Vad gödslar vi med – eller sanningar och myter om konstgödsel

Foto: Mats Robertsson

Drygt 30 Bergianska-vänner samlades den 24 oktober i Naturens hus/Stora Gustafsborg för att lyssna på Tom Ericsson när han med vetenskaplig tyngd från 4 decenniers växtnäringsforskning vid SLU redde ut begreppen kring växtnäring, konst-gödsel och ekologisk odling.

Inledningsvis kritiserade han ”självutnämnda experter” som spred felaktiga och vilseledande texter om växtnäring. Ett exempel var ”Trädgårdsboken om JORD” utkommen 2016 där han ansåg att kapitlet om mineralgödningsmedel hade stora brister och var undermåligt faktagranskat. Vetenskapliga rön och fakta har tyvärr ännu inte nått ut brett och fått styra i tillräcklig omfattning enligt Tom.

Idag är flödet av växtnäring från åkern till oss i huvudsak enkelriktat, vilket inte är långsiktigt hållbart. Genom att få till cirkulära flöden av växtnärings-ämnen från jordbruk, livsmedelsindustri och oss själva menar Tom att vi kan minimera det i grunden oönskade och globalt för stora behovet av konstgödsel.

För den ekologiska trädgårdsodlaren rekommenderar Tom att gödsla ofta och efter växternas behov (som varierar över säsong) med t.ex. guldvatten (1 del urin, 9 delar vatten) samt egen kompost från kök och trädgård. Vid behov komplettera med konstgödsel eller naturgödsel med bra sammansättning. Obs att både konstgödsel och naturgödsel kan ha en bra eller en dåligt balanserad sammansättning.

Toms artiklar i sommarbladet 2018 och i höstbladet 2018 rekommenderas.

Utöver att ge kvalificerad gödningskunskap lyckliggjorde också Tom några deltagande Bergianska-vänner med ett antal knöl-ättlingar till hustru Monicas mormors mors ”Äkta makar” (Hippeastrum striatum), en amaryllis från södra och centrala Brasilien. Denna amaryllis behöver ej vila och blommar 2-3 gånger per år vid rätt gödning.

/Mats Robertsson

Bergiusherbariet

Foto: Stina Bäckström

Intressant kväll i arkivet!
Det var trångt mellan skåpen och hyllorna, men i tur och ordning fick vi alla bekanta oss med de olika samlingarna i Institutionsbyggnaden. Akvarellsamlingen med utsökta akvarellteckningar av äpplen, päron och inte minst Wittrocks specialintresse violer; ikonoteket (porträttsamling) med 10 000 bilder på dåtidens kända botaniker, en annan av Wittrocks idéer; artiklar och dödsrunor (kompletteras fortgående) och så hann Lars Gunnar också med en kort presentation av Bergianska trädgårdens bibliotek.

Men naturligtvis var det herbariesamlingarna som tilldrog sig huvudintresset, och där är Lars Gunnar Reinhammar, botanist och intendent på trädgården, en expert. Under de 15 år han jobbat på Bergianska har han ägnat mycken tid åt att skanna herbarieark för tillgänglighet på nätet, och det mest tidsödande: tolka texterna på arken, där storheter som Linné, Thunberg, PJ Bergius och en rad Professorer Bergianus plitat ner anteckningar på, i våra ögon oläsligt, latin… Det är ett kulturarv, där Bergiusherbariet i sitt brandsäkra kassaskåp är juvelen i kronan, förmodligen den största 1700-tals herbariesamlingen i Sverige.

Men vi fick också bekanta oss med trädgårdsherbariet, 45 000 trädgårdsväxter, ofta det första fyndet, ett herbarium som lever och kompletteras, samt Wittrocks samling pressade växter, tyvärr i mycket dåligt skick. Renoveringsbehovet är skriande.

Publiken levde med och visningen kunde gott ha pågått hela natten, det finns otroligt mycket intressant i Institutionsbyggnadens gömmor. Ni kan läsa mera om samlingarna, samt även gå in i arkivet www.bergianska.se/samlingar

/Stina Bäckström

Trädvandring på Söder 23/9

Det var på Bysistorget vid Hornsgatan som Björn Embrén, numera legendarisk trädexpert i Stockholm, startade de första skelettjordsplanteringarna 2003 – och det var precis här 17 pigga föreningsmedlemmar samlades en söndag morgon för att få höra mera!

Experimentet med skelettjord (grovt grus/småsten blandad med gödslad biokol) var något helt nytt. I dag visar Björn stolt på raden av körsbärsträd, och de upphöjda bäddarna med bonsaiklippta tallar, allt växer och frodas! Numera är skelettjord standard i Stockholm, och inte bara här. Björn har efterföljare över hela världen!

Trivs gör också de 300 ginkoträden längs Hornsgatan, Björns förslag på träd som tål ”allt”. Dessa åldringar från jordens forntid överlevde t.o.m. atombomben över Hiroshima. Så fortsatte vår vandring under glatt samspråk, flera i gruppen var mycket kunniga och Björn berättade! På Swedenborgsgatan kunde vi jämföra kastanjer som växer i skelettjord med de stackare, som bara har en liten fyrkant gammal jord mitt i asfalten.

Foto: Lena Lillieroth-Moren

Höjdpunkten på den ca 3 km. långa vandringen var nog sekvojorna på Grindsgatan, tuffa träd som fanns redan på dinosauriernas tid. Men jag ska också tipsa om kinesträden, Koelreuteria paniculata, som ni inte får missa när ni vandrar längs Magnus Ladulåsgatan. Känns igen på sina klasar av ”lyktor” nu på hösten, blommorna är gula.

/Stina Bäckström

Årsmöte 4 juni 2018

Föreningen höll sitt årsmöte den 4 juni på grusplanen utanför Naturens Hus. Kvällen var vacker, och där hade vi tur, för vi hade inte fått rum inne i salen. Årsmöten brukar inte vara så populära – men vi hade 70 anmälningar och tycker det är väldigt roligt att våra medlemmar visar intresse för  föreningen!

I sista stund ställde trädgårdsmästare Åke Kestner upp och fraktade 9 tunga bänkar till planen, så alla fick sittplats.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i s.g.s. oförändrad sammansättning med ett undantag: Ny styrelsemedlem är Mats Robertsson.
Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och baguetter med smakrikt innehåll. Sedan var det dags för Karin Martinsson, förste intendent och ansvarig för Edvard Andersons växthus, att berätta om hur en dag i växthuset gestaltar sig, från tidigaste morgon till sent på kvällen. Mycket sker och mycket måste göras när publiken inte är på plats! Och mycket sker också ”bakom kulisserna”.
Av publikens kommentarer att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte!
/Stina Bäckström

Foto: Frank Sjöman

 

Trädvandring den 24 maj

Foto: Ingrid Haugen

Låt er inte luras – det finns barrträd som har ”löv”! Och enbusken har inte bär utan bärkottar! Ädelcypressens virke är starkt, men lätt, perfekt att bygga segelbåtar av! Detta och mycket annat fick vi veta om barrträden i Bergianska trädgården, under Gunvor Larssons sakkunniga och medryckande rundvandring den 24 maj. Specialvisningen för vännerna lockade många (vi hade en väntelista, och fyllde på när det kom återbud, viktigt att ni avbokar om ni får förhinder)!

Foto: Ingrid haugen

Försedda med en lista på barrträds familjer och släkten i Bergianska kunde vi pricka av längs rutten: Pinaceae, Cupressaceae, Aracauriaceae… Den sistnämnda familjen övervintrar i Edvard Andersons växthus och får under sommaren flytta ut i krukor vid Gamla Orangeriet. Det är i den här familjen vi hittar barrträd med löv, men man om man ser på reproduktionsorganen yppar sig hemligheten: det är fråga om barrträd från dinosauriernas tidevarv. Hit hör också den taggiga och ganska skrämmande Araucaria, med det talande svenska namnet Apskräck! Med kottar som väger över 4 kg.!
Mera hemma kände vi oss bland granar och tallar, och i den underbart vackra och varma kvällen fick vi svalka bland barrträden i sluttningen nedanför Professorsvillan, ner mot pionrabatten och löktrappan. Gunvor uppmanar oss att inte missa det här stämningsfulla partiet i trädgården, när vi vandrar i Bergianska! Intressanta gamla jättar från Wittrocks tid, och en liten skojig ”dvärggran” (min benämning), som erbjuder ett underbart skyddat gömställe för ett litet barn. Skyltarna ger vandraren basinformation om träden och deras ålder och geografiska hemvist.
Visste ni att enen är världens vanligaste barrträd? Finns över hela jordklotet med undantag för Australien. Eller att det var först med blomväxternas ankomst som insektpollination utvecklades, före det gällde vindpollination, som alltså fortfarande gäller för träden!
Missa inte trädvandringarna i Bergianska, Gunvors presentationer öppnar nya världar! Trädgården ordnar en vandring med rubriken ”Träd från hela världen” den 30 september (80 kr.)
/Stina Bäckström

Drömmen om ett växthus

Eva Rönnblom

Föredrag i Naturens Hus 11 april. 
Vi var många som fick näring för våra drömmar när Eva Rönnblom visade bilder från sitt växthus – och från goda vänners växthus! Eva är en hängiven och skicklig odlare med lång erfarenhet av att odla i växthus – och har dessutom en fantastisk förmåga att fånga sin publik. Som trädgårdsjournalist, författare – och inte minst tecknare – har hon en gedigen bakgrund! Djupa suckar hördes från publiken när foton på jättestora citronträd, dignande av frukt, feta gröna slanggurkor eller jättebladig exotisk taro passerade revy. Wasabi, gurkmeja, ingefära, kapris, kakao, papyrus… Det är ingen ände på vad Eva lyckas peta in i sitt 15 kvadratmeter stora övervintringsväxthus som hon med hjälp av växtbelysning och värmefläkt håller frostfritt hela vintern.

Evas växthus vintertid.

Men Evas föreläsning var också mycket jordnära, bokstavligen! Vi fick veta hur man ordnar odlingsbäddar, vilka olika slags växtbelysning som finns på marknaden, olika sätt att ordna med bevattning osv.  Eva har frångått automatisk bevattning och vattnar numera med slang eller tar vatten från sin gjutna vattenreservoar som rymmer 150 liter. Eva berättade också var man bäst placerar växthuset och hur man ordnar lätt och praktisk automatisk vädring.

Vi fick också en liten överblick av vilka olika slags växthus som finns på marknaden. Vad välja – helt i glas, tak i kanalplast och väggar av glas, hela växthuset i kanalplast, växthus gjort av gamla fönster, murväxthus eller väggväxthus. Vill man ha ett kallväxthus ett övervintringsväxthus, det var frågan…  Vad man än väljer ska växthuset inte vara mindre än 10 kvadratmeter – ha ordentlig ståhöjd, bra golv av marktegel eller betongplattor, gärna med golvbrunn = ett avloppsgaller med stenkista under. Som läckerbitar på slutet presenterade Eva bilder på sin passion: terrakottakrukor från Italien! I det sammanhanget fick vi en liten lektion i orangeriets historia: I Medicéernas Toscana hette övervintringsväxthuset ”Limonaia”, för där förvarade man sina citrusträd, av vilka man redan på 1600-talet hade massor av olika arter och sorter. Övervintringsväxthus för citrus heter fortfarande Limonaia i Italien.

Eva har skrivit flera böcker om växter och trädgård som t.ex.  ”Medelhavsväxter i kruka”, ”Så frön från exotiska frukter”, ”Citrus i kruka” och ” Sätt kärnor, frön och knölar” mm. Den entusiastiska publiken hade möjlighet att vinna någon av Evas böcker och några växter i ett gratislotteri. De som inte hade turen att vinna en bok kunde köpa Evas böcker.

Till slut vill jag nämna att Eva är med i Bergianska vännernas styrelse, där hon med sina kunskap och sina kontakter gör en viktig insats.

/Stina Bäckström

Foto och teckningar: Eva Rönnblom

Vår vid Medelhavet

Vår vid Medelhavet. Foto: Ingrid Haugen

Den 20 mars, själva vårdagjämningen, vallfärdade ett tjugotal medlemmar till ett frodigt grönskande Edvard Andersons växthus för att höra botanist Karin Martinsson berätta om vårblomning vid Medelhavet. Det här var en av de programpunkter som Bergianska trädgården bjuder Vänföreningen på.

Vi fick en timmes Medelhavssemester då Karin presenterade en lång rad blommor. Hon stannade bland annat vid molnslöjor av vitginst, skir cistros (påminner om nyponros men tillhör ett helt annat släkte) och kryddig acacia.

Gyllenlack. Foto: Ingrid Haugen

Cyklamen, gyllenlack och dobolilja (kallades förr hottentottlilja och är egentligen sydafrikansk) var några blommor, som flera kände igen som krukväxter. Karin framhävde särskilt några ovanliga tulpaner och en italiensk scilla, som bekostats av bidrag från Vänföreningen, liksom den gigantiska korkeken, som också köptes med hjälp av Vännernas bidrag för ett par år sedan.

Efter en mycket givande rundtur i doftande vårluft gick vi hemåt under nymånens sken, vederkvickta och uppfyllda av nya kunskaper. Tack Karin!

/Ingrid Haugen

Succé när Daniel Daggfeldt höll föredrag om trädvård

Marken var täckt av snö och det var snö i luften när Bergianska Trädgårdens vänner samlades denna vintriga tisdagskväll. Belysning på förstukvisten till Naturens Hus spred ett varmt och välkomnande ljus. Detta hemtrevliga gamla 1800 – talshus, stora Gustavsborg – en gång ett lantligt sommarställe för välbärgade stockholmsfamiljer. Nu naturskola för skolklasser, med flera tusen barn som besöker huset varje år.

Daniel Daggfeldt
Foto: Ingrid Haugen

Det var fullt hus, femtio vänner var på plats för att lyssna på Daniel Daggfeldts föredrag om Modern trädvård och vård av gamla träd i historiska miljöer. Daniel är arborist och VD för Trädmästarna. Föredraget handlade också om trädvård i trädgård och i offentliga miljöer.

Det är viktigt att man planterar rätt. Ett vanligt fel är att man planterar för djupt, trädet måste få ljus och utrymme. Under etableringsfasen måste man vattna regelbundet och rikligt. Samtidigt får aldrig ett träd stå för blött, i sankmark får rötterna inget syre och trädet dör så småningom.

Gör gärna en trädspegel runt trädet. Följ trädkronans dropplinje runt trädet gräv bort grässvålen och luckra jorden så får de ytliga sugrötterna mer tillgång till syre. Hård, kompakt och syrefattig jord är inget för trädrötter. Trädspegeln kan vara öppen jord, grenflis, örtartad perenner eller sommarblommor. Huvudsaken är att man inte behöver gå med gräsklippare eller trimmer intill trädet. Det är lätt hänt att man skadar trädets bark och stam svårt, såkallad gräsklipparsjuka.

Arborist som beskär träd. Foto: Daniel Daggfeldt

När man beskär beror på vilken åldersfas trädet befinner sig i – ungdomsfas, vuxenfas eller åldringsfas. Man kan påverka fruktträds bördighet genom beskärning och nedböjning av grenar och genom reducering av rotsystemet.

Vi fick lära oss om olika snitt, t.ex. kragsnitt, reduktionssnitt och om olika beskärningsredskap. Genom beskärning kan man styra trädets tillväxt och grenarnas riktning och därmed hålla trädet vitalt och skapa en trädkrona som släpper in ljus och luft i trädet.

Daniel poängterade hur viktigt det är att inte skada grenkragen som är trädets naturliga skydd mot rötsvampar. Beskär i 90 graders vinkel utanför grenkragen.

I våra skogar, i park – och offentliga miljöer finns det i dag få riktigt gamla träd. Gamla ekar t.ex. och lindar som har en mycket lång åldringsfas är extra skyddsvärda. Förutom att de är vackra och intressanta åldringar i landskapet så erbjuder de boplats för fåglar, ekorrar och insekter. Här kan också olika epifyter, mossor och lavar få växa ostört.

Vännerna minglar runt fikabordet som dignar av hembakat kaffebröd Foto: Birgitta Lindencrona

Publiken var på topp och frågorna haglade under hela föredraget. Daniel tackades med rungande applåder och två påsar nybakade bullar.

Mer än 50 personer får inte vistas i lokalen. Många fler hade anmält sig och de fick tyvärr inte plats och missade därför Daniels föredrag.

/Eva Rönnblom

Programpunkter

Programpunkter  är i första hand för föreningens medlemmar.
Glöm inte att lämna
återbud ifall du får förhinder – många står i kö!
Avgifter betalas på plats.


Jul i växthuset

Startdatum: 23 november, 2018

Slutdatum: 9 december, 2018

Plats: Edward Andersons växthus

JUL I VÄXTHUSET Edvard Andersons växthus, 23 november till 9 december.

Julens kryddor, frukter och nötter presenteras tillsammans med sina respektive värdväxter. Se mer detaljer i Vinterbladet.

Specialvisning för medlemmar torsdagen den 29 november kl. 17.30 med intendent Kerstin Kustås. Ingen avgift. Anmälan till Marianne, mariannenilsson35@gmail.com eller 070-560 47 55.

(OBS! på sidan 28 i Vinterbladet står fel månad!)

Kransbindning

Datum: 27 november, 2018

Tid: 18:00

Plats: Naturens Hus

KRANSBINDNING med Marina Rydberg

Ta med egen sax eller sekatör. Kostnad för material och fika 150 kr.
Fullbokat. Kontakta Stina för återbud och reservplatser, stina@bergianskavanner.se eller 08-612 63 13.

Plats: Naturens Hus, Gustafsborgsvägen 20 (Bergianska trädgården)

 

Jul i växthuset – specialvisning

Datum: 29 november, 2018

Tid: 17:30

Plats: Edvard Andersons växthus

Specialvisning för medlemmar torsdagen den 29 november kl. 17.30 med intendent Kerstin Kustås. Ingen avgift. (OBS! på sidan 28 i Vinterbladet står fel månad!)

Anmälan till Marianne, mariannenilsson35@gmail.com eller 070-560 47 55.

Betala medlemsavgiften

Datum: 15 januari, 2019

Betala din medlemsavgift senast 15 januari – så får du ditt nya medlemskort med Vårbladet! Medlemsavgiften är 200 eller 300 kronor och betalas till pg 206 01-1.

Konstutställning i Väsby konsthall

Datum: 20 januari, 2019

Tid: 13.00

Plats: Väsby konsthall, Optimusvägen 12B, Upplands Väsby.

Utställarna Bo Mossberg och Margaretha Bååth presenterar sin botaniska konst för Bergianskas vänner söndagen den 20 januari kl. 13.00. Se s. 27. Fri entré. Ingen förhandsanmälan.

Adress: Optimusvägen 12B, Upplands Väsby.
Tåg: Märstapendeln/Uppsalapendeln + promenad ca 7-8 min.

www.botanart.se och www.vasbykonsthall.com

Ätliga vilda växter som delikatesser

Datum: 20 februari, 2019

Tid: 18.00

Plats: Naturens hus

Lena Engelmark Embertsén, matinnovatör, berättar om att ”förädla smaken av det orörda”. Se vidare s.29 i  interbladet. Smakprov! Möjlighet att köpa produkter! Fika med hembakat!

Naturens Hus, Gustafsborgsvägen 20 (Bergianska trädgården), inträde 80 kr.

Anmälan till Mats mats@bergianskavanner.se eller 070-914 68 16.

Pollen och pollenanalys

Datum: 19 mars, 2019

Tid: 17:30

Plats: Naturhistoriska riksmuseet

Biolog Pia Östensson presenterar pollenlaboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet. Hur mäter man pollen, hur gör man prognoser? Ingen avgift. Anmälan till Pia, Pia.Ostensson@nrm.se eller 076-341 24 53.

Samling innanför dörrarna till Naturhistoriska riksmuseet.

Biokol överträffar allt!

Björn Embrén

För en fullsatt sal i Naturens Hus den 24 januari kunde Stockholms trädspecialist Björn Embrén lägga ut texten om fördelarna med skelettjord – och framför allt då skelettjord pepprad med biokol! Trots utsatta miljöer växer stadsträden så det knakar. Ginko, magnolia, kejsarträd, kinesisk sekvoja, allt trivs i världens bästa växtbäddar. Publiken kunde inte annat än ryckas med i den entusiasm Björn utstrålade. Och metoden har väckt uppseende också utomlands, Stockholm har fått ta emot ett pris på en miljon euro för detta nytänk.

Efter den första timmens intensiva presentation av lyckade trädräddningar bjöds publiken på kaffe med hembakade läckerheter, och så var vi klara för fortsättningen, där Björn berättade hur vi också i våra hemträdgårdar kan dra nytta av biokol. Receptet lyder: 1/8 kompost, 1/8 biokol, 6/8 makadam – och salladen växer så det knakar, potatisen blir läcker. Samma recept gäller för blomkrukorna på fönsterbrädet! Och kolen hämtar ni från Stockholms egen urbana kolmila i Högdalen, som på detta sätt förädlar stadens trädgårdsavfall.

Kvällen blev en fin inledning på vårens serie av intressanta föredrag, och med en fin avslutning: Björn lovade oss till hösten en rundvandring bland utvalda träd i Stockholm!

/Stina Bäckström