Stina skriver
Ritarfamiljen Ekblom
Pingstlilja
Färg- och fiberväxter
Landet Annorlunda
Fjällen i Bergianska trädgården
Vad rätt man tänkt …
Volontärfesten
Lökgruppen påminner, Höstfest, Trädvandring, Herbarier, Ljusfest
Höstkrysset
Tips på vidare läsning om ritarfamiljen Ekblom, som presenteras av Jenny Beckman i Höstbladet:
Familjen Ekblom har förekommit i såväl dagspress som trädgårdsböcker: se Monika Björk, Bergianska trädgården, Stockholm, 1997; och Karin Berglund, ”Akvareller från förr”, Dagens nyheter 25/6 1995. Biografiska uppgifter om medlemmarna i familjen Ekblom är hämtade ur Johnny Roosval & Gösta Lilja (red), Svenskt konstnärslexikon: Tiotusen svenska konstnärers liv och verk, 5 vol, Malmö 1952-1967; Eric Mjöberg, ”Axel Ekblom: In memoriam”, Entomologisk tidskrift, vol 35 (1914); E. Lundström, ”In memoriam: Axel Ekblom”, Svensk botanisk tidskrift, vol 8 (1915); E W Dahlgren, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1739-1915, Stockholm 1915; C Skottsberg, Kungl. svenska vetenskapsakademien: Personförteckningar 1916-1955, Stockholm 1957. Om Veit Brecher Wittrock som vetenskapsman, se Bengt Jonsell, ”Veit Brecher Wittrock”, i idem (red), Bergianska botanister: Bergianska stiftelsen och dess professorer under första seklet, Stockholm 1991.
Om naturvetenskapens medhjälpare, se t.ex. Svante Lindqvist, ”The Wagnerian theme in the history of science: Glass blowing and the role of instrumentation”, i Tore Frängsmyr (red), Solomon’s house revisited: The organization and institutionalization of science, Canton, MA 1990; Steven Shapin, ”The invisible technician”, American Scientist, vol 77 (1989); idem, A social history of truth: Civility and science in seventeenth-century England, Chicago & London 1994; Bodil Persson, När kvinnorna kom in i männens värld: Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke—laboratorieassistent under perioden 1880-1941, Stockholm 1994. På illustrationsområdet finns en stor mängd litteratur. Här skall bara nämnas ett antal verk som rör botanisk och zoologisk illustration: Wilfrid Blunt & William T Stearn, The art of botanical illustration, Woodbridge 1994; Allan Ellenius (red), The natural sciences and the arts: Aspects of interaction from the renaissance to the 20th century, Uppsala 1985; Gill Saunders, Picturing plants: An analytical history of botanical illustration, Berkeley 1995; Björn Dal, Sveriges zoologiska litteratur: En berättande översikt om svenska zoologer och deras tryckta verk 1483-1920, Fjälkinge 1996.
Dessutom stödjer jag mig på en telefonintervju 6/3 1997 med Ingrid Ekblom, änka efter Bruno Ekblom, och intervjuer 27/2 1997 med Kerstin Lidberg Brante, Anders Gellner och Lasse Eriksson, barnbarn till Axel och Thérèse Ekblom, samt Birgitta Gellner och Inga-Maj Eriksson.
Jenny Beckman, FD, docent i idé- och lärdomshistoria