Naturens dolda nätverk
Peter Wohlleben, Norstedts förlag , 214 sidor
Peter Wohlleben har tidigare recenserats av oss och hans förra bok tyckte jag mycket om. Vad handlar då ”Naturens dolda nätverk” om? Jo, den ger oss P Wohllebens svar på en hel del av naturens märkliga mysterier. Jag väljer som exempel några av bokens kapiteltitlar:
- Hur vargar hjälper skogen
- När laxar vandrar upp i träden
- Djur i kaffekoppen
- Myror, de hemliga härskarna
- Begravningskalas
- Tänd ljuset etc, etc.
Peter Wohlleben ställer sambanden mellan växter och djur och visar hur grupperna är beroende av varandra och att naturen kan ses som kugghjulen i ett urverk och att alla kuggar passar in i varandra, vilket behövs för att alla ska kunna samexistera. I det första kapitlet visar han vad som tex händer om björnar eller vargar skulle utrotas och i det följande kapitlet visar han hur viktigt det är om balansen störs dem emellan! På samma sätt visar han vad effekten blir om mineraler eller vattnet/grundvattnet blir i obalans. Hur stor betydelse har det att myrorna finns och är barkborren enbart ett skadedjur?
Kapitlet Begravningskalas behandlar hur naturens ”begravningsfirma” tar hand om alla döda djur och förklarar varför vi sällan ser några rester av de döda djuren i naturen när vi vandrar i skogen. Vi vet sedan tidig skolålder att allt växande påverkas av ljuset och vilka följder det får om vissa förändringar sker i vårt gigantiska energisystem. Fåglar och andra flygfän orienterar sig efter solens och månens sken, men vad händer för fjärilen som på natten har ställt in sin kompass efter var månljuset belyser dess kropp när stadens gatlykta omintetgör den inställningen? Vi har alla sett hur flygfäna kretsar kring en gatlykta i strävan att hitta riktningen hem igen.
När årstiderna växlar förändras mathållningen för många djur – tänk på fågelsträcken som drar sig till bättre jaktmarker, vår och höst – och på något sätt kommunicerar djuren med varandra och talar om var läckerbitarna finns att hämta. Ja, allt hänger samman och vi lever i en märklig värld.
Peter Wohlleben förklarar på ett kunnigt, initierat men lättfattligt sätt i 17 olika kapitel hur allt hänger ihop. På 205 sidor exkl litteraturförteckning berättar han hur invånarnas behov fylls och att konsekvenser av livets växlingar möts och nya behov tillgodoses.
Jag rekommenderar denna bok starkt!
/Nils-Erik Svensson
Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv
Johanna Stål,
illustrationer: Nadia Nörbom, Bonnier fakta, 223 sidor
En heltäckande bok om hållbarhetsfrågor som visar på 365 olika sätt att ta hand om vår planet och ger förslag om hur man kan skapa ett hållbart samhälle.
Boken är skriven av Johanna Stål, författare, journalist och föreläsare. Hon är en av grundarna till miljö- och hållbarhetstidskriften Camino, som hon också är chefredaktör för.
Naturskyddsföreningen – torde vara känd för var och en av oss – har i mer än 100 år arbetat för att vår jord ska vara lika hälsosam för våra barn som den varit för oss – generationerna ska alltså leva vidare! Men hur recenserar man en bok som bjuder på 365 olika tips för en hållbar vardag idag och allt framgent? Jag kan välja bland elva kapitel som avser människan:
– Hemmet
– Grannarna och Samhället
– Maten
– Kroppen
– Affären
– Resorna
– Jobbet och Skolan
– Fritiden och Semestern
– Festen och Högtiden
– Trädgården resp Barnen eller
de lite större sammanhangen såsom:
– Planeten och Utmaningarna
– Klimatet
– Miljögifterna
– Havet
– Skogen
– Sjöarna och vattendragen och
– Jordbruket.
I vart och ett av dessa avsnitt ges tips resp varningar för beteenden vi bör iaktta – ja, som var och en av oss förstår så är dessa omöjliga att beskriva närmare. Men jag kan bara säga att jag har tagit mig tid att läsa boken ordentligt och värderar tipsen högt!
Mitt tips: Köp, låna, googla, ”whatever”, – men läs boken var ni än hittar den. De flesta av oss behöver tipsen!
/Nils-Erik Svensson
Trädgårdsmyller. Insekterna som hjälper dig att odla.
Christina Winter , Foto: Christina Winter och Anders Lindström , TryckÅtta.45 Tryckeri AB, Järfälla
Det kommer en tanke, snabb som en blixt, efter bara ett ögonkast genom bokens alla foton: -”det finns gott om märkliga varelser i vår herres hage!”
Troligen kommer den känslan att finnas kvar även efter en mera noggrann genomläsning, men då har texten gett mig vida mera. Syftet med boken tycks i alla fall vara att ge oss en lektion om de insekter (6 ben), spindlar (8 ben) och övriga småkryp, en del nyttiga och vackra, andra irriterande, som finns, alla värda att lära känna. De håller till på växterna, i komposten eller i jorden och bidrar alla till kretsloppet hos oss. Ca 1 miljon insekter finns beskrivna i litteraturen men vi vet att i naturen finns många, många fler som inte upptäckts än. De har funnits i betydligt längre tid än vad vi människor har funnits och den tiden kan bara värderas utifrån de fossiler vi har hittat, ca 350-400 miljoner år bakåt och över hela världen.
Sverige har ungefär26000 arter av insekter som betraktas som bofasta här. Även om en del är skadedjur kan vi som odlare glädjas över dem genom den nytta de gör som pollinerare.
Christina Winter har gjort en bra inledning i boken där hon ger en generell uppdelning i utseende, förvandling från ägg till färdig insekt och hur de framlever sina liv här hos oss.
Bokens kapitelindelning ger en hel del intryck som är lockande för oss trädgårdsodlare, såsom:
- Biologisk bekämpning
- En sommar med biet
- Genvägen till biets hjärta
- God mat i köksträdgården
- Bladlusjägarna
- Odla frukt och bär
- Dröm om en blomsteräng
- Perenner samt
- Någonstans att bo
I kapitlet En humla som trädgårdsmästare lär Christina W oss bla om pollinering och samarbetet mellan växter och insekter och där vi odlare kan göra en insats. ¾ av de grödor vi odlar för mat i världen är beroende av insektspollinering och för Europa är motsvarande siffra 84 %. Värdet för livsmedelsproduktionen är beräknad till 2100 – 5200 miljarder och 126 miljarder för Europa. Väl värt att tänka på, eller hur?
Kapitlet om biologisk bekämpning är inte mindre intressant men jag tänker inte gå igenom fler kapitel här i recensionen, men det är mycket läsvärt.
Jag har läst de flesta kapitlen noggrant och vill verkligen rekommendera den här boken. Den är inte bara nyttig, den är helt klart intressant för många av oss. Många vackra foton, glatt och fint papper, 196 sidor nytta.
Köp den!
/Nils-Erik Svensson
Chili – 222 sorter
Eva Robild, Foto: Pernilla Bergdahl, Bonnier fakta, 240 sidor
Boken ger vid en första anblick intrycket att dessa 5 arter och 222 sorter kommer att bli presenterade, en sort per sida, och då känns den inte särskilt lätt att recensera. Så är emellertid inte fallet utan först kommer lärdom som utvecklar vad det handlar om, nämligen grupperingar enligt följande begrepp:
Tugga – ja, vi har väl alla bitit i chilifrukt utan att veta hur stark den kommer att kännas. Intensiv smak på tungan, svetten kommer i pannan, ev även runt ögonen, etc.
Odla – från frö till skörd, dvs grodd, belysning, korsningar, skötsel, näring, jord, omplantering
Lära – chilins historia, härkomst, chili co Chile, etc.
Hetta – mäts i shu (Scoville) från söt till superhet, hjälp mot hettan, utmaningar, hälsoeffekter
Smaka – chili i överflöd, torka, frysa in, röka chili, kryddmix, chili till allt, såser.
Efter att ovanstående kapitel redovisats med bra text kommer en artindelning i fem grupper, nämligen spanskpeppar, bärpeppar, havannapeppar, tabascopeppar, och rocotopeppar och därefter presentation av de 222 arterna, var och en uppdelad i ursprung, höjd, fruktens utseende, styrka i shu, plus en ”övrig”-information.
Det här med mätning i shu, kräver en liten större förklaring. Mätenheten utvecklades av den amerikanske kemisten Wilbur Scoville 1912 och det byggde från början på att man smakade sig fram till styrkan. Skalan växlar från 0 för söt paprika till 16 miljoner för rent capsaisin och det finns flera olika sätt att ta fram värdet.
Capsicum, dvs chili, är botaniskt ett bär som tillhör potatissläktet, i handeln talar man om frukt och användningsområdet är grönsakens. Torkad blir chilin en krydda och på apoteken är den en medicinalväxt. Rörigt, – ja, men kom ihåg, när det gäller chili så är det mycket av allt! Chilin har väckt sensation i flera tusentals år och är älskad över hela världen. Cristopher Columbus hämtade redan på 1400-talet chilin från Mellan- och Sydamerika och den fungerade som handelsvara och spred sig därefter till såväl Europa som Asien, Mellan-Östern och Afrika. Carl von Linné nämner chilin som en ettårig växt första gången år 1749 när han fann den på ett fält i Malmö. Nu vet vi att i tropisk miljö är den flerårig
Ja, boken är som sagt 240 sidor lång/tjock och innehållet är mastigt. Nu kommer vi fram till specificeringen av de 222 sorterna som redovisas i boken och jag går inte igenom dem här. Jag tänker bara nämna den i boken starkaste chilin vid namn Carolina Reaper med en shu-styrka på10+++, dvs mellan 1569383 – 2200000 shu! Det räcker väl en stund, eller hur?
Man kan skaffa Chili-boken av många skäl. Att börja odla växten är inte det sämsta!
/Nils-Erik Svensson
Handbok för köksträdgården
Lena Israelsson, Bonnier fakta, 525 sidor
Handbok för köksträdgården utkom första gången 2000, skriven av Lena Israelsson. Just nu går en kraftfull våg över en stor del av västvärlden, eftersom sociala medier sjuder av odlingsglädje, köerna till kolonilotter ökar snabbt, husbehovsodlingar blir fler och fler, liksom pallkrageodlingar, takodlingar, balkongodlingar etc.
Lena Israelssons bok är klart nog intressant för dessa grupper och nu ges denna kraftigt omarbetade upplaga av handboken ut. Den innehåller en total uppdatering av tidigare avsnitt där praktiskt taget alla odlingsbara köksväxter i Sverige presenteras men utöver detta får du också konkreta tips, mer bilder, mera växter och mera fakta, tex om hur många minusgrader resp växt klarar. Ett nytt kapitel ägnas åt att förlänga odlingssäsongen så att du i bästa fall kan odla dubbelt så lång tid – ca 80 % av alla växter tål frost – enligt Lenas beskrivning.
Kapitelindelningen ger svar angående:
- Odlingsmetoder, med indelning i jorden, marktäckning, kompost, växelbruk, näring/gödsling, växtskydd, pallkrageodling, kruka/låda, producera egna frön
- Komponera en köksträdgård med planering, byggen, permakultur
- Maximera skörden genom tips för att få större skörd, odla i växthus, odla året runt
- Grönsaker, 100 grönsaker uppdelat i baljväxter, bladväxter, gurk-, kål-, lökväxter-, rotfrukter
- Förvaring
- Kryddörter i egen örtagård, förnya och föröka
- Bär, med odling, spaljering och uppstamning
- Sommarblommor
Sedan år 2007, då föregående utgåva kom ut, har Lena Israelsson, omgiven av goda och kunniga vänner, grannar och trädgårdsälskare, tagit till sig av alla de tips, som oftast blir följden av en så stor bok som denna. Den har berört många trädgårdsälskare. Det har gjort att Lena nu med ännu större glädje ger ut denna utgåva i förvissningen att den ska ge glädje till ännu fler. Lenas bok är också standardverk vid trädgårdsutbildningar.
/Nils-Erik Svensson
Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga
My Feldt, Foto: Linda Lomelino, Bonnier fakta, 280 sidor
Verkligen en bok full av bakning, känslor och natur! Jag började läsa den utan att – som jag vanligen brukar – gå igenom innehållsförteckningen först. Jag slog lite löst här och där, läste, såg de till texten anslutande bilderna och kände spontant: – ”nej, den här vill jag läsa allt i, plus att jag vill kolla recepten!”
Jag vill inte ens kalla mig en glad amatör vad gäller bakning (-men gillar att baka) men här fastnade jag för överraskande många recept som jag kände lust att börja ta tag i direkt! Åtminstone markera dem med små post-it-lappar!
Men – läsningen tog överhanden och jag blev mer och mer förtjust i det känslosamma språket som My använder, ofta refererande till minnesstunder med mormor och de talrika tillfällen då frukter från naturen gav upphov till känslosamma beskrivningar av bak-stunder från uppväxtåren. All text är dessutom åtföljt av vackra foton som hade kunnat stå för sig själva men som nu ger ytterligare liv åt Mys text. Boken är full av njutningsfulla hågkomster där mormoderns erfarenheter och deras gemensamma glädje över tillvaron har gjort att bakrecepten är fyllda av tillgängliga bär och frukter som självklara ingredienser. I recepten ges ofta måttenheter noga angivna, som tyder på att My är yrkesverksam och vill ha en återkommande likvärdig standard på det som produceras. Hon ger dessutom en hel del bra tips som kan förändra smak och tillföra nya smaker.
Jag hoppas att fler än jag får tillfälle att se den här boken som är i ett ganska stort format, 280 sidor i matt och något styv kartong.
Att My har mått bra under sin uppväxt och inte minst när boken skrevs vittnar inte minst det avslutande avsnittet där hon själv känslosamt tackar alla som bidragit. Jag är glad att jag fått tillfälle att läsa den!
/Nils-Erik Svensson
Skogen – en bruksanvisning
Peter Wohlleben, Foto: Tommy Durath, Översättning från tyska: Jim Jakobsson, Norstedts, 210 sidor
Författaren har tidigare gett ut ”Trädens hemliga liv” och ”Djurens liv” och väljer nu att ta sig an skogen. Som skogvaktare till yrket vistas han dagligen i den miljö som han verkligen känner och älskar och detta framgår med all önskvärd tydlighet i ”Skogen – en bruksanvisning”. Men – underrubriken höjer också ett varningens finger – var rädd om den!
I skogen finns utöver alla trevliga träd en del såväl otrevliga som trevliga individer: de otrevliga syftar på barkborrar, skalbaggar och mygg. Tillsammans bildar de ett skafferi som vi alla kan förfoga över och leva av, bara vi är rädda om det och lär oss leva i det på rätt sätt. Det finns ju tex lagbestämmelser som anger vad som är tillåtet och inte.
Oftast tänker man som så att man känner igen ett träd på stam och blad, men vad säger att man ska lämna smak och doft åsido? Jodå, Peter beskriver tex färska granskott som både nyttigt och gott (jag har själv provat och har svårt att hålla med honom betr det sistnämnda!). Granens rötter vill ha det fuktigt och kallt och granens virke är bra som byggmaterial och som råmaterial för papper. Utöver syn- och doftintryck för gran beskriver Peter W motsvarande även för lönn, björk, ek, lind, tall och lärk men varnar för idegranens barr som är mycket giftiga.
Tallen är ett vackert träd men det drabbas ofta av skogsbränder genom de eteriska oljor och kåda som trädet omges av. Trädet boken är märkligt genom att det under den synliga delen av trädet matar sina ”småttingar/barnplantor genom att moderplantan pumpar över sockerlösning via de sammanväxta rotsystemen. Men i mitt tycke är boken det träd som är vackrast när det bildar en rejäl storskog då ljuset silas genom det skira bladverket.
Eken, björken, lärken och asken är de övriga trädslagen som fått egna kapitel. Författaren fortsätter med att teoretiskt behandla hållbarhetsbegrepp, skadehot, återplanteringar, skogsskydd, skogsbränder etc.
Boken är skriven som en aptitretare och som sådan är behandlingen idog, ty 38 kapitel avhandlar det mesta och författaren har tänkt brett. Där finns inga foton i boken, ej heller någon dialog – (träd talar ej som vi), däremot är researchen gedigen. Eftersom författaren är tysk och verksam där, så är exemplen i texten tagna därifrån (inte så svårt att omsätta till våra förhållanden).
Jag som är intresserad av skog har haft glädje av att läsa den men för en som bara är intresserad av blommor och odling rekommenderar jag ett fortsatt sökande bland annan litteratur.
/Nils-Erik Svensson
Fixa fint för trädgården. Enkla och kreativa projekt
Anna Örnberg, Foto: Tommy Durath, SEMIC, 110 sidor
Är du tveksam beträffande din trädgård huruvida du möjligen kan göra mera med hjälp av material som du eventuellt har tillgång till, men ej har tänkt att kunna utnyttja? Du kanske behöver lite tips och råd om vad du kan göra och hur i så fall du kan göra det? I så fall har du här möjlighet att ta till dig det som Anna Örnberg beskriver och visar som färdigt resultat.
I fjorton kapitel visar Anna på vackra bilder, noggrant utförda ritningar med alla mått angivna och beskrivning steg för steg hur det färdiga resultatet har vuxit fram.
Har vi inte sett sådana böcker förut? – Jo, det tror jag säkert att vi alla har och jag känner själv igen en del av tipsen, men – och detta är sant – en hel del av vad de fjorton kapitlen innehåller visar Annas klurighet och detta åskådliggörs t.e.x. i det första kapitlet. Även i de övriga där jag känner igen motsvarande tips så vill jag säga att det finns nya vinklingar som ger nya idéer. Jag nämner kapitlen om ”Snickarfint i trädgården” eller i ”Snickra dig en möbel”, i båda finns fräscha inslag och det gäller definitivt kapitlet om ”Med en fläkt från Fjärran Östern”. Annas hantering av en japansk trädgård kan säkert ges nya vinklingar i liknande trädgårdar som inte kommer från Japan!
Som extra finess vill jag peka på Annas detaljritningar som ger finurliga tips hur man döljer/skapar snygga hopfästningar. Ytligt sett en idébok i en stil vi sett förut men som i Annas version håller en hög klass genom sitt innehåll och utförande.
Alla snickarglada vänner – läs den.
/Nils-Erik Svensson
Hannus jordiga. Vegetariska recept från min köksträdgård
Hannu Sarenström, Norstedts, 150 sidor
Vad vore ett trädgårdsår utan en ny bok, skriven av Hannu Sarenström? Jo, en stor besvikelse!
Bergianska trädgårdens vänner gjorde år 2015 en resa, där vi bland annat besökte Hannus dåvarande hus och trädgård i Kinnekulletrakten. Nu har hans tillvaro förflyttats till en gård på ön Langeland i Danmark, men Hannu och hans sätt att skriva är sig likt.
Ovannämnda bok är en ren receptbok med till synes helt unika recept, skapade för att ”bygga mat” med varor från den nuvarande trädgården. Boken börjar – tack och lov – med en innehållsförteckning där texten ger dig lust att direkt ge dig in i att känna på den mat som skapas i receptet, beskrivet på ett känslofullt sätt, typiskt för det Sarenströmska bildspråket som vi, som besökte honom, väl kommer ihåg.
Jag väljer kapitlet: ”Att göra en kokbok” och läser att han får direkt två känslor, dels den om matglädjen, dels den om fantasier kring ett duvslag! Med duvslag menar han att han får många tankar och bilder av duvor som flyger i luften. Varthän? Ingen vet. Men hans tankar följer duvorna och de blandas med tankarna på det recept han börjar se, där tankarna liksom duvorna flyger iväg utan styrsel och han vet följaktligen inte vad receptet kan ge utifrån den kommande matlagningen.
Den lycka han känner inför skapandet av maten ger till slut som resultat något som han tillsammans med förlagets redaktör och bildskapare delger oss i denna bok och är något som vi känner igen i den Hannu, som vi har träffat. Han kommer in med faten med mat, ber oss smaka och säga vad det blev – själv njuter han av skapelsen som gav resultat. Detta gör att det är vi, som avsmakare, som ger betyget.
Hannu skapar magi med sina recept och vi som till en början kände honom som trädgårdsmänniska kan nu i denna nya bok njuta av hans känslofulla språk i samband med en kokbok som skapar ett begär hos oss – att läsa och smaka av. Jag själv njöt när jag läste boken och hoppas att jag så småningom ska få smaka av något av recepten.
/Nils-Erik Svensson
120 krukväxter
Minna Mercke Schmidt, SEMIC, 124 sidor
I den här boken får Minna Mercke Schmidt ger sitt urval av de växter hon tycker bäst om, vilka också urskiljs genom de grupperingar som innehållsförteckningen visar:
– Grönskande växter
– Blommande växter
– Suckulenter och kaktusar
för att sedan övergå till skötselråd som lämpligt nog avslutas med:
– När något går fel .
Urvalet som hon har gjort inom resp. gruppering presenteras med bra och tydliga foton (till största delen tagna av författaren själv ) plus en text som beskriver växtens bakgrund och ursprung. Sedan kommer information om storlek, bästa växtläge, blomning, vattning, gödning, jord och förökning, allt information som för mig verkar heltäckande. Boken omfattar bara 120 sidor men jag förstår att Mercke Schmidt har valt bland sina egna favoriter, som dessutom i stort sammanfaller med mina egna.
Nyttig och läsvärd hjälpreda som bör finns i våra hemmabibliotek.
/Nils-Erik Svensson
Odlarliv på Kniva trädgård
André Strömqvist & Andreas Graveleij, Foto: Göran Thorén, Norstedts, 150 sidor
Två trädgårdsmästare, utan trädgård men med varsitt jobb inom yrket, boende i lägenhet på Kungsholmen i Stockholm, men ägare av en kolonilott i Stora Mossen på ca 300 m2 i Bromma.
Det är något som saknas, eller hur? Båda längtar efter en egen större trädgård och att i den få skapa något eget. Husvisning i en ort som heter Kniva i Falu-trakten visade sig vara något att börja med, ett bostadshus och en ytterligare byggnad på den ca 1600 m2 stora tomten och år 2015 slog de till och köpte.
Planeringen blev ingen enkel sak. Tomten sluttade kraftigt och att placera ett växthus – vilket ansågs behövas där – krävde en utgrävning plus byggandet av en stödmur på norra sidan och en terrassmur på den södra. Landsantikvarien krävde att man behöll ett stenkummel från äldre tider och så blev det. Växter som ska placeras där måste vara av rätt sort för att trivas, alltså.
Anders och Andréas ambition var att trädgården måste få behålla sin charm utifrån den gruvmiljö som Falugruvan efterlämnat med sprängsten med skarpa kanter och flata ytor. De planerade in gångar, sittytor, blomrabatter och plats för köksträdgård. Sten till gångar, grus, jord till alla olika behov tog sin lilla tid att skaffa hem.
Naturen, dit de flyttat, var ett barrskogsområde där Dalälven delar öppna fält och stora åkrar med stenig och tät barrskog och insprängda åkerlappar. Närheten till Falu koppargruva erbjöd tillgång till slagghögar i olika färgskiftningar.
När växthuset kommit på plats ändrades deras vardag. Lökar, växter/plantor, rabatter, redskap, byggandet av social tillvaro med grannar och blivande kunder, allt tog sin lilla tid men tog nu fart.
De skulle starta trädgårdsmästeri med försäljning.
Den här boken, försedd med rikligt med bra foton, på ca 150 sidor, ägnas åt de snittblommor, annueller, perenner, monsterväxter, grönsaker, kryddplantor, fruktträd och bärbuskar och den får ett gott betyg. Bland annat ägnas ett kapitel åt fiender och vänner i trädgården samt åt höst- och vinterförberedelserna.
En trevlig bok, bra och informativt skriven som har gett mig mycket vid min genomläsning. Paret André och Andreas kommer säkert att göra lycka i Kniva i Faluns omgivningar.
/Nils-Erik Svensson
