Gråärter och rovor

9 oktober kl 18.00

Foto: Agneta Magnusson

Säkert inspirerade av presentationen (Höstbladet 2019, s. 29) infann sig ett 30-tal medlemmar för att höra Agneta Magnusson berätta om våra äldsta kulturväxter: ärter och rovor! Långt före potatisen har de gett föda åt en fattig och utsatt befolkning här långt uppe i norr – baslivsmedel som fortfarande kan användas till det mesta, om man får tro Agneta, som har 60 olika sorts gråärter i sin källare. Inte en jul utan rättviksärten till lutfisken! Vi fick se de mest förföriska bilder på blommande ärter, lika vackra som luktärter (men saknar doft).

Helstekta rovor i glöden, en läckerhet. Mat från tusentals år tillbaka i tiden. Vi fick se en gullig bild på rovor stora som överarmen på en karl, i famnen på två små barn iklädda Dalarnas hembygdsdräkt, men också en gammal svartvit bild på rovland som sträcker sig så långt ögat kan nå. Agneta har träffat gammalt folk, som minns barndomens tröstlösa gallrande i rovlandet, där en saftflaska som belöning väntade i ändan på fåran.

Kvällen blev en kulturhistorisk resa bakåt i tiden, men samtidigt en inspirerande uppmaning till oss i dag: glöm inte bort de gamla sorterna! Börja odla dem i din egen trädgård! Kolla föreningen Sesams hemsida.

Agnetas bok Gråärter, rovor – och den älskade kålroten, med information, växtfakta, odlingstips och recept finns att köpa på bookus.com.

/Stina Bäckström

Tipspromenad i trädgården 5 maj

Foto: Eva Valenta

Dagens tipspromenad lockade många deltagare, både medlemmar och andra besökare i trädgården. Det var 66 vuxna och 28 barn som lämnade sina svar. 2 barn hade 12 rätt och kom närmast med 51 kottar och får varsitt presentkort i butiken i Edvard Andersons växthus.

12 vuxna hade alla rätt och det är Wojtek Chudoba som får ett pris för att han kom närmast till granhäckens längs som är 288 meter lång. Han får ett presentkort till Gamla Orangeriet.

Grattis Liv, Edvin och Wojtek!

Här är alla frågor och svar om det är någon som vill veta rätt svar.

Konstutställning i Upplands Väsby den 20 januari.

Foto: Ingrid Haugen

Inte mindre än 70 verk av Margaretha Bååth, utbildad i botanisk illustration på Royal Kew Gardens, finns utställda i Väsby konsthall fram till den 3 februari. Söndagen den 20 januari tog hon emot Bergianskas vänner och vi fick höra en fascinerande berättelse om hur man med färg och pensel återger blåsippans ståndare och pistiller eller äppelblommans väg från knopp till fullt utslagen skönhet. – Jag älskar detaljer, säger Margaretha, och det måste man göra för att kunna återge minsta skiftning i ett kronblad eller taggarna på rosens stam. Botaniskt måleri kräver, förutom enorm skicklighet, att man är påläst och känner sin blomma. Allt ska vara botaniskt korrekt. Till detta kommer Margarethas sinne för komposition – den späda blåklinten behövde en brudtistel för att ge stadga i bilden!

Foto: Ingrid Haugen

I salen intill fick vi följa med Bo Mossberg, känd för sina illustrationer i verket Nordens flora, på en vandring i Bergaskogen i Upplands Väsby. Det är en vacker hällmarksskog med många skyddsvärda kärlväxter och svampar. Bo har avbildat skogsmiljön, men också gått närmare motivet, med porträtt av svampar och blommor. Vi fick en personlig och anspråkslös presentation av naturmålaren Bo, som endast 15 år gammal kom in på Konstfack, tack vare rekommendationer från en lärare, som upptäckt hans talang.

Ca 30 medlemmar deltog i visningen, som rönte stor uppskattning.

/Stina Bäckström

www.botanart.se   www.mossart.se

Föredrag “ Trädgårdsmyller “ den 14 november 2018

Foto: Mats Robertsson

“Alla insekter är ju egentligen trevliga”. Ja, man kunde inte annat än hålla med när man lyssnade på den kunniga och entusiastiska Christina Winter som med stor inlevelse berättade för oss om de små kryp som befolkar våra trädgårdar och står för pollinering och oskadliggörande av de möjligen mindre trevliga insekterna.

Christina som är hortonom, journalist och skicklig fotograf, lärde oss att det finns ca 270 arter av bin i Sverige och av dessa arter är 37 humlor. En tredjedel av dessa är rödlistade och 13 är redan utdöda p.g.a. de förändringar i odlingslandskapet som pågått sen 50-talet.

Nyckelpigor, där vi har ett 60- tal arter i Sverige, är välkända för att ha bladlöss på menyn. Men även larverna hos guldögonsländor, gallmyggor och blomflugor hjälper oss att bekämpa bladlöss. Till och med de ganska ocharmiga tvestjärtarna förtjänar ett bättre anseende då de också tuggar i sig skadliga löss.

Christinas vackra och pedagogiska bok Trädgårdsmyller som förresten är nästan omöjlig att lägga ifrån sig, ligger till grund för föredraget. Där kan man lära sig hur man får en både vacker och insektsvänlig trädgård där den biologiska mångfalden gynnas.

Man kan knappt tåla sig till nästa odlingssäsong för visst vill man anlägga en rabatt enligt bokens tydliga anvisning som gynnar humlor, solitärbin och fjärilar. Eller en blomsteräng.

Eller varför inte uppvärdera det “vilda hörnet” i trädgården som alls inte behöver städas och tuktas utan visar att du bryr dig om och vill gynna den viktiga naturliga mångfalden.

Vi fick detaljerade råd om hur man bygger ett attraktivt insektshotell. Men även en sandig slänt eller en rishög lockar till sig innevånare.

 Nästa sommar kommer jag att spana in de varelser som surrar, kryper och flyger i min trädgård med en större respekt och ett nytt intresse. Tänk om man kunde lära sig att känna igen en jordhumla, haghumla eller en trädgårdshumla?

Kan man annat än förundras över det pyssliga tapeteserarbiet som skär ut små bladbitar och klär väggarna i boet. Och är det inte för rart att de finns småsovarbin och storsovarbin som slumrar i blåklockor….

/Gertrud Sandberg

Ps. Se även vår recension av boken här.

 

Vad gödslar vi med – eller sanningar och myter om konstgödsel

Foto: Mats Robertsson

Drygt 30 Bergianska-vänner samlades den 24 oktober i Naturens hus/Stora Gustafsborg för att lyssna på Tom Ericsson när han med vetenskaplig tyngd från 4 decenniers växtnäringsforskning vid SLU redde ut begreppen kring växtnäring, konst-gödsel och ekologisk odling.

Inledningsvis kritiserade han ”självutnämnda experter” som spred felaktiga och vilseledande texter om växtnäring. Ett exempel var ”Trädgårdsboken om JORD” utkommen 2016 där han ansåg att kapitlet om mineralgödningsmedel hade stora brister och var undermåligt faktagranskat. Vetenskapliga rön och fakta har tyvärr ännu inte nått ut brett och fått styra i tillräcklig omfattning enligt Tom.

Idag är flödet av växtnäring från åkern till oss i huvudsak enkelriktat, vilket inte är långsiktigt hållbart. Genom att få till cirkulära flöden av växtnärings-ämnen från jordbruk, livsmedelsindustri och oss själva menar Tom att vi kan minimera det i grunden oönskade och globalt för stora behovet av konstgödsel.

För den ekologiska trädgårdsodlaren rekommenderar Tom att gödsla ofta och efter växternas behov (som varierar över säsong) med t.ex. guldvatten (1 del urin, 9 delar vatten) samt egen kompost från kök och trädgård. Vid behov komplettera med konstgödsel eller naturgödsel med bra sammansättning. Obs att både konstgödsel och naturgödsel kan ha en bra eller en dåligt balanserad sammansättning.

Toms artiklar i sommarbladet 2018 och i höstbladet 2018 rekommenderas.

Utöver att ge kvalificerad gödningskunskap lyckliggjorde också Tom några deltagande Bergianska-vänner med ett antal knöl-ättlingar till hustru Monicas mormors mors ”Äkta makar” (Hippeastrum striatum), en amaryllis från södra och centrala Brasilien. Denna amaryllis behöver ej vila och blommar 2-3 gånger per år vid rätt gödning.

/Mats Robertsson

Bergiusherbariet

Foto: Stina Bäckström

Intressant kväll i arkivet!
Det var trångt mellan skåpen och hyllorna, men i tur och ordning fick vi alla bekanta oss med de olika samlingarna i Institutionsbyggnaden. Akvarellsamlingen med utsökta akvarellteckningar av äpplen, päron och inte minst Wittrocks specialintresse violer; ikonoteket (porträttsamling) med 10 000 bilder på dåtidens kända botaniker, en annan av Wittrocks idéer; artiklar och dödsrunor (kompletteras fortgående) och så hann Lars Gunnar också med en kort presentation av Bergianska trädgårdens bibliotek.

Men naturligtvis var det herbariesamlingarna som tilldrog sig huvudintresset, och där är Lars Gunnar Reinhammar, botanist och intendent på trädgården, en expert. Under de 15 år han jobbat på Bergianska har han ägnat mycken tid åt att skanna herbarieark för tillgänglighet på nätet, och det mest tidsödande: tolka texterna på arken, där storheter som Linné, Thunberg, PJ Bergius och en rad Professorer Bergianus plitat ner anteckningar på, i våra ögon oläsligt, latin… Det är ett kulturarv, där Bergiusherbariet i sitt brandsäkra kassaskåp är juvelen i kronan, förmodligen den största 1700-tals herbariesamlingen i Sverige.

Men vi fick också bekanta oss med trädgårdsherbariet, 45 000 trädgårdsväxter, ofta det första fyndet, ett herbarium som lever och kompletteras, samt Wittrocks samling pressade växter, tyvärr i mycket dåligt skick. Renoveringsbehovet är skriande.

Publiken levde med och visningen kunde gott ha pågått hela natten, det finns otroligt mycket intressant i Institutionsbyggnadens gömmor. Ni kan läsa mera om samlingarna, samt även gå in i arkivet www.bergianska.se/samlingar

/Stina Bäckström

Trädvandring på Söder 23/9

Det var på Bysistorget vid Hornsgatan som Björn Embrén, numera legendarisk trädexpert i Stockholm, startade de första skelettjordsplanteringarna 2003 – och det var precis här 17 pigga föreningsmedlemmar samlades en söndag morgon för att få höra mera!

Experimentet med skelettjord (grovt grus/småsten blandad med gödslad biokol) var något helt nytt. I dag visar Björn stolt på raden av körsbärsträd, och de upphöjda bäddarna med bonsaiklippta tallar, allt växer och frodas! Numera är skelettjord standard i Stockholm, och inte bara här. Björn har efterföljare över hela världen!

Trivs gör också de 300 ginkoträden längs Hornsgatan, Björns förslag på träd som tål ”allt”. Dessa åldringar från jordens forntid överlevde t.o.m. atombomben över Hiroshima. Så fortsatte vår vandring under glatt samspråk, flera i gruppen var mycket kunniga och Björn berättade! På Swedenborgsgatan kunde vi jämföra kastanjer som växer i skelettjord med de stackare, som bara har en liten fyrkant gammal jord mitt i asfalten.

Foto: Lena Lillieroth-Moren

Höjdpunkten på den ca 3 km. långa vandringen var nog sekvojorna på Grindsgatan, tuffa träd som fanns redan på dinosauriernas tid. Men jag ska också tipsa om kinesträden, Koelreuteria paniculata, som ni inte får missa när ni vandrar längs Magnus Ladulåsgatan. Känns igen på sina klasar av ”lyktor” nu på hösten, blommorna är gula.

/Stina Bäckström

Årsmöte 4 juni 2018

Föreningen höll sitt årsmöte den 4 juni på grusplanen utanför Naturens Hus. Kvällen var vacker, och där hade vi tur, för vi hade inte fått rum inne i salen. Årsmöten brukar inte vara så populära – men vi hade 70 anmälningar och tycker det är väldigt roligt att våra medlemmar visar intresse för  föreningen!

I sista stund ställde trädgårdsmästare Åke Kestner upp och fraktade 9 tunga bänkar till planen, så alla fick sittplats.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i s.g.s. oförändrad sammansättning med ett undantag: Ny styrelsemedlem är Mats Robertsson.
Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och baguetter med smakrikt innehåll. Sedan var det dags för Karin Martinsson, förste intendent och ansvarig för Edvard Andersons växthus, att berätta om hur en dag i växthuset gestaltar sig, från tidigaste morgon till sent på kvällen. Mycket sker och mycket måste göras när publiken inte är på plats! Och mycket sker också ”bakom kulisserna”.
Av publikens kommentarer att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte!
/Stina Bäckström

Foto: Frank Sjöman

 

Trädvandring den 24 maj

Foto: Ingrid Haugen

Låt er inte luras – det finns barrträd som har ”löv”! Och enbusken har inte bär utan bärkottar! Ädelcypressens virke är starkt, men lätt, perfekt att bygga segelbåtar av! Detta och mycket annat fick vi veta om barrträden i Bergianska trädgården, under Gunvor Larssons sakkunniga och medryckande rundvandring den 24 maj. Specialvisningen för vännerna lockade många (vi hade en väntelista, och fyllde på när det kom återbud, viktigt att ni avbokar om ni får förhinder)!

Foto: Ingrid haugen

Försedda med en lista på barrträds familjer och släkten i Bergianska kunde vi pricka av längs rutten: Pinaceae, Cupressaceae, Aracauriaceae… Den sistnämnda familjen övervintrar i Edvard Andersons växthus och får under sommaren flytta ut i krukor vid Gamla Orangeriet. Det är i den här familjen vi hittar barrträd med löv, men man om man ser på reproduktionsorganen yppar sig hemligheten: det är fråga om barrträd från dinosauriernas tidevarv. Hit hör också den taggiga och ganska skrämmande Araucaria, med det talande svenska namnet Apskräck! Med kottar som väger över 4 kg.!
Mera hemma kände vi oss bland granar och tallar, och i den underbart vackra och varma kvällen fick vi svalka bland barrträden i sluttningen nedanför Professorsvillan, ner mot pionrabatten och löktrappan. Gunvor uppmanar oss att inte missa det här stämningsfulla partiet i trädgården, när vi vandrar i Bergianska! Intressanta gamla jättar från Wittrocks tid, och en liten skojig ”dvärggran” (min benämning), som erbjuder ett underbart skyddat gömställe för ett litet barn. Skyltarna ger vandraren basinformation om träden och deras ålder och geografiska hemvist.
Visste ni att enen är världens vanligaste barrträd? Finns över hela jordklotet med undantag för Australien. Eller att det var först med blomväxternas ankomst som insektpollination utvecklades, före det gällde vindpollination, som alltså fortfarande gäller för träden!
Missa inte trädvandringarna i Bergianska, Gunvors presentationer öppnar nya världar! Trädgården ordnar en vandring med rubriken ”Träd från hela världen” den 30 september (80 kr.)
/Stina Bäckström

Drömmen om ett växthus

Eva Rönnblom

Föredrag i Naturens Hus 11 april. 
Vi var många som fick näring för våra drömmar när Eva Rönnblom visade bilder från sitt växthus – och från goda vänners växthus! Eva är en hängiven och skicklig odlare med lång erfarenhet av att odla i växthus – och har dessutom en fantastisk förmåga att fånga sin publik. Som trädgårdsjournalist, författare – och inte minst tecknare – har hon en gedigen bakgrund! Djupa suckar hördes från publiken när foton på jättestora citronträd, dignande av frukt, feta gröna slanggurkor eller jättebladig exotisk taro passerade revy. Wasabi, gurkmeja, ingefära, kapris, kakao, papyrus… Det är ingen ände på vad Eva lyckas peta in i sitt 15 kvadratmeter stora övervintringsväxthus som hon med hjälp av växtbelysning och värmefläkt håller frostfritt hela vintern.

Evas växthus vintertid.

Men Evas föreläsning var också mycket jordnära, bokstavligen! Vi fick veta hur man ordnar odlingsbäddar, vilka olika slags växtbelysning som finns på marknaden, olika sätt att ordna med bevattning osv.  Eva har frångått automatisk bevattning och vattnar numera med slang eller tar vatten från sin gjutna vattenreservoar som rymmer 150 liter. Eva berättade också var man bäst placerar växthuset och hur man ordnar lätt och praktisk automatisk vädring.

Vi fick också en liten överblick av vilka olika slags växthus som finns på marknaden. Vad välja – helt i glas, tak i kanalplast och väggar av glas, hela växthuset i kanalplast, växthus gjort av gamla fönster, murväxthus eller väggväxthus. Vill man ha ett kallväxthus ett övervintringsväxthus, det var frågan…  Vad man än väljer ska växthuset inte vara mindre än 10 kvadratmeter – ha ordentlig ståhöjd, bra golv av marktegel eller betongplattor, gärna med golvbrunn = ett avloppsgaller med stenkista under. Som läckerbitar på slutet presenterade Eva bilder på sin passion: terrakottakrukor från Italien! I det sammanhanget fick vi en liten lektion i orangeriets historia: I Medicéernas Toscana hette övervintringsväxthuset ”Limonaia”, för där förvarade man sina citrusträd, av vilka man redan på 1600-talet hade massor av olika arter och sorter. Övervintringsväxthus för citrus heter fortfarande Limonaia i Italien.

Eva har skrivit flera böcker om växter och trädgård som t.ex.  ”Medelhavsväxter i kruka”, ”Så frön från exotiska frukter”, ”Citrus i kruka” och ” Sätt kärnor, frön och knölar” mm. Den entusiastiska publiken hade möjlighet att vinna någon av Evas böcker och några växter i ett gratislotteri. De som inte hade turen att vinna en bok kunde köpa Evas böcker.

Till slut vill jag nämna att Eva är med i Bergianska vännernas styrelse, där hon med sina kunskap och sina kontakter gör en viktig insats.

/Stina Bäckström

Foto och teckningar: Eva Rönnblom