visar intresse för  föreningen!

I sista stund ställde trädgårdsmästare Åke Kestner upp och fraktade 9 tunga bänkar till planen, så alla fick sittplats.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i s.g.s. oförändrad sammansättning med ett undantag: Ny styrelsemedlem är Mats Robertsson.
Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och baguetter med smakrikt innehåll. Sedan var det dags för Karin Martinsson, förste intendent och ansvarig för Edvard Andersons växthus, att berätta om hur en dag i växthuset gestaltar sig, från tidigaste morgon till sent på kvällen. Mycket sker och mycket måste göras när publiken inte är på plats! Och mycket sker också ”bakom kulisserna”.
Av publikens kommentarer att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte!
/Stina Bäckström

Foto: Frank Sjöman

 

Meddelande från frögruppen

Frögruppen har haft det lite motigt i år och om du som medlem kan och vill går det utmärkt att själv summera kostnad för fröer du fått hemskickade och betala till  plusgiro 20601-1 (skriv att det är betalning för fröer.). Vi beklagar att utskicket dröjt och att faktura  ej medföljt. Vi hoppas kunna ta nya friska tag nästa år. Skicka gärna ett e-post till gertrud.m.sandberg@gmail.com om du betalar in själv.
Lycka till med dina odlingar!

Vänliga hälsningar
Gertrud Sandberg

Sommarbladet 2018

Sommartulpaner vandrande genom hav av akleja. Foto: Nils-Erik Landell

.

Stina skriver
Trappor av natursten i Bergianska
Tack Vänföreningen!
Färg- och fiberväxter – en paradgren i Bergianska trädgården
Tropisk kick i Victoriahuset
Varifrån kommer näringen i organiska gödselmedel?
Sommartulpan och guldkolv – två intressanta importer
Greider I trädgården hörs andra ekon, recension
KALLELSE årsmötet
BTV på Facebook
Parasoll till salu
Ny datalag den 25 maj 2018
Vill du uppleva Villa Akleja?
Sommarkrysset

Ny hemsida

Prydnadsbanan i Edvard Andersons växthus

Välkommen till vår nya moderna hemsida!

För några månader sedan bytte vi till ett nytt webbhotell och ett nytt verktyg för att modernisera vår hemsida. Det betyder att hela hemsidan måste byggas om från grunden. Om du har besökt vår hemsida förut kommer du säkert märka skillnaden. Vi hoppas förstås att den nya hemsidan kommer fungera bättre, framförallt om du tittar på den på en mindre enhet såsom mobil eller surfplatta.

Det är många texter som ska återskapas och de närmaste dagarna kommer vi arbeta med hemsidan och fylla på med information allteftersom.

Har du synpunkter är du välkommen att maila till eva@bergianskavanner.se

/Eva Valenta – webbredaktör

Vårbladet 2018

Foto: Rolf Eriksson

Stina skriver
Astrid Fyhr, trädgårdsmästare i Edvard Andersons växthus
Odla under glas, kanalplast eller fiberduk – drömmen om ett växthus
Dags att beskära
Skarpa färger
Naturens Hus – en del av Vetenskapens Hus i Bergianska trädgården
En arborist kan allt om trädvård
Vårkrysset
Programsida

Biokol överträffar allt!

Björn Embrén

För en fullsatt sal i Naturens Hus den 24 januari kunde Stockholms trädspecialist Björn Embrén lägga ut texten om fördelarna med skelettjord – och framför allt då skelettjord pepprad med biokol! Trots utsatta miljöer växer stadsträden så det knakar. Ginko, magnolia, kejsarträd, kinesisk sekvoja, allt trivs i världens bästa växtbäddar. Publiken kunde inte annat än ryckas med i den entusiasm Björn utstrålade. Och metoden har väckt uppseende också utomlands, Stockholm har fått ta emot ett pris på en miljon euro för detta nytänk.

Efter den första timmens intensiva presentation av lyckade trädräddningar bjöds publiken på kaffe med hembakade läckerheter, och så var vi klara för fortsättningen, där Björn berättade hur vi också i våra hemträdgårdar kan dra nytta av biokol. Receptet lyder: 1/8 kompost, 1/8 biokol, 6/8 makadam – och salladen växer så det knakar, potatisen blir läcker. Samma recept gäller för blomkrukorna på fönsterbrädet! Och kolen hämtar ni från Stockholms egen urbana kolmila i Högdalen, som på detta sätt förädlar stadens trädgårdsavfall.

Kvällen blev en fin inledning på vårens serie av intressanta föredrag, och med en fin avslutning: Björn lovade oss till hösten en rundvandring bland utvalda träd i Stockholm!

/Stina Bäckström