Bergianska Trädgårdens Vänner

Föreningen höll sitt årsmöte den 3 juni inne i Naturens Hus då väderprognosen utlovat lite regn. Knappt 70 medlemmar hade anmält sig till mötet.

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet, och fortsätter i oförändrad sammansättning då alla styrelsemedlemmar förklarat sig villiga att fortsätta. Beslut fattades om en betydande höjning av föreningens bidrag till Bergianska trädgården och Edvard Andersons växthus. Bidragsökningen var möjlig tack vare ett medlemstillskott under året från ca 2000 personer till ca 2500 personer. Efter avklarade förhandlingar bjöd föreningen på cider och välsmakande baguetter.

Efter årsmötet höll Professor Catarina Rydin, föreståndare för Bergianska trädgården, med hjälp av vackra och pedagogiska bilder ett fantastiskt intressant föredrag om landväxternas evolution.  Tidsresan gick från de allra äldsta spåren av landväxter, ca 460 miljoner år gamla ”kryptosporer”, till nutidens mycket diversifierade flora.

Av publikens kommentarer och glada anleten att döma var det ett riktigt lyckat årsmöte även denna gång!

/Mats Robertsson

23 maj kl. 18.00

Efter regn kom solen, som denna kväll bestrålade hästkastanjernas överdådigt blommande kronor högt ovanför våra huvuden, då vi trädintresserade vänner under Eva Innings ledning vandrade runt i Humlegården. Inte mindre än 30 träd hann vi med på två timmar, med intressanta samtal där Eva drog paralleller till Bergianska trädgården. Att det växer över 700 träd i Humlegården var för mig en överraskning, och att några lindar i allén kanske härstammar från drottning Kristinas tid väcker vördnad. Humlegården firar detta år sitt 400-års jubileum. Året till ära finns nu en liten plantering med växter från 1600-talet.

Eftersom träden saknar skyltar – något som vi är bortskämda med i Bergianska – så var det nödvändigt att Eva pekade ut för oss de olika träden: mammutträd och atlasceder, platan och tysk lönn, svart valnöt och hemlock m.fl. Vi fick var sin lista på de träd vi passerade och kunde göra anteckningar.

Hästkastanjen, Aesculus hippocastanum, som inte är någon kastanj till frånskillnad från den äkta kastanjen Castania sativa som växer framför Edvard Andersons växthus, lär ha fått sitt namn i det ottomanska riket, där den giftiga kastanjen krossades och gavs åt hästar som botemedel mot kolik, visste Eva berätta.

Fascinerande var de blekgula kastanjebladen längs stammen på några av de gamla kastanjerna. Fenomenet heter chimär (ett ord som vi använder i bemärkelsen synvilla, inbillning), men som i botaniken betyder en växt, där två olika vävnader växt samman!

Till trädvandringen hade vi fått över 60 anmälningar, och för dem som inte rymdes med har Eva lovat återkomma i höst. Men då hoppas jag att de som anmäler sig, men får förhinder, meddelar oss, så att någon på väntelistan kan få en plats!

/Stina Bäckström

Många saknar frölistan till fröer som distribueras i dagarna: Bergianska Trädgårdens Vänners frölista för 2019 

Du betalar summan av dina inköp till vårt konto pg 20601-1, skriv ”Frö” i meddelanderutan.

Eva Rönnblom, frilansande trädgårdsjournalist, författare och tecknare, samt mångårig skribent för tidskriften Allt om Trädgård, berättade under 2 x 1 timmar mycket kunnigt och engagerat om möjligheterna att föröka växtmaterial. Evas hängivna växt- och trädgårdsintresse vaknade tidigt vid ett besök i Bergianska trädgårdens Victoria-växthus och sedan dess har hon med stor nyfikenhet och experimentlusta lyckats med att vegetativt föröka en mångfald av växter.

I all enkelhet handlar det om att t.ex. ta toppsticklingar, bladsticklingar, rotsticklingar eller sidolökar beroende av växtslag. Dock krävs en hel del kunskap om hur sticklingarna skall tas och ibland bra verktyg och hjälpmedel för ett lyckat resultat. Ett tips Eva gav är att använda snapsglas, vinglas, m.fl. glas samt provrör och provrörsställ för att få plats med många sticklingar, något som samtidigt kan se trevligt ut på en fönsterbänk. Tålamod kan dock behövas för vissa växter, buxbomsticklingar som sätts på plats direkt i jord tar 4 – 8 år innan t.ex. en rejäl häck erhållits. Bladsticklingar av saintpaulia ger resultat betydligt fortare.

Deltagarna inspirerades verkligen till att testa själva och därigenom också kunna byta intressant och mer ovanligt växtmaterial. Själv lever Eva som hon lär med ständigt hundratals sticklingar på gång som fyller alla upptänkliga platser i hennes hem och växthus, något hennes vackra bilder vittnade om. Hon bjöd också åhörarna på ett gratislotteri där pristagarna fick intressanta sticklingar att odla vidare.

Eva har skrivit många växt- och trädgårdsböcker, t.ex. ”Citrus i kruka” som fortfarande finns i bokhandeln medan andra titlar, t.ex. ”Trädgårdstider – Vår sommar höst och vinter” får sökas antikvariskt eller på bibliotek.

/Mats Robertsson

Biologen Pia Östensson, vid Naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium, berättade kunnigt och entusiastiskt om blommor och träd, pollen, pollenanalys och pollenprognoser för 2 intresserade grupper om ca 15 personer vardera.

Pollen och pollinering är livsviktiga företeelser, inte minst för människans livsmedelsförsörjning, även om de också förorsakar besvär för pollenallergiker. Pia berättade att ett enda björkhänge kan innehålla miljontals pollen, vilket med uppskattningsvis ca 24 miljarder björkar i landet ger minst sagt ”oräkneligt” många pollen. Som pollenallergiker kan man då ibland tycka att björk, hassel, gråbo, gräs m.fl. kunde sköta sitt sexualliv med inte fullt så många pollen.

Vid detaljstudier och i förstoring kan även trädblommor och deras pollen visa upp stor skönhet och variation, vilket vi fick se på Pias egentagna fotografier och direkt i mikroskop där infärgade pollen fanns att beskåda. Pollen kan uppvisa förunderliga geometrier som ”bandybollar”, ”kaffebönor”, ”stavar”, ”tvättsvampar”, ”taggiga monster” etc.

Pia och samarbetskollegor på 20 platser i landet mäter dagligen antal och slag av pollen med hjälp av pollenfällor som fångar pollen på en klibbig remsa som exponeras mot en luftström som ungefär motsvarar en människas andning under 1 dygn. Till exempel gav en pollenmätning i mitten av mars 2019 över 600 alpollen och drygt 40 hasselpollen i Stockholm, d.v.s. höga halter av alpollen och måttliga halter av hasselpollen. Ur dessa data och väderleksprognoser tas sedan dagliga pollenprognoser fram under pollensäsongen, en säsong som nu nästan sträcker sig över hela året.

Mer info som Pia tipsade om hittas under:

http://pollenrapporten.se  där pollenprognoser  och årsrapporter hittas

https://www.flickr.com/photos/palynologiska/   där vackra bilder på blommor och pollen finns.

/Mats Robertsson

Kemiingenjören och hängivna smakinnovatören Lena Engelmark Embertsén gav en synnerligen inspirerande presentation av vilka spännande rena nordiska smaker som kan tas fram från den svenska naturen.

Tillsammans med sin man Ola Engelmark skapar hon högkvalitativa ekologiska produkter av vilda och ibland odlade växter från den egna gården Högtorps dryga 70 hektar mark i Sörmland. Produkterna används idag som smakförhöjare av kocklandslag och stjärnkockar och de exporteras också till Finland, Frankrike, Tyskland, England, Italien med flera länder.

Den entusiastiska åhörarskaran fick också möjlighet att både smaka och köpa:

• ”svenska oliver”, omogna plommon från kartgallring av Victoria-plommonträd som sedan fermenterats och picklats i en balanserad ättikslag (vann guld i öppna SM i Mathantverk 2018). Passar bra till ost och chark
• inlagda maskrosknoppar eller rönnbär som kapris
• ramslök, salta, syrliga och peppriga frökapslar av vild ramslök. ”En fantastisk och användbar käftsmäll i det nordiska köket”
• kvannesirap, ”säregen aromatisk doft”. Används till glass och pannkakor
• granskottsolja, rapsolja smaksatt med gran. Passar nordiska råvaror som viltkött, rökt fisk, smakrik ost, bär och svamp
• syltade granskott, passar till mycket ur det nordiska köket

Lena menade också att vilda växter ofta kan innehålla mer varierande och nyttiga näringsämnen än odlade växter. Hon var slutligen noggrann med att påpeka vikten av att plocka växtdelar etiskt och hållbart, att aldrig skatta mer än 10 % av ett (mer ovanligt) bestånd per år samt att inte missbruka allemansrätten.

Lenas litteraturtips:

Vildvuxet – mat och huskurer från naturen av Lisen Sundgren, Nadia Nörbom
Naturens läckerheter av Inger Ingmansson (antikvariskt eller bibliotek)
Kan man äta sånt ? Av Inger Ingmansson
Nya svampboken av Pelle Holmberg och Hans Marklund
Vilda växter som mat och medicin av Stefan Källman (antikvariskt eller bibliotek)

För den intresserade hänvisas också till Högtorps hemsida: https://hogtorp.se/ .

/Mats Robertsson