Den biologiska mångfalden minskar i mycket hög takt. Läget är allvarligt eftersom det påverkar grundförutsättningarna för mänsklig överlevnad genom livsmedelsproduktion m.m. Hälften av den globala BNP är beroende av biologisk mångfald. Hotet mot biologisk mångfald kan leda till massflykt från förstörda livsmiljöer. Samtidigt finns det nu både nationellt och internationellt ambitiösa åtgärdsplaner för att vända den negativa utvecklingen. Det här framkom då Claes Svedlindh, tidigare chef för Naturavdelningen vid Naturvårdsverket, höll föredrag om hur det går för den biologiska mångfalden för vänföreningen i Naturens Hus den 24 februari.
Claes Svedlindh redogjorde för att cirka en femtedel av jordens arter är i farozoonen. Biomassan av vilda däggdjur har minskat med 82 procent sen 1970. I Sverige är cirka en femtedel av alla arter rödlistade, dvs de har en nedåtgående trend och av dem är hälften direkt hotade. Fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor har en negativ trend. Exempel på snabbt minskande växtarter är alm (alla tre svenska arter), mosippa, brunkulla och fältgentiania. Positiva tecken är att vissa däggdjur samt grod-och kräldjur visar en uppåtgående trend.
Orsakerna till minskningen av biologisk mångfald är t.ex. förlust av livsmiljöer genom ohållbar mark- och vattenanvändning, överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. För kärlväxter är igenväxning, både i odlingslandskapet och genom täta skogar, en viktig orsak till minskningen. För intensivt skogsbruk är negativt för mossor och lavar.
En viktig drivkraft för att gynna den biologiska mångfalden är internationellt samarbete. Genom FN och EU sätts mål för bevarande av arter och uppföljning av dessa. I Sverige finns nationella mål som följs upp och rapporteras till EU. Claes Svedlindh redogjorde också för arbetet med skyddad skog och artskydd i Sverige där han ansåg att mer borde göras.
- Vi skulle behöva samarbeta mer mellan myndigheter och markägare för att få effektiva processer för artskydd. Idag blir det ofta tidskrävande domstolsärenden som inte är det bästa varken för markägare eller för arter, sade Claes Svedlindh.
Foto Sebastian Sundberg
Han visade också positiva exempel på hur genomtänkt planering med gröna lösningar i städer och kring infrastruktur kan bidra till att gynna den biologiska mångfalden. Mycket kan göras genom att spara vilda ytor eller anlägga nya miljöer där djur och växter kan överleva. Naturvård är också positivt ur ekonomisk synvinkel.
- En viktig faktor som borde driva på naturskyddet är att det ger sysselsättning och företagande i hela landet, sade Claes Svedlindh.
Som privatperson kan man t.ex. påverka användningen av de miljöer man själv styr över, vare sig det är på en balkong eller stora marker.
/Cecilia Nordling
Ulrika Grönlund är skribent och fotograf och är kanske mest känd för Dahliafarmen som hon driver på Österlen. Hon har tidigare gett ut boken Dahlia: 222 sorter, odling, skötsel och inspiration. Tillsammans med fotografen Pernilla Bergdahl har hon tagit fram en grundlig introduktion till klassificering, odling och skötsel av lökar.
Med den förra upplagan av Drömplantor 1990 inleddes en ny era i trädgårdsdesignen. Då blev det inne att bryta upp perennrabatternas strikta ordning med nya kombinationer för att få en naturligare växtlighet – ”en naturlik trädgård”. 
Forskningen visar att insektsbestånden minskar rejält och att förändringarna är stora nog för att påverka ekosystemen. Det skulle omgående behöva startas systematiska forskningsstudier som följer insekternas utveckling under lång tid. Idag bygger mycket kunskap på amatörers studier av insekter.
