Höstfest i trädgården 4 september

Vilken fantastisk dag vi hade i trädgården. Solen sken , blombuketterna var fantastiska, det var mycket folk i trädgården, lotteriet gick över förväntan och alla bakverk tog slut.
Ett jättetack till  alla som på olika sätt bidrog till BTV:s lyckade deltagande i Bergianska trädgårdens höstfest.
Behållningen från festen går oavkortat till Bergianska för inköp av lökar.

Årsmöte 30 augusti 2021

Den 30 augusti kunde vi genomföra föreningens årsmöte. Det var femtiotal medlemmar som ställde upp i det fina vädret och alla kunde sitta ute utanför Naturens hus. Ordförande för mötet var Eva Rönnblom som tog oss raskt genom de 10 punkterna på agendan. Mats Robertsson har valts till ordförande för år 2021/2022 , styrelsen har fått en ny ledamot, nämligen Ann Franzén, även övriga ledamöter valdes om i vanlig ordning.  Förslaget på ändring av stadgarna togs upp som extra punkt på agendan, den ändringen måste dock godkännas en gång till på nästa årsmöte.
Mötet klubbade även genom en höjning av medlemsavgiften som motiveras med ökade tryckeri- och portokostnader. Medlemsavgiften för år 2022 blir 240 kronor för enskild medlem och 360 kronor för par med samma adress.

Efter mötet bjöds deltagarna på en smörgås och cider och sedan presenterade Ann Franzén verksamheten vid Naturens hus.

Foto: Eva Valenta

/Eva Valenta

Träden på vintern i Bergianska trädgården

Foto: Sirkku Larsson

 I slutet på februari var vi en grupp förväntansfulla medlemmar som fick följa med Pia Östensson, verksam som biolog på Naturhistoriska riksmuseet, på en uppskattad och lärorik vandring i Bergianska trädgården. Pia visar stolt på den ståtliga Platanen (Platanus acerifolia) intill Edvard Anderssons växthus,  som lätt känns igen på sin vackra kamouflagefärgade stam. Dess frukter kan liknas vid små bollar dinglande på snören som svajar i vinden. 

Vi gör ett stopp vid hassel (Corylus avellana) vars honblommor börjar skönjas med dess röda långa lysande märken. Nytt för många var säkert Blodhassel ( Corylus maxima purpurea) med sina vackra röda hängen.  Intill fick vi även beskåda Turkhassel (Corylus colurna), ett gigantiskt träd jämfört med vanligt hasselbuskage. 

Under vandringen visar Pia var vi hittar ovanliga träd såsom Ginkoträd och Äkta kastanj, som alls inte är nära släkt med vanlig Kastanj.

För de intresserade kan du läsa mer information, blandat med kuriosa om flertalet träd som Pia beskrev med inlevelse och stor entusiasm.

/ Sirkku Larsson

Dagliljor, Flox och Aurikler

Foto: Eva Rönnblom

Blomsterprakt mitt i vintern!

När Peter Litfors, trädgårdsmästare som arbetat med växtforskning på SU, drog i gång sin föreläsning med bilder av prunkande flox var det som om vi hade känt doften svepa in i salen i Naturens Hus! – Tänk på, säger Peter, hur den blå floxen blir blåare på kvällen! Och så fortsatte presentationen av denna variationsrika och tacksamma trädgårdsväxt, som bör finnas i varje trädgård! Hemmahörande i Nordamerika, där den med sitt ytliga rotsystem trivs längs bäckar och i skogsgläntor, behöver floxen rikligt med fukt. Blir det för torrt angrips flox av mjöldagg. Svärmare och fjärilar trivs i blomsterhavet.

Följde så en presentation av trädgårdsaurikel (primula) och även några andra tacksamma och lättodlade aurikler. Peter driver upp plantor från frö och väljer ut de plantor med bäst egenskaper för att odla vidare. Plantorna är fullt härdiga, de står i krukor utomhus under vintern och jorden fryser till is utan att rötterna skadas. Skaffa er frön i stället för dyra plantor! Och vilken variationsrikedom också här – vi fick se bilder från RHS i England, där man verkligen kan frossa i former och färger.

Sist på programmet presenterade Peter sina dagliljor, han har nämligen skapat en lång rad hybrider av de mest skiftande former och färger. Vi fick en grundkurs i hur det går till, från pollinering till frösådd och första blomman, men också hur man delar stora bestånd.

Peters föreläsning var intressant och medryckande, publiken ställde frågor och antecknade Peters boktips. Kvällen i det hemtrevliga huset, med kaffedoft och goda kakor, blev väldigt lyckad!

Stina Bäckström

Julutställning 2019

Missa inte julutställningen i Edvard Andersons växthus, 22 november – 8 december!!

Foto: Ingrid Haugen

Huvudpersonen i årets julutställning är kotten – och kring detta tema har trädgården byggt upp en fantastiskt fin utställning! Bergianskas vänner hade den 25 november möjlighet att vandra runt tillsammans med Gunvor Larsson som kunnig och inspirerande guide. 20 vänner rymdes med i rundvandringen, där huvudintresset naturligtvis var julens kryddor. Vad har ni i pepparkaksdegen, eller i julglöggen, undrade Gunvor – och presenterade sedan lite mera okända ingredienser som t.ex. muskotblomma. Väldigt pedagogiskt utställt var det samlade utbudet av nötter, den kompletta samlingen av alla tänkbara sorters kål, och naturligtvis fick vi än en gång inpräntat i oss skillnaden mellan vitmossa och renlav.

Men det var alltså kottarna som stod i centrum, bokstavligen. För från taket mitt i växthuset hängde en upp- och nedvänd gran, där kottar av alla storlekar och former hängde ner från granens grenar, i vackert virade band, infärgade i gult och rött. Trädgårdens otroligt kreativa trädgårdsmästare Kaili Maide har som bekant växtfärgning som specialintresse, men spåren av hennes aldrig sinande fantasi syntes överallt i växthuset. Mellan de antika pelarna i centralhallen hängde samma kottar med små namnskyltar, väldigt roligt för barnen, men inte dumt för oss vuxna heller!

Foto: Ingrid Haugen

Gunvors introduktionsvandring gick sedan vidare till kakaoträdet, och dess gåva till mänskligheten, de olika sorterna kanelbark, citrusfrukter, ris… I förbifarten kunde man förfäras över tomten, som tydligen slukats av en köttätande växt, eller behovet av solglasögon i Australienrummet! Utställningen är inte bara upplysande, utan också rolig! Man kan inte annat än beundra Bergianskas personal, som vid sidan av sitt dagliga arbete i trädgården lyckas åstadkomma en julutställning till glädje för oss alla.

/Stina Bäckström

Gråärter och rovor

9 oktober kl 18.00

Foto: Agneta Magnusson

Säkert inspirerade av presentationen (Höstbladet 2019, s. 29) infann sig ett 30-tal medlemmar för att höra Agneta Magnusson berätta om våra äldsta kulturväxter: ärter och rovor! Långt före potatisen har de gett föda åt en fattig och utsatt befolkning här långt uppe i norr – baslivsmedel som fortfarande kan användas till det mesta, om man får tro Agneta, som har 60 olika sorts gråärter i sin källare. Inte en jul utan rättviksärten till lutfisken! Vi fick se de mest förföriska bilder på blommande ärter, lika vackra som luktärter (men saknar doft).

Helstekta rovor i glöden, en läckerhet. Mat från tusentals år tillbaka i tiden. Vi fick se en gullig bild på rovor stora som överarmen på en karl, i famnen på två små barn iklädda Dalarnas hembygdsdräkt, men också en gammal svartvit bild på rovland som sträcker sig så långt ögat kan nå. Agneta har träffat gammalt folk, som minns barndomens tröstlösa gallrande i rovlandet, där en saftflaska som belöning väntade i ändan på fåran.

Kvällen blev en kulturhistorisk resa bakåt i tiden, men samtidigt en inspirerande uppmaning till oss i dag: glöm inte bort de gamla sorterna! Börja odla dem i din egen trädgård! Kolla föreningen Sesams hemsida.

Agnetas bok Gråärter, rovor – och den älskade kålroten, med information, växtfakta, odlingstips och recept finns att köpa på bookus.com.

/Stina Bäckström

Tipspromenad i trädgården 5 maj

Foto: Eva Valenta

Dagens tipspromenad lockade många deltagare, både medlemmar och andra besökare i trädgården. Det var 66 vuxna och 28 barn som lämnade sina svar. 2 barn hade 12 rätt och kom närmast med 51 kottar och får varsitt presentkort i butiken i Edvard Andersons växthus.

12 vuxna hade alla rätt och det är Wojtek Chudoba som får ett pris för att han kom närmast till granhäckens längs som är 288 meter lång. Han får ett presentkort till Gamla Orangeriet.

Grattis Liv, Edvin och Wojtek!

Här är alla frågor och svar om det är någon som vill veta rätt svar.

Konstutställning i Upplands Väsby den 20 januari.

Foto: Ingrid Haugen

Inte mindre än 70 verk av Margaretha Bååth, utbildad i botanisk illustration på Royal Kew Gardens, finns utställda i Väsby konsthall fram till den 3 februari. Söndagen den 20 januari tog hon emot Bergianskas vänner och vi fick höra en fascinerande berättelse om hur man med färg och pensel återger blåsippans ståndare och pistiller eller äppelblommans väg från knopp till fullt utslagen skönhet. – Jag älskar detaljer, säger Margaretha, och det måste man göra för att kunna återge minsta skiftning i ett kronblad eller taggarna på rosens stam. Botaniskt måleri kräver, förutom enorm skicklighet, att man är påläst och känner sin blomma. Allt ska vara botaniskt korrekt. Till detta kommer Margarethas sinne för komposition – den späda blåklinten behövde en brudtistel för att ge stadga i bilden!

Foto: Ingrid Haugen

I salen intill fick vi följa med Bo Mossberg, känd för sina illustrationer i verket Nordens flora, på en vandring i Bergaskogen i Upplands Väsby. Det är en vacker hällmarksskog med många skyddsvärda kärlväxter och svampar. Bo har avbildat skogsmiljön, men också gått närmare motivet, med porträtt av svampar och blommor. Vi fick en personlig och anspråkslös presentation av naturmålaren Bo, som endast 15 år gammal kom in på Konstfack, tack vare rekommendationer från en lärare, som upptäckt hans talang.

Ca 30 medlemmar deltog i visningen, som rönte stor uppskattning.

/Stina Bäckström

www.botanart.se   www.mossart.se

Föredrag “ Trädgårdsmyller “ den 14 november 2018

Foto: Mats Robertsson

“Alla insekter är ju egentligen trevliga”. Ja, man kunde inte annat än hålla med när man lyssnade på den kunniga och entusiastiska Christina Winter som med stor inlevelse berättade för oss om de små kryp som befolkar våra trädgårdar och står för pollinering och oskadliggörande av de möjligen mindre trevliga insekterna.

Christina som är hortonom, journalist och skicklig fotograf, lärde oss att det finns ca 270 arter av bin i Sverige och av dessa arter är 37 humlor. En tredjedel av dessa är rödlistade och 13 är redan utdöda p.g.a. de förändringar i odlingslandskapet som pågått sen 50-talet.

Nyckelpigor, där vi har ett 60- tal arter i Sverige, är välkända för att ha bladlöss på menyn. Men även larverna hos guldögonsländor, gallmyggor och blomflugor hjälper oss att bekämpa bladlöss. Till och med de ganska ocharmiga tvestjärtarna förtjänar ett bättre anseende då de också tuggar i sig skadliga löss.

Christinas vackra och pedagogiska bok Trädgårdsmyller som förresten är nästan omöjlig att lägga ifrån sig, ligger till grund för föredraget. Där kan man lära sig hur man får en både vacker och insektsvänlig trädgård där den biologiska mångfalden gynnas.

Man kan knappt tåla sig till nästa odlingssäsong för visst vill man anlägga en rabatt enligt bokens tydliga anvisning som gynnar humlor, solitärbin och fjärilar. Eller en blomsteräng.

Eller varför inte uppvärdera det “vilda hörnet” i trädgården som alls inte behöver städas och tuktas utan visar att du bryr dig om och vill gynna den viktiga naturliga mångfalden.

Vi fick detaljerade råd om hur man bygger ett attraktivt insektshotell. Men även en sandig slänt eller en rishög lockar till sig innevånare.

 Nästa sommar kommer jag att spana in de varelser som surrar, kryper och flyger i min trädgård med en större respekt och ett nytt intresse. Tänk om man kunde lära sig att känna igen en jordhumla, haghumla eller en trädgårdshumla?

Kan man annat än förundras över det pyssliga tapeteserarbiet som skär ut små bladbitar och klär väggarna i boet. Och är det inte för rart att de finns småsovarbin och storsovarbin som slumrar i blåklockor….

/Gertrud Sandberg

Ps. Se även vår recension av boken här.

 

Vad gödslar vi med – eller sanningar och myter om konstgödsel

Foto: Mats Robertsson

Drygt 30 Bergianska-vänner samlades den 24 oktober i Naturens hus/Stora Gustafsborg för att lyssna på Tom Ericsson när han med vetenskaplig tyngd från 4 decenniers växtnäringsforskning vid SLU redde ut begreppen kring växtnäring, konst-gödsel och ekologisk odling.

Inledningsvis kritiserade han ”självutnämnda experter” som spred felaktiga och vilseledande texter om växtnäring. Ett exempel var ”Trädgårdsboken om JORD” utkommen 2016 där han ansåg att kapitlet om mineralgödningsmedel hade stora brister och var undermåligt faktagranskat. Vetenskapliga rön och fakta har tyvärr ännu inte nått ut brett och fått styra i tillräcklig omfattning enligt Tom.

Idag är flödet av växtnäring från åkern till oss i huvudsak enkelriktat, vilket inte är långsiktigt hållbart. Genom att få till cirkulära flöden av växtnärings-ämnen från jordbruk, livsmedelsindustri och oss själva menar Tom att vi kan minimera det i grunden oönskade och globalt för stora behovet av konstgödsel.

För den ekologiska trädgårdsodlaren rekommenderar Tom att gödsla ofta och efter växternas behov (som varierar över säsong) med t.ex. guldvatten (1 del urin, 9 delar vatten) samt egen kompost från kök och trädgård. Vid behov komplettera med konstgödsel eller naturgödsel med bra sammansättning. Obs att både konstgödsel och naturgödsel kan ha en bra eller en dåligt balanserad sammansättning.

Toms artiklar i sommarbladet 2018 och i höstbladet 2018 rekommenderas.

Utöver att ge kvalificerad gödningskunskap lyckliggjorde också Tom några deltagande Bergianska-vänner med ett antal knöl-ättlingar till hustru Monicas mormors mors ”Äkta makar” (Hippeastrum striatum), en amaryllis från södra och centrala Brasilien. Denna amaryllis behöver ej vila och blommar 2-3 gånger per år vid rätt gödning.

/Mats Robertsson